Sverige har deltagit i Natos Planning and Review Process, PARP, en tvåårig genomgång och analys av det nya svenska försvaret. Inhämtandet av fakta har skett på samma sätt i samtliga 18 deltagande länder.

I utvärderingen av det svenska försvaret konstaterar Nato att Sveriges nyutvecklade operativa stridskrafter torde besitta en operativ förmåga och stridsduglighet som i första hand avskräcker från anfall och om det misslyckas kan försvara landet mot allt utom ytterst ihärdiga och utdragna angrepp.

Nato utvärderar sina medlemsländers förmåga för det gemensamma försvaret, och förmågan att bidra till krishanteringsinsatser. Det görs professionellt och oberoende av Nato-sekretariatets försvarsplaneringsavdelning.

Sverige är partnerland till Nato, och har sedan 1995 deltagit i en motsvarande utvärdering. Inte mot Natos försvarsplanering, utan i förhållande till hur en modern försvarsmakt bör se ut för att kunna hantera Sveriges behov av förmåga till insatser nationellt och internationellt.

Men aldrig tidigare har sammanvägda slutsatser av utvärderingen av det svenska försvaret gjorts. Som ett led i implementeringen av den nya säkerhetspolitiken, manifesterad i den svenska solidaritetsförklaringen, och av den nya inriktningen för försvaret är det naturligt med en större öppenhet rörande arbetet för att stärka förmågan att verka tillsammans med andra. Genom PARP-utvärderingen och dess slutsatser ges en unik möjlighet att ta del av en oberoende bedömning av det svenska försvaret.

Då vi är militärt alliansfria krävs en stor operativ bredd och en självständig förmåga att försvara landet. Det krävs inte av alla Natomedlemmar, där tanken snarare är rollfördelning och specialisering.

I mer regel än undantag står annars Europas länder nu inför tre samtidiga utmaningar: stora nedskärningar, stora behov av försvarsreformer, press på att delta i internationella insatser.

Nato har gjort en värdering av samtliga svenska försvarsgrenar - armén, marinen och flygvapnet. Dessutom logistik och ledningsfunktioner, liksom förmågan till insatser internationellt och samarbete med andra.

Natos utvärdering är mycket positiv till det svenska försvarets förmåga att försvara landet och delta i att sprida fred och säkerhet internationellt. Utvärderingen stöder den svenska försvarsreformen och arbetet med att skapa ett användbart och tillgängligt försvar.

Det här är exempel på hur Nato bedömer Sveriges nya försvar:

”Även om Försvarsmakten i extrema fall fortfarande kommer att vara beroende av en mobilisering av reserver, med understöd av hemvärnet, torde Sveriges nyutvecklade operativa stridskrafter besitta en operativ förmåga och stridsduglighet som i första hand avskräcker från anfall och om det misslyckas kan försvara landet mot alla utom ytterst ihärdiga och utdragna angrepp.”

”När det gäller nationellt försvar vidmakthåller Sveriges mark- (inbegripet hemvärnet), marin- och flygstridskrafter, med understöd av Försvarsmaktens organisation för logistik, en betydande kapacitet för ett självständigt och samordnat agerande, utan understöd från andra.”

”Insatsförbanden kommer att ha lätta, medeltunga och tunga förmågor och kan sålunda bidra till samtliga operativa krishanteringsinsatser både inom och utanför Sverige.”

”Marinen har väl utvecklade förmågor inom kustförsvar och kustnära strid i de vatten som omger Sverige. Insatser till stöd för multinationella insatser har framgångsrikt genomförts långt utanför närområdet.”

”Sverige upprätthåller en omfattande mängd luftförmågor som kan tillgodose de nationella försvarskraven men kan även i sig sättas in till stöd för multinationella krishanteringsinsatser.”

Sverige ligger i Natos ögon mycket långt framme i att utveckla ett tillgängligt, flexibelt och användbart försvar. Just ett sådant försvar som många länder nu försöker att skapa. Resan är påbörjad för Sveriges del. Förändringarna stora och vi är ödmjuka inför utmaningarna, men resan är helt nödvändig.

Cecilia Widegren

riksdagsledamot (M), vice ordförande försvarsutskottet

UNT 3/7 2012