Varje dag gör tusentals anställda på landets dagliga verksamheter och bostäder med särskild service stor skillnad för alla deltagare. Den dagliga verksamheten riktar sig till personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning och syftet är att ge dem något meningsfullt att göra på dagarna. Daglig verksamhet kan också ofta handla om att öka en persons möjlighet att få ett arbete eller gå vidare till studier.Verksamheten bedrivs både kommunalt och privat. De privata alternativen ökar möjligheten för deltagarna att hitta en verksamhet som passar just dem – och fyller därför en viktig funktion.

Men trots hög kvalitet och möjligheten att erbjuda individanpassad verksamhet får de fristående alternativen inte alltid de förutsättningar de borde få av Sveriges kommuner. I kommuner där daglig verksamhet och bostad med särskild service upphandlats genom Lagen om valfrihetssystem (LOV) är det vanligt att utrymmet att bedriva en bra verksamhet snävas in över tid, genom att de privata utförarnas marginaler naggas i kanten. Vanligast är att frysa ersättningarna, men det förekommer också att de sänks under pågående avtalsperiod.Detta framgår tydligt av en enkät utförd av Vårdföretagarna där kommuner med LOV-upphandlad daglig verksamhet eller bostad med särskild service fått frågan om de under innevarande avtalsperiod har förändrat ersättningen till de privata utförarna i sitt LOV-system. Av 21 svarande kommuner anger sju att de aldrig har höjt ersättningen. Uppsala kommun uppger att de till och med har sänkt ersättningarna med fem procent. Ytterligare två kommuner har följt Uppsalas exempel. Närmare hälften av kommunerna har alltså antingen valt oförändrade ersättningsnivåer eller till och med sänkt ersättningsnivåerna. Detta trots att trots att priser och löner gått upp.

Att ersättningen räknas upp över tid är avgörande för att kunna garantera en långsiktigt hållbar vård och omsorg, såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt. Vårdföretagarna anser därför att ersättningen till utförare av daglig verksamhet bör räknas upp med SKL:s vård- och omsorgsprisindex. Tvärtemot nuvarande situation där många kommuner inte räknar upp ersättningarna över huvud taget.

Artikelbild

| Stefan Lahti

Genom indexuppräkning och dialog med de privata omsorgsgivarna om uppdrag och ersättning kan kommuner skapa förutsättningar för en verksamhet med uppdrag och ekonomi i balans.

Men om kommuner ändå blir tvungna att täcka upp underskott i den offentligt drivna verksamheten bör ersättningarna till de privata omsorgsgivarna regleras i motsvarande grad. Precis som med en indexuppskrivning av ersättningen handlar det om att garantera lika villkor för alla aktörer att erbjuda omsorg av hög kvalitet. Grundtanken med LOV är att ge lika villkor för alla vård- och omsorgsgivare. Privata alternativ ill och kan vara med och bidra till en bättre vardag för dem som är i behov av daglig verksamhet eller bostad med särskild service. Det vilar ett stort ansvar på Uppsala kommun att ge rimliga och rättvisa förutsättningar för privata utförare. Ytterst handlar det om brukarnas tillgång till daglig verksamhet av hög kvalitet.

Stefan Lahti

Vårdföretagarna Bransch Individ och familj

Artikelbild

Karl Rydå

Karl Rydå

Näringspolitisk expert Vårdföretagarna Bransch Individ och familj