Moderaterna har länge ansett företagens villkor, tillväxt och konkurrenskraft vara viktiga frågor. Under vårt regeringsinnehav prioriterade vi jobben och arbetslinjen hårt. Mer än 300 000 nya arbeten kom till under Alliansregeringen. De som i huvudsak skapar jobben, det vill säga företagarna och företagen, framhävdes dock inte i tillräcklig utsträckning. Moderaterna har också sedan år 2006 tappat stöd bland företagare, från drygt 49 procent ned till knappt 33 procent, enligt SCB:s partisympatiundersökning från i november månad. Sett i backspegeln har Moderaterna anledning att vara självkritiska på företagarområdet. Vi bör ta fasta på vad som behövs för ett bättre företagsklimat, fler företag och i nästa led fler jobb. 4 av 5 nya jobb skapas i företag med färre än 50 anställda.

Villkoren för att starta, driva och utveckla företag måste förbättras. Som ett steg i detta gör Moderaterna en nationell satsning på Företagarrådet. I Uppsala län har Företagarrådet funnits i två år och i Stockholms län i ett decennium. Företagarrådets övergripande syften är att bedriva politikutveckling och opinion på företagarområdet. Vår dialog med företagare ska förbättras avsevärt.

Det är en besvikelse att Uppsala län och Norrtälje kommun generellt sett tappar i företagsklimat i Demoskops undersökning från april månad. De lokala företagen ger företagsklimatet ett sämre betyg i år än i förra årets mätning. Det är också problematiskt att många företagare upplever att det har blivit krångligare att vara företagare i dagens Sverige. 29 procent svarade att det är så i Skops undersökning från december 2015. Många företagare tycker att klimatet för företagare hårdnat sedan regeringen Löfven tillträdde och att regelkrånglet har förvärrats. Många företagare är även missnöjda med kommunpolitikers och tjänstemännens inställning till företagande.

Under Alliansregeringen förbättrades drivkrafterna för företagande. Alliansen sänkte bolagsskatten och sociala avgifter samtidigt som företagens regelbörda minskade med sju miljarder kronor. Revisionsplikten avskaffades och redovisningsreglerna förenklades. Många branscher, med många kvinnor och utrikes födda, gynnades genom RUT- och ROT-avdrag, sänkt restaurangmoms och valfrihet i vård och omsorg. Resultatet blev att 200 000 fler företag skapades och att den entreprenöriella aktiviteten fördubblades.

Svensk konkurrenskraft var under en lång tid i internationell toppklass. Nu minskar dock Sveriges försprång. Höjda skatter och ineffektiv subventionspolitik är inte vägen framåt. I regeringens budgetproposition för år 2016 var skattehöjningarna på jobb och företagande 50 gånger högre än satsningarna på näringspolitik. Att som regeringen höja dessa skatter riskerar att drabba svensk industri och konkurrenskraft hårt.

Dessutom försvårar regeringen för företagande och jobbskapande genom att öka kostnaderna för att anställa. Under regeringens två första år kommer arbetsgivaravgiften för unga att ha tredubblats. Moderaterna vill istället sänka för dem under 21 år för att fler ska få sitt första jobb. Utöver detta har regeringen också valt att försämra de ekonomiska förutsättningarna för ROT- och RUT-tjänster. Särskilt anmärkningsvärd är minskningen av kvinnors entreprenörskap som fallit från 6,2 procent till 3,8 procent. Moderaterna anser till exempel att kravet på aktiekapital ska sänkas från 50 000 till 25 000 kronor och att det nuvarande taket för RUT-avdrag ska dubbleras till 50 000 kronor per år och person, samtidigt som antalet tjänster som omfattas av rut-avdraget ska breddas.

Villkoren och drivkrafterna för att starta, driva och utveckla företag måste vara i internationell toppklass. Många företag vittnar om att bostadsbristen skapar stora problem att rekrytera i storstadsregionerna. Vi moderater välkomnar samförstånd i bostadsfrågan, men oroas inte minst över Miljöpartiets inflytande både lokalt och nationellt. För företagens kompetensförsörjning och Sveriges konkurrenskraft är det även essentiellt att utbildningen i Sverige håller en hög kvalitet. En fungerande transportinfrastruktur, med satsningar på väg- och järnväg, är mycket viktig för Sveriges konkurrenskraft och för att främja företagande och sysselsättning. Inte minst fyra spår mellan Uppsala och Stockholm (Skavstaby) är avgörande för en smidigare infrastruktur, större bostadsbyggande och attraktivare villkor i vår arbetsmarknadsregion. Socialdemokraterna lovade att bygga ut järnvägen till fyra spår under åren 2015–2025 om de vann valet och nu vill vi se leverans.

Bara genom ett starkt och dynamiskt näringsliv, där företagsamhet och entreprenörskap både värderas högt och lönar sig, kan vi säkerställa välstånd, välfärd och sysselsättning. Därför lyssnar vi i det moderata Företagarrådet på vad företagarna har behov av och vill skapa fler reformer i företagarvänlig anda i våra kommuner, vårt län och vårt land.

Marta Obminska

Riksdagsledamot (M)

styrelseledamot i det nationella Företagarrådet och medlem i ledningsgruppen för Företagarrådet i Uppsala län.