Med jämna mellanrum mäts lärares villkor i den internationella studien The Teaching and Learning International Survey (Talis). Huvudansvarig är OECD och i går presenterades den senaste mätningen (Talis2018). Lärare och rektorer från 46 länder över hela världen har deltagit i den.

2013 deltog Sverige för första gången. Då, precis som nu, svarar över 90 procent av de svenska lärarna att de trivs och är nöjda med sin egen insats. Det är förstås positivt. Men redan då kunde man se varningstecken. Vi stack exempelvis ut med att så få lärare tyckte att yrket hade hög status. Jämfört med lärare i andra länder verkade många svenska lärare lägga mer arbetstid på administration. Endast hälften av de svenska lärarna som deltog i studien svarade att de skulle ha valt samma yrke om de kunde välja på nytt.

I den nya studien har 12000 svenska lärare och 600 rektorer deltagit. En majoritet av lärarna säger numera att de skulle välja att bli lärare även om de fick välja om på nytt. Det är bra att den andelen har ökat. Det är också positivt att svenska lärare har en bättre bild av ordningen i klassrummen. Jämfört med 2013 ser svenska lärare också ut att lägga mindre tid på administration.

En ytterligare positiv sak är att fler lärare trots allt upplever att yrkets status är högre. Från låga fem procent svarar nu elva procent av lärarna att läraryrket har hög status. Men då ska man komma ihåg att siffran fortfarande är väldigt låg: OECD-snittet är på 26 procent. ”Hur ska man kunna lösa den svenska lärarbristen om 90 procent av lärarna tycket att deras yrke har låg status”, som Lärarförbundets vice ordförande Robert Fahlgren uttryckte det. Lärarbristen ökar mycket riktigt, och det trots att lärarlönerna har förbättrats på senare år. Det är oroväckande att var tionde lärare ångrar sitt yrkesval. Svenska lärare har också en högre ålder jämfört med lärare i andra länder. Framöver kommer det med andra ord att behövas många nya lärare.

Även om det glädjande nog finns flera saker som går i rätt riktning finns det mycket som borde fungera bättre. Via OECD:s hemsida kan man jämföra våra resultatet med andra länders. Vi ligger till exempel under snittet när det kommer till om läraryrket var lärarnas förstahandsval (59 respektive 67 procent). Dessutom svarar fler rektorer i Sverige (26 procent) att det regelbundet förekommer hot eller mobbning bland eleverna. Snittet är på 14 procent.

När Talis presenterades 2013 hette skolministern Jan Björklund (L). Därefter hette han Gustav Fridolin (MP) och nu heter utbildningsministern Anna Ekström (S). Talisstudierna visar inte på dramatiska förändringar. Även om en del går i rätt riktning har vi fortfarande bekymmer med stök och läraryrkets låga status.

Ministrar kommer och går men bekymren i svensk skola består.