Vi glada för att det finns olika åsikter om styrningen av högskolan. Och vi skäms inte för att vi vill diskutera styrningen av en så viktig verksamhet i samhället.

Det är alltså inte vi som ska vara generade, snarare är det genant att akademins representanter tycker att de endast är de själva som ska diskutera sina förehavanden.

Innovations- och kemiindustrins medlemsföretag behöver en bred palett av kompetens, precis som den svenska industrin generellt gör. Inga industriföretag behöver endast ingenjörer eller naturvetare. Den bilden trodde vi var begraven för länge sedan. Däremot lider hela den svenska industrin, precis som flera andra delar av samhället, av den dåliga kopplingen mellan högskolan och arbetsmarknadens behov.

Artikelbild

Nils Hannerz

Direktiven för styr- och resursutredningen pekar tydligt på vikten av ett bättre utbyte mellan näringslivet, offentlig sektor inräknat, och högskolan.

Det finns ett uttalat politiskt och samhälleligt intresse i att förbättra förutsättningarna att nå en utbildning och forskning med hög kvalitet i nära samverkan med det omgivande samhället. Därför är det oroväckande att representanter från akademin ser reformförslag i linje med utredningens direktiv som bekymmersamma.

Sverige har tradition och styrka såväl inom fri forskning som inom forskning i samverkan mellan industrin och högskolan. Innovations- och kemiindustriernas medlemsföretag har nära och god kontakt med flera forskargrupper och utbildningsansvariga på ett antal lärosäten runt om i landet. Dessa grupper söker kontakt med näringslivet, positionerar sig på den globala vetenskapsarenan och strävar efter att deras kunskap ska ge samhällsnytta, innovationer och utbildning med excellens.

Vi vill ha ett system för resurser som stöttar deras ansträngningar och ger dem möjlighet att fokusera på utbildning, forskning och expansion inom sitt område i stället för på finansiering, lobbying och byråkrati. Det är själva basen för de förslag vi lagt fram.

När det gäller den allra viktigaste gruppen för framtiden: studenterna, så måste få en bättre avkastning på sin utbildning. Ett kvalificerat jobb, det vill säga i nivå med sin utbildning, inom rimlig tid är nödvändigt för att avkastning ska ske. OECD:s studier visar att Sverige är ett av de länder där utbildning lönar sig minst. Med tydligare koppling mellan näringslivet (offentlig sektor inräknat) och högskolan (utbildning och forskning) ökar chanserna för studenterna att etablera sig snabbare på arbetsmarknaden, få ett kvalificerat jobb och en bättre lön. Dock saknas tydliga incitamentsstrukturer för att göra denna koppling starkare.

De tre senaste decennierna har högskolan expanderat kraftigt parallellt med en allt sämre matchning på arbetsmarknaden.

Det är häri allt för mycket av den efterfrågade samhällsnyttan går förlorad och kompetensförsörjningen blir lidande.

Greta Hjortzberg, Ansvarig kompetensförsörjning, IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige

Nils Hannerz, Forsknings- och innovationschef, IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige