I över 30 år har vi vetat att utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen och från skogs- och jordbruk orsakar en uppvärmning av atmosfären som allvarligt hotar den mänskliga civilisationen och våra livsuppehållande ekosystem.

Med nuvarande utveckling går vi mot en global uppvärmning på över tre grader vilket vi måste göra allt för att undvika eftersom redan en uppvärmning på 1,5 grader riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser. Vi är inne i ett världsomspännande experiment utan motstycke där insatsen är jordens ekosystem och våra barns framtid.

Tidigare forskning verkar dessutom ha underskattat hastigheten i förändringarna. I sommar har vi sett permafrost och glaciärer smälta, skogar brinna och värmerekord slås månad efter månad världen över. Utan kraftfulla insatser kan den extremt torra sommaren 2018, då skördarna minskade med 50 procent i Sverige, vid nästa sekelskifte vara en normal sommar.

Det är nu bråttom att vända utsläppskurvan rejält nedåt. De globala utsläppen behöver minska med hälften varje årtionde för att nå klimatneutralitet till 2050. Den rika världen, som står för den största andelen av utsläppen och som har resurser att investera, behöver agera ännu snabbare. Trots detta ökar nu utsläppen i Sverige.

I över ett år har nu miljontals barn och ungdomar världen över strejkat och demonstrerat för att vi i vuxenvärlden ska ta ansvar. Deras krav är enkelt: Lyssna och agera på vetenskapen och lev upp till Parisavtalet som 195 av världens länder har skrivit under.

Om forskningssamhället ska ha någon trovärdighet så anser vi att vi inte bara kan prata, utan att vi också måste handla. Sveriges universitet och högskolor bidrar redan i dag genom att utbilda, forska och samverka kring klimatfrågan.

Men det räcker inte. Vi behöver också aktivt engagera oss i att kraftigt minska utsläppen från vår egen verksamhet. Dels för att klimatarbetet bygger på att alla snabbt sänker sina egna utsläpp, dels eftersom en kunskapsorganisation ska visa ledarskap. Vi behöver visa att vi lyssnar på ungdomarna och att vi också tar vetenskapen på allvar.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har tillsammans med 36 andra universitet och högskolor i Sverige nyligen tagit fram och skrivit under ett Klimatramverk för universitet och högskolor, som lyfter fram vikten av att undervisa, forska och samverka om klimatomställningen såväl som att minska lärosätenas egna utsläpp.

Klimatramverket säger tydligt att lärosätena år 2030 ska ha genomfört åtgärder så att vi ligger i linje med 1,5-gradersmålet. Det är ett mål som förpliktigar. Vi ser därför fram emot konkreta och effektiva åtgärder för snabba utsläppsminskningar i verksamheter inom SLU och på alla andra lärosäten som skrivit under.

Våra engagerade ungdomar har nu bett vuxenvärlden att visa sitt stöd under den globala klimatveckan 20-27 september. Vi uppmuntrar härmed anställda på alla kunskapsorganisationer och andra vuxna att ansluta sig till de demonstrationer som kommer att genomföras under denna vecka.

Fredag 27 september samlas SLU:s medarbetare runt om i landet för att uttrycka stöd till den unga generation som så enträget påtalar hur vi håller på att underminera deras framtid.

Vi vill också samtidigt understryka hur allvarligt forskarsamhället ser på den nuvarande utvecklingen. Många av lösningarna finns. Nu krävs framför allt personlig och politisk vilja, samt mod.

Jan Bengtsson

professor i ekologisk miljövård

Georg Carlsson

docent i lantbruksvetenskap

Klara Fischer

docent i landsbygdsutveckling

Karin Gerhardt

forskare i hållbara livsmedelssystem

Marcus Hedblom

docent i biologi

Theresa Simona Ibáñez

doktorand i biologi

Marie Kvarnström

konsulent vid Centrum för biologisk mångfald

Elin Röös

biträdande lektor miljösystemanalys livsmedel

Erik Westholm

kulturgeograf, professor emeritus

Se hela listan med namnunderskrifter av 434 SLU-anställda här.