FörtÀtningsvÄgen med nya bostÀder rullar nu in över vÀstra Uppsala. Vilka blir konsekvenserna och hur kan en bra medborgardialog skapas med Eriksbergsborna?
I Eriksberg sker nĂ„got helt nytt. Kommunen vill placera en ny stadsdel, inuti en inbodd stadsdel. Omfattningen av denna âinvasivaâ förtĂ€tning saknar motstycke inom svensk stadsÂutveckling.
Befolkningen nĂ€stan fördubblas. Bilar, cyklar, gĂ„ende och bussar skall samsas i en kompakt stadsmiljö dĂ€r rymligheten halveras. De gröna ytorna och strĂ„ken minskar. Livet mellan husen fĂ„r mindre ljus och sol, mer vindar och buller och innerÂgĂ„rdarna blir trĂ€ngre.
VĂ„r forskning visar att det finns mellan 200â000 och 300â000 âenklaâ relationer som stĂ„r pĂ„ spel i Eriksberg.
De sociala band och nÀtverk som mognat i kvarteren under sju decennier mellan boende och verksamma förÀndras i grunden. DÀrför behöver konsekvenserna av förtÀtningen kartlÀggas och en utökad medborgardialog genomföras.
En massiv förtÀtning som den som planeras för Eriksberg krÀver ambitiösa och noggranna konsekvensanalyser.
Effekter pĂ„ trafik, parker, innergĂ„rdar och sociala nĂ€tverk samt trygghet, sol, skugga, ljus, vindar och ljud Ă€r bara nĂ„gra aspekter som blir avgörande för om stadsdelen kommer att fungera vĂ€l eller inte. En vĂ€sentligt tĂ€tare stadsbygd förutsĂ€tter en förĂ€ndrad stadsbyggnadsidĂ©. NĂ€r stadsdelen utvecklades var det viktigt med mĂ„ttliga hushöjder, hustjocklekar och fasadavstĂ„nd rymliga innergĂ„rdar och parker, gĂ„ng- och cykelvĂ€gar i naturmark, mĂ„ttlig vĂ€gtrafik, god lokal service och en avancerad grannskapsplanering. MĂ€nniskor behöver ljus och utblickar i bostĂ€derna i stĂ€llet för skugga, skymd utsikt och insyn. Det finns en oro för alltför mĂ„nga och för stora förĂ€ndringar â till exempel att nya hus inte smĂ€lter in i den befintliga miljön.
VĂ„ra studier visar ocksĂ„ att boende ofta blir upprörda nĂ€r det kommer allt för mĂ„nga nya hushĂ„ll alltför snabbt â kvartersÂkultur och informella regler förĂ€ndras till nĂ„got man inte kĂ€nner igen.
Svensk och annan europeisk forskning lyfter fram bÄde lyckade och misslyckade exempel pÄ förtÀtning. VÄra egna studier har visat populÀra förtÀtningsprojekt sÀrskilt nÀr det finns tillrÀcklig infrastruktur, service och omsorg, grönytor och rekreation. Misslyckad förtÀtning handlar om stora eller höga huskroppar som stÄr för nÀra varandra, ökad trafik och buller, grönytor som försvunnit, sÀmre kollektivtrafik och fÀrre parkeringsplatser.
All förtĂ€tning höjer trafiktrycket â sĂ€rskilt nĂ€r gamla stadsdelar förtĂ€tas massivt.
Alla trafikslag pĂ„verkas: gĂ„ende, cykÂlister, bilar och bussar skall samsas pĂ„ mindre ytor. Fördubblad biltrafik krĂ€ver bĂ€ttre sĂ€kerhet, lĂ€gre hastigheter, mer p-platser och fler bilrörelser, vilket sĂ€tter hög press pĂ„ den miljövĂ€nliga gĂ„ng- och cykeltrafiken och busstrafiken som fĂ„r lĂ€ngre turer. Barn och ungdomar blir sĂ€rskilt utsatta.
Under tvÄ decennier har vÄr forskargrupp studerat hÄllbarhet i olika svenska stadskÀrnor, förorter och stadsnÀra smÄorter. Vi har analyserat energi- och vattenförbrukning, vad det kostar att bo och förvalta, grönytornas betydelse, tillgÄng till bussar och affÀrer, trygghet och grannrelationer, kultur och estetik i vanliga bostadsomrÄden.
Det senaste decenniet har vi sĂ€rskilt utrett konsekvenser av förtĂ€tning â positiva och negativa. Vi delar Boverkets uppfattning att förtĂ€tning kan vara positivt â men ocksĂ„ dess oro för negativa konsekvenser: minskad tillgĂ„ng till ljus och grönska, ökande boendekostnader, förvĂ€rrad segregation med mera.
I Uppsala kartlÀgger vi effekter av förtÀtning i ett 20-tal stadsdelar, dÀr planerna för Eriksberg kommer att studeras sÀrskilt.
Ofta Àr samrÄdsprocessen för kort för att fÄ fram boendes och lokala aktörers kunskaper om platserna och för att skapa en lokal gemensam bild av möjligheter och risker bland stadsdelens invÄnare.
Boverket förklarar i âMedborgardialogerâ motiven till samrĂ„d: att ta vara pĂ„ lokala erfarenheter, att förankra beslut för att undvika misstag och dĂ€rmed höga anpassningskostnader i efterhand. Man vill ocksĂ„ följa lagstiftarnas avsikter om ett verkligt demokratiskt inflytande i planprocessen.
Korta betÀnketider försvÄrar ofta brett deltagande i medborgardialoger. SÄdana dialoger krÀver ordentligt med tid för medborgarna att hinna reagera pÄ information och planer. De behöver startas i god tid för att nÄ ocksÄ dem som inte gÄr pÄ informationsmöten.
Vi har tagit del av kommunens preliminÀra program för Eriksberg.
Vi ser ett akut behov av ett nytt, tillrÀckligt omfattande samrÄd med dem som bor och verkar i stadsdelen.
Omfattningen och nÀrgÄngenheten i den föreslagna förtÀtningen krÀver sÀrskilt mycket tid och en utökad medborgardialog behövs med högt deltagande frÄn stadsdelens medborgare, skolor, vÄrdinrÀttningar, kulturverksamheter, butiker och samhÀllsservice.
Boverket har gett ut en vĂ€gledning för bĂ„de planerare och medborgare om âMedborgardialogâ som förklarar hur man kan och bör göra. Boverket menar att dialoger oftast bör ske före formellt samrĂ„d enligt Plan och Bygglagen och ger nĂ„gra goda exempel.
En fungerande förtĂ€tning i Eriksberg kan bara utvecklas efter konsekvensanalyser och tillsammans med dem som bor och verkar dĂ€r. Detta krĂ€ver tid â men dĂ„ kan stadsdelen blomstra.
Utan tillrÀckliga dialoger vÀntar kostsamma misstag, trafikkaos och förstÀmda medborgare.
Per G Berg, professor i landskapsarkitektur â UthĂ„llig SamhĂ€llsbyggnad, forskningsledare Forskningsprojektet Vertikal FörtĂ€tning SLU
Fredrik Eriksson, forskningsassistent Vertikal FörtÀtning SLU
Madeleine Granvik, docent i landskapsplanering, forskare i Vertikal FörtÀtning SLU
Per Hedfors, agr dr i landskapsarkitektur, planerare Ăsthammars kommun SLU
Tuula Eriksson, sociolog och forskare i Vertikal FörtÀtning SLU