Klimatkrisen är vår tids största utmaning, och det behövs omställning i samhällets alla områden. Livsmedelsproduktionen står för en betydande mängd växthusgasutsläpp.

Att ställa om i riktning mot växtbaserade livsmedel har stor positiv påverkan på klimatet.

FN:s klimatpanel IPCC gav ut en rapport i oktober 2018 som tydliggör att genomgripande förändringar behöver genomföras under kort tid för att världens länder ska nå Parisavtalets 1,5 gradersmål. Regelboken som upprättades under klimatmötet i Katowice är ett viktigt steg på vägen. Sverige har ett ansvar att visa hur en klimatomställning kan genomföras.

Artikelbild

Pär Friberg

Kött- och mejeriproduktionen släpper ut lika mycket som alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans. ´

75 procent av växthusgasutsläppen från maten vi äter i Sverige kommer från kött, mejeriprodukter och fisk. En stor del av dessa utsläpp består av metan. En vegansk kost (enbart livsmedel från växtriket) kan minska utsläppen med cirka 72 procent i jämförelse med hur vi äter i dag.

Tar vi ned detta till individnivå kan vi mäta att blandkost för en genomsnittlig svensk ger upphov till 1,8 ton utsläpp av växthusgaser per person och år.

En lakto-ovo-vegetarisk kost (vegetariska livsmedel, mejeriprodukter och ägg) ger upphov till 1,0 ton utsläpp per person och år medan en vegansk kost hamnar på 0,5 ton. En kostomläggning ger dessutom snabbare effekt än att byta till fossilfritt, då metan bryts ned mycket snabbare än koldioxid. Det är angeläget att vi får effekt snabbt då extremväder redan i dag orsakar stora skador.

Artikelbild

David ­Stenholtz

En växtbaserad kost har många hälsofördelar och är näringsriktig i livets alla skeden.

I dag har vi tillgång till en mångfald av livsmedel från växtriket och har möjlighet att laga både näringsriktiga och festliga rätter. Kött och chark är cancerframkallande för människor enligt både WHO och Världscancerfonden. Personer som äter vegetariskt uppvisar minskad risk för hjärtkärlsjukdom och vissa cancerformer. Personer som äter vegetariskt lever längre. Jämfört med lakto-ovo-vegetariska kostalternativ verkar vegansk kost ge ytterligare skydd mot övervikt, högt blodtryck, diabetes typ 2 och dödlighet i hjärtkärlsjukdom.

Att äta helt växtbaserat har visat sig kunna få hjärtkärlsjukdom att gå tillbaka.

I studier har åderförkalkning i blodkärl tillbakabildats hos majoriteten av personer som gör ett sådant kostskifte.

Dagens hantering av djur behöver ifrågasättas. De allra flesta djur hålls instängda under fabriksliknande förhållanden.

Det är djuren som betalar priset för den höga köttkonsumtionen.

Vill vi ha ett starkt djurskydd går det hand i hand med radikalt minskad köttkonsumtion och ett bättre liv för de djur som ändå föds upp för att bli mat. Det minsta vi kan begära är att de får vistas utomhus och få böka och beta i marken, vilket är långt ifrån verkligheten för de flesta djur i dag.

När vi talar om livsmedelsproduktion är det angeläget att poängtera rätten till mat för världens befolkning. Grisar, kor och kycklingar får foder som konkurrerar med annan produktion.

70 procent av världens odlingsbara mark används för att producera foder till djur i djurindustrin.

Nyligen publicerade svenska forskare en forskningsrapport som poängterar att en snabb omställning till växtbaserade livsmedel är nödvändig om vi ska klara att producera hälsosam mat till ytterligare 2–3 miljarder människor fram till år 2050 och samtidigt klara klimatmålen.

Det finns alltså flera goda argument för att en omställning av dagens livsmedelsproduktion från animalier till vegetabilier.

Utsläppen av växthusgaser behöver minska och målet är att utsläppen per person bör hållas under ett ton. I dag är den siffran för svensken ungefär tio ton per person och år.

Det krävs ett engagemang på individnivå och livsstilsförändring, i organisationer och företag, samt politiska beslut som matchar kravbilden.

När det gäller omställning av livsmedel vill vi ge några politiska rekommendationer:

- Omfattande folkbildningsinsatser där grundskola, gymnasium och högskola tillsammans med folkhögskolan och studieförbunden får tydliga direktiv i att skapa förståelse och ny kunskap kring samband mellan mat och klimat, hälsa, djurhållning och livsmedelsförsörjning.

- Omställning av livsmedelsproduktion. Slopade subventioner till kött- och mjölkproduktionen. Införande av skatt på kött och mejeriprodukter, med en progressiv skatteskala i förhållande till negativ klimatpåverkan. Omställningsstöd till jordbruk som producerarar växtbaserade livsmedel.

- Låt växtbaserade rätter vara förval i skolor, sjukhus, kommunal verksamhet och andra institutioner som finansierade av skattemedel. Mindre skadliga animalier kan vara tillval men rött kött och mejeriprodukter bör rimligtvis uteslutas.

- Stimulansinsatser till utvecklad matkultur, t ex restauranger som serverar vegetarisk och vegansk kost.

Annika Carlsson-Kanyama, forskare och docent, KTH

Pär Friberg, präst i Svenska kyrkan

David Stenholtz, biträdande överläkare onkologi, ordförande Läkare för Framtiden