Landsbygdspartiet (LPo) delar inte den analys som regionutredningens indelningskommitté gjort om sex jämstarka regioner. Vi anser det naivt att tro att regioner blir jämnstarka för att man ritat om en karta och placerar lika mycket invånare i dem.

Kommittén säger: ”Regionerna ska bli mer jämnstora än de är i dag. Som det ser ut nu bor mer än hälften av landets befolkning i de tre största regionerna”.

Det menar LPo beror på en centralpolitisk urbaniseringstrend som sedan mitten av 1990 talet lett till att invånarantalet i hälften av landets kommuner minskat, trots att invånarantalet totalt ökat i Sverige. Vurmen för småskaligheten är borta. Jobb och utbildning centraliseras medvetet till större städer. Stora kommuners perspektiv appliceras på små kommuner, vilket inte fungerar, samtidigt som resurser tas från landsbygd utan att full kompensation utgår.

Landsbygden och mindre städer förväntas leverera utan att få något tillbaka. Konsekvensen är en döende landsbygd. I stället bör vi se till Norge, menar LPo. Ett land som politiskt medvetet driver att hela landet ska brukas, där de två viktigaste incitamenten är differentierade arbetsgivaravgifter och återbäring av naturresurser som plockas ut från landsbygden.

Att exempelvis sjukvården skulle gynnas av en storregion har vi svårt att se. Underförstått betyder det att dagens landsting inte klarar sin uppgift. Att sex regioner skulle vara lösningen för sjukvården menar vi är ett feltänk. Att sjukvården behöver organiseras om för att bättre möta patienters behov kan vi vara överens om, men inte att det görs genom att regionindela dem.

LPo ser snarare att staten bör ta över vissa delar av den högspecialiserade sjukvården, och att resten snarare decentraliseras till primärvård. Samma princip som vi föreslår för sjukvård bör utredas för andra funktioner som idag ligger på regionen, till exempel skolor, forskning och infrastruktur. Specialisering och forskning i statlig regi, medan resterande bör hänskjutas till kommuner som samverkar, där länen kan fungera som samordnare.

En storregion är även oroande ur demokratisynpunkt. Avståndet mellan väljare, beslutande politiker och tjänstemän kommer att öka. Hur ska medborgarperspektivet tillgodoses? Det blir väsentligt färre politiker som kan fungera som bryggor mellan medborgarna och de som bestämmer. De län vi har idag inrättades en gång för att staten skulle kunna vara närvarande och ta vara på de olika regionernas förutsättningar utifrån sina olikheter. De olikheterna finns fortfarande.

LPo menar att man inte heller kan lösa snabba flexibla beslutsvägar med storregioner, risken är snarare att orättvisorna ökar. Utgångspunkten att skapa sex regioner som ska vara ”jämnstarka” och konkurrera med varandra är inte en utgångspunkt som LPo delar, och därför säger vi nej till förslaget. Istället bör regioner med olika storlek och folkmängd fortsätta att utvecklas, samverka, kompenseras, lära av varandra och på så vis säkerställa en tätpositionen i framtiden för landet Sverige.

Regionerna måste kunna bygga strukturer för regional utveckling – det vill säga vara stora nog för att kunna bygga upp forskningsmiljöer, kompetenscentra och genomföra investeringar. Vi är positiva till att styrning och ansvar blir lika i hela landet, men det förutsätter ingen storregionreform som tvingas fram av staten.

LPo är frågande till utredningens utgångspunkt att storregioner är bra för vård, tillväxt och demokrati, helt enkelt eftersom detta saknar stöd i såväl forskning som praktisk erfarenhet.

Dessutom menar vi att motståndet är större i Sverige än vad som framkommit. Flera frågor och konsekvenser är oklara. En ny Sifo-undersökning visar att motståndarna är fler än förespråkarna. LPo menar att det finns fler frågor än svar, samt att indelningskommittén inte tillräckligt belyst och visat på fördelarna med storregioner utifrån vad som berörts ovan.

Dessutom bör en del i uppdraget vara att se till hur vi ska få hela landet att leva; hur vi tillsammans kan samarbeta och samverka utifrån de olikheter som vårt stora land har. Hur vi kan skapa så rättvisa och solidariska villkor det bara går för hela vår befolkning – utan intern konkurrens.

Erika Sörengård
Partiordförande LPo, Ervalla, Örebro
Pia-Maria Johansson
LPo, Nora
Claes Littorin
LPo, Knutby, Uppsala
Magnus Malmsten
LPo, Norrtälje
Tjern Inga Wall
LPo, Särna
Hans Boström
LPo, Hallen
Åke Karlsson
LPo, Kolmården
Cecilia Kähäri
LPo, Storfors
Roger Andersson
LPo, Råneå
Pierre Ländell
LPo, Horn