Partiet är nytt, dess program är obestämt bortsett från några få punkter och dess ledande företrädare är politiskt oerfarna. Inför valet hade man tänkt sig att ingå i en vänsterinriktad koalitionsregering, men sade samtidigt att man inte ville ha statsministerposten.

Det är, mot den bakgrunden, kanske inte så konstigt att de sensationellt höga opinionssiffrorna före valet inte utväxlades i röster på valdagen. Partiet hade förutspåtts bli Islands största, därtill med god marginal. I stället kom man på tredje plats, distanserade av bland andra den tilltänkta koalitionspartnern Grön Vänster.

Detta parti har funnits med betydligt längre i isländsk politik. Vad en röst på den gröna vänstern skulle innebära gick att räkna ut med ganska stor sannolikhet. Alltså gick de väljare som tröttnat på skandalerna kring den gamla regeringen och som önskade en politisk vänsterkurs dit i stället.

Nu blir det förmodligen ingen vänsterkoalition alls. Det ena av de två hittillsvarande regeringspartierna, konservativa Självständighetpartiet, gick betydligt bättre än väntat. Dess ledare, finansminister Bjarni Benediktsson, har fått presidentens uppdrag att bilda ny regering.

Med 29 procent av väljarna mot nästan 16 för Grön vänster och dryga 14 för Piratpartiet blev Självständighetspartiet i särklass störst. Förmodligen kommer de nya väljarna i första hand från koalitionspartnern Framstegspartiet som skadats svårt av Panamaskandalen som i våras tvingade förre statsministern David Gunnlaugsson att avgå. Lyckas Benediktsson bilda regering så måste det bli med en annan partikombination än hittills.

Isländsk politik skiljer sig åtskilligt från den i andra nordiska länder. De två hittills ledande borgerliga partierna har en viss släktskap med Moderaterna respektive Centern i Sverige. Socialdemokraterna på Island är svaga och fick i detta val bara 5,7 procent och 3 mandat. Olika typer av andra partier har kommit och gått – kanske blir det likadant med Piratpartiet.

Men i år finns ännu ett nytt parti med i bilden. Renässanspartiet (eller Reformpartiet) som bildats av utbrytare från Självständighetspartiet, har en snarast liberal karaktär och förespråkar – i kontrast mot ”moderpartiet” - bland annat medlemskap i EU. Partiet fick 10,5 procent och kan bli nödvändigt för en ny parlamentarisk majoritet. Sedan förra mandatperioden finns ännu ett parti med delvis likartad profil, Ljus framtid, med i Alltinget med ytterligare 7,2 procent av väljarna.

Det är i högsta grad begripligt att islänningarna velat rösta bort skandalomsusade toppolitiker. Men många har, lika begripligt, hejdat sig inför alternativ som ter sig alltför chansartade eller oprövade. Och det är uppmuntrande att det går att vinna väljare på att förespråka en öppen politik mot Europa och EU.

Håkan Holmberg

Politisk chefredaktör