Unga i Sverige är intresserade av samhällsfrågor och vill vara med och påverka. Intresset för politik ökar och unga är mer positiva till politiker än vad äldre åldersgrupper är.

 

Om några dagar blir FN:s barnkonvention del av svensk lagstiftning. Barn upp till 18 år ska då enligt lag kunna göra sina röster hörda samt bli informerade om beslut som rör dem.

Artikelbild

| Lena Nyberg

 

Ungas inflytande är också en central del av den svenska ungdomspolitiken med målet att alla unga ska ”ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen”.

 

Men en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, visar att ungas reella möjligheter att påverka beslutsfattande minskar.

 

Rapporten bygger på resultat från tre enkätunder­sökningar och 24 intervjuer med fokusgrupper med både unga och tjänstepersoner i sex kommuner.

En av enkätundersökningarna gjordes i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Den bygger vidare på den studie som genomfördes 2015 av SKL och 2014 års demokratiutredning. Enkäten skickades ut till totalt 310 kommuner och regioner och en majoritet svarade. 

 

Många kommuner bedriver ett impo­nerande arbete för att skapa delaktighet och inflytande för unga.

 

Sju av tio kommuner och regioner (228 stycken) arbetar med ungas inflytande, till exempel med ungdomsråd. Unga som deltar i dessa upplever större närhet och tilltro till såväl beslutsfattare som den demokratiska processen.

Men, det är stora skillnader mellan kommuner, både sett till ambitionsnivå och till hur stor grupp unga som nås.Bara var tredje inflytandeforum för unga har jämn könsfördelning; killar, unga med utländsk bakgrund och unga med funktionsnedsättning är underrepresenterade. 

 

Färre kommuner och regioner för i dag dialog med unga när beslut fattas, genomförs eller utvärderas.

 

Oftast görs det i frågor som rör kultur, fritid och ungdomsaktiviteter. Ungas synpunkter kommer sällan fram i beslut om till exempel utbildning, sjukvård eller stadsplanering. 

Sammantaget visar enkäten att unga i dag har sämre möjligheter att påverka lokala beslut jämfört med 2015. I bara två av tio kommuner och regioner har inflytandeforum kunnat påverka beslut. Sex av tio saknar ett övergripande styrdokument för ungdomspolitiken, vilket är färre än för fyra år sedan.

2018 beslutade EU om en ny gemensam ungdomsstrategi. Nyligen påbörjade regeringen arbetet med en ny ungdomsstrategi som ska presenteras för riksdagen i vår. Ungas rätt till inflytande är också fastslagen i exempelvis kommu­nallagen, skollagen och socialtjänstlagen. 

 

MUCF:s nya rapport ”Det vore ju kul om de frågade nån gång Ungas möjlighet till inflytande på lokal nivå Fokus 19” visar att de flesta unga upplever att beslutsfattare varken lyssnar eller bryr sig om deras synpunkter.

 

De känner sig inte sedda eller tagna på allvar. Många unga vet inte hur den lokala demokratin fungerar, hur de ska göra för att påverka eller hur de kontaktar beslutsfattare. 

Många unga saknar tillit till politiker och kommunala tjänstepersoner. Unga efterlyser också mer transparenta beslutprocesser och både unga och tjänstepersoner pekar på brister i återkopplingen till unga.

Rapporten visar tydligt att målen för ungdomspolitiken inte nås. Den utvecklingen måste ändras, dels för att möta kommande lagkrav, dels för att tillvarata ungas kunskaper och erfarenheter som en resurs i samhällsutvecklingen. 

 

I ett bredare perspektiv är det också oroväckande eftersom ungas brist på inflytande på sikt kan undergräva ungas tilltro till demokratin.

 

Arbetet med ungas inflytande måste ske systematiskt och med tydliga mål, det måste gå att följa upp och utvärdera. Lokala behov och förutsättningar måste få styra arbetet. Men särskilda strukturer för unga riskerar att reducera inflytande till endast frågor som anses beröra unga. Att integrera unga och äldre i samma forum skapar även viktiga möten över åldersgränser. 

Fler och fördjupade insatser behövs för att nå målen i ungdomspolitiken och för att kunna möta kommande lagkrav. MUCF föreslår därför fler och fördjupade insatser för att öka ungas inflytande: att regeringen ger ökade statsbidrag till kommuner och regioner, en ökad satsning på demokratifrågor i skolorna, att alla kommuner tillåter unga att lämna in medborgarförslag och att sänkt rösträttsålder till 16 år införs på försök vid val till kommunfullmäktige i utvalda kommuner 2022 och 2026.

 

Under ungdomstiden skapas förutsättningar för samhällsengagemang och aktivt deltagande i de demokratiska processerna. Ungas röster behöver höras i alla beslutsprocesser och alla unga behöver höras. 

Fotnot: De tre enkätundersökningar som hänvisas till är UngdomsenkätenAttityd- och värderingsstudien 2019MUCF:s och SKR:s enkät om lokalt inflytande.