Den nya tvååriga masterutbildningen som startade i Sverige 2007 har blivit en succé både bland internationella studenter och svenska yrkesverksamma som tog chansen att vidareutbilda sig. Men de svenska arbetsgivarna är fortfarande anmärkningsvärt okunniga om den nya masterexamen.

En master ger inte bara ämneskunskaper utan också förmåga att analysera, strukturera och självständigt planera sitt arbete. Det är en dynamisk kompetens som gör studenterna till en tillgång också på lång sikt för arbetsgivaren.

2009 utexaminerades de första studenterna som gått den nya tvååriga masterutbildningen i Sverige. Mastern – eller examen på avancerad nivå som den också kallas – tillkom som ett led i det europeiska samarbetet som ska underlätta studentutbyte och rörligheten inom Europa, denså kallade Bolognaprocessen.

Masterutbildningarna har vitaliserat och höjt kvaliteten inom den högre utbildningen visar en uppföljning som vi, universiteten i Lund, Uppsala och Göteborg, gjort tillsammans.

Kreativiteten har flödat. De tre universiteten har skapat en mängd nya, spännande tvärvetenskapliga utbildningar.

Av de 680 nya masterutbildningar som erbjöds första året i Sverige lockade 460 av dem tillräckligt många sökande för att köra igång. Många svenska yrkesverksamma tog alltså chansen att läsa en master och på det viset uppdatera sin kompetens. Men mest påtagligt är kanske det internationella genomslaget. Flera masterutbildningar har utpräglad internationell profil med all undervisning på engelska. Det har lockat stora mängder med inte minst utomeuropeiska studenter. Andelen internationella studenter var över 60 procent i den första masterskullen som kom ut på arbetsmarknaden våren 2009.

Sammanlagt är det 13 masterutbildningar i Lund, Uppsala och Göteborg som vi studerat. Intervjuer med både lärare och studenter visar att studenterna är mycket positiva till den mer blandade studentgrupp som ”mastrarna” erbjudit. Att ha många dels utländska, dels äldre studiekamrater med arbetslivserfarenhet, innebar utmaningar. Men generellt gillade studenterna det åldersblandade globala seminariet och tyckte att de olika bakgrunderna och erfarenheterna tillsammans höjde utbildningskvaliteten.

Däremot är studenterna kritiska till kopplingen till arbetslivet på en del masterutbildningar och de efterlyser mer riktad studie- och karriärvägledning. Här behöver vi bli bättre och bli tydligare i dialogen med arbetslivet.

I huvudsak finns två typer av masterutbildningar vid Lunds, Göteborgs och Uppsala universitet visar rapporten; dels profilerade, tillämpade tvärvetenskapliga utbildningar, dels bredare utbildningar där studenterna har större möjlighet att välja kurser efter eget intresse.

De profilerade utbildningarna har ofta en närmare koppling till arbetslivet och attraherar inte oväntat fler studenter. Men trots det råder osäkerhet om vad den nya examen står för, inte minst bland de svenska arbetsgivarna. Många förstår inte att den nya mastern är betydligt mer avancerad än den äldre magistern.

En större del av tiden ägnas nu åt självständiga arbeten som fostrar kreativa studenter. Arbetsgivarna har således all anledning att sätta sig in i vad den nya masterexamen står för. Men det finns även anledning för universiteten att intensifiera sina informationsinsatser när det gäller arbetslivet.

Vi kommer framöver att arbeta hårt och via många olika kanaler för att sprida kunskap om den nya masterexamen och vi vill uppmana Högskoleverket att göra samma sak.

Masterexamen ger inte bara ämneskunskaper som gör studenterna omedelbart anställningsbara. Den ger också den generella kompetens som behövs för att studenterna ska utvecklas och avancera på sina arbetsplatser.

Kerstin Sahlin
prorektor Uppsala universitet
Eva Åkesson
prorektor Lunds universitet
Lennart Weibull
prorektor Göteborgs universitet
UNT 30/9 2010