Orsaken kan sökas i den prishöjning som drevs fram av bland annat Kinas utveckling och dess industriella tillväxt.

Efterhand blev olje- och gaskällor, som tidigare var olönsamma, möjliga att ta i bruk. Nya metoder för utvinning har utvecklats. Oljesand i Kanada har börjat utnyttjas, vilket ger skjuts åt områdets ekonomi men är problematiskt när det gäller miljön.

Det omvälvande som nu äger rum är satsningen på skiffergas i USA med hjälp av så kallad ”fracking”. Det innebär att man på stort djup, runt 500 meter ner, borrar horisontellt och därefter sprutar in vatten med kemikalier som under högt tryck frigör olja eller gas. Oljebolagen förnekar att metoden skulle ha miljömässiga risker. Den som minns tobaksbolagens försäkringar på 1950-talet om rökningens ofarlighet känner möjligen en viss tvekan inför oljebolagens garantier.

Under hela perioden efter det andra världskriget har USA varit världens ojämförligt största energikonsument. Vid sekelskiftet ansågs USA äga 4 procent av jordens kända olje- och gasfyndigheter men förbrukade 25 procent. Oljeförekomsterna i Mellanöstern var avgörande för den amerikanska ekonomin och Saudiarabien var därmed också områdets viktigaste land. Men oljan spelade även en avgörande roll när USA invaderade Irak.

Allt detta ställs i dessa dagar på huvudet. År 2020 kan USA vara självförsörjande med gas och olja. Landets tillgångar sägs nu överstiga Saudiarabiens. Omställningen från koleldade till gaseldade kraftverk pågår med full fart och USA kan exportera kol till låga priser. Förbrukning av kol i Europa stiger därför, totalt i strid med de krav som miljön ställer.

Frågan som väcks är hur ett självförsörjande USA kommer att ändra sin utrikespolitik. Relationen till de saudiska prinsarna har länge varit problematisk. Möjligheten att avsluta köpen av saudisk olja välkomnas säkert varmt i Washington. Det innebär att den snart sjuttioåriga fokuseringen av amerikansk säkerhetspolitik till Mellanöstern kan överges vilket öppnar för ett antal möjliga utvecklingar. En är att Kina övertar rollen som största kund i Mellanöstern, med vad det medför i form av politiskt engagemang i området. En annan att USA tydligare kan komma att understödja demokratirörelser i Arabvärlden, när beroendet av prinsarnas eller diktatorernas välvilja minskar. En tredje effekt kan bli att Israels betydelse som ett amerikanskt ”hangarfartyg” i Mellanöstern försvinner. Trots alla politiska band mellan USA och Israel borde detta, om än på lång sikt, förvandla Israel till ett land som alla andra i den amerikanska politiken.

För övrigt anser jag att Gotland måste försvaras.