Polisen uppskattade förra året att cirka hälften av alla inbrott, och hela 90 procent av alla stölder av bilar, båtmotor och jordbruksmaskiner, begicks av utländska stöldligor.
Det innebär att alltför många människor utsätts för inbrott och blir bestulna på pengar, smycken och ägodelar som de kanske ärvt eller av andra anledningar har starka emotionella band till.
Man blir också bestulen på den egna familjens känsla av trygghet, i sitt eget hem. Ensamma äldre människor är särskilt utsatta.
De senaste tio åren har aldrig mer än fyra procent av inbrotten klarats upp. Vetskapen om detta bidrar till en känsla av utsatthet, otrygghet och maktlöshet. Samtidigt växer frustrationen över att stöldgods till ett värde av upp till 2 miljarder kronor i stort sett obehindrat kan föras ut ur landet årligen.
De utländska stöldligornas möjlighet att verka ostört i Sverige måste upphöra. Tryggheten för svenska medborgare ska tas tillbaka. Och det finns enkla reformer som kan göras, men som regeringen struntar i. Tullverket saknar exempelvis befogenheter att stoppa misstänkt stöldgods vid gränsen. Att ge Tullverkets tjänstemän befogenhet att stoppa fordon på väg ut ur landet vore en förhållandevis enkel åtgärd som skulle kunna få stor effekt, vilket riksdagen redan har tillkännagivit för regeringen.
Den rödgröna regeringen agerar dock senfärdigt, och nu behöver göras mer för att stoppa de utländska stöldligorna.
Något som gör Sverige till ett “smörgåsbord” för den internationella brottsligheten är regeringens handfallenhet inför bilmålvakterna och samordningsnumren. I dag finns ingen gräns för hur många bilar som kan ägas med ett tillfälligt personnummer, så kallat ”samordningsnummer”. Enligt polisen finns det över 500 samordningsnummer med fler än tio bilar registrerade på sig. Tjugo av dem har mer än 20 000 bilar skrivna på sig och hade tiotals miljoner i skulder. Dessa fordon används obeskattade, obesiktigade och oförsäkrade som verktyg i de kriminella ligornas verksamhet.
Dessutom betalar de inga p-avgifter eller trängselavgifter. Ägaren till en bil som stoppades i Uppsala hade över 12 000 p-böter på totalt 9,1 miljoner. Men polisen tvingades släppa fordonet eftersom det inte var felparkerat.
Sverige behöver omgående begränsa antalet bilar som får registreras på ett samordningsnummer till en eller max två bilar.
En person med samordningsnummer ska inte som i dag kunna ha över 3 000 bilar skrivna på sig. Inga oidentifierade personer ska kunna äga något registerpliktigt fordon. Vi borde dessutom göra som i Norge och se till att samordningsnumren är tidsbegränsade.
Det är nu mer än två år sedan jag och Kristdemokraterna börja driva frågan om att kraftigt begränsa antalet bilar som personer med samordningsnummer har möjlighet att skriva sig. När jag nyligen – ännu en gång – debatterade med ansvarig minister kom beskedet att en utredning ska lägga fram förslag – 2021. Polisen kom med en rapport och förslagen med de ovan nämnda förslagen för tre år sedan.
Ändå måste Sveriges medborgare nu vänta ytterligare två år på en utredning. Detta är en oacceptabel långbänk som bara gynnar en grupp – de utländska stöldligorna.
Ett annat problem är att ett obegränsat antal personer med samordningsnummer i dag kan registrera sig på en och samma adress. Detta ger utländska kriminella en bas.
Exempelvis finns det en adress i norra Stockholm där hela 500 personer är skrivna. På samma lägenhet har sammanlagt 2 000 personer varit skrivna de senaste två åren.
Tyvärr finns det ett antal liknade exempel. Detta för med sig kriminalitet. Kristdemokraterna vill därför begränsa antalet personer som kan vara skrivna på samma adress. Alla personer med samordningsnummer behöver vara skrivna på en korrekt adress – och att inte följa detta ska vara brottsligt. För en svensk medborgare är det straffbart att inte skriva sig där man bor. Det är dags att inför samma krav på personer med samordningsnummer. Denna lagändring skulle vara ett viktigt verktyg att skapa ordning – och underlätta de rättskipande myndigheternas kamp mot de utländska stöldligorna.
Sverige skulle kunna vara ett mycket tryggare land för vanliga människor att leva i. Regeringen måste därför tas sitt ansvar och visa både större handlingskraft i kampen mot brottsligheten. Det handlar om att visa solidaritet med de brottsutsatta, men om ingen förändring sker riskerar tilliten, tryggheten och gemenskapen i samhället dessutom att vittra sönder.
Det är hög tid för regeringen att bredda verktygslådan och vidta fler åtgärder i kampen mot de utländska stöldligorna.