Ungefär så skrev jag för en tid sedan apropå boken Flykten över järnridån, den sanna historien om en spektakulär räddningsaktion ut ur Östtyskland 1966. Exakt detsamma kan sägas om en annan av höstens böcker, Varför har du ritat siffror på din arm farmor? (Ekerlids förlag) av TV4-journalisten Rolf Tardell. Också Tardells bok är av det slaget att den borde köpas in i klassuppsättningar och användas i skolornas historieundervisning.

Det är alltså inte någon roman, utan den verkliga berättelsen om Rolf Tardells mamma Annette. Annette Amouch var fransk judinna och deporterades tillsammans med sina anhöriga från Digne-les-Bains i sydöstra Frankrike till Auschwitz. Så fort de släptes ut ur boskapsvagnen vidtog den så kallade Selekteringen, en nick eller en gest och det avgjordes om man skulle gå till höger eller till vänster. Annette ansågs arbetsduglig ännu en tid och skickades åt höger. Hennes mor skickades åt vänster – till gaskamrarna.

Men det är i krigets slutskede och när sovjetarmén närmar sig tvingas Annette och andra fångar iväg på helvetesmarschen mot nordväst, till områden som nazisterna fortfarande kontrollerar. Hon överlever och räddas till släktingar i Sverige.

Hur förklarar man Förintelsen för en fyraåring? Det är när Rolf Tardells dotter frågar om siffrorna på farmors arm som den långa process tar sin början som förmår honom att intervjua sin mamma och skriva boken om hennes upplevelser. Men han gör mycket mer på vägen. Han besöker alla platser där Annette har bott, söker rätt på husen och lägenheterna, går runt i lägren, ägnar tid åt omfattande arkivstudier. 30- och 40-talens franska och europeiska verklighet stiger fram som om den vore helt samtida.

Tardell berättar enkelt, klargörande och gripande. Men hans och Annettes berättelse innehåller mycket mer än bara det personliga. Jag tror inte att den franska Vichy-regimens karaktär har skildrats så väl i någon annan bok på svenska.

I kurorten Vichy upprättades efter Frankrikes sammanbrott 1940 en regering som gjorde anspråk på att fortsätta den franska republikens historiska kontinuitet, nu i samförstånd med tyskarna som själva tog över styret av landets norra och västra delar. De franska judarna arresterades av fransmän, deporterades av fransmän i boskapsvagnar som beställdes av franska tjänstemän och gick i tåg som kördes av franska lokförare. Men ända fram till 1995 försökte den franska staten dölja denna medverkan i Förintelsen. Och fenomenet är inte unikt för Frankrike.

Lika klargörande är skildringen av dödslägren och av omständigheterna kring Folke Bernadottes räddningsaktion. Så vävs Europas verkliga historia och ett enskilt människoöde samman till en skildring som många borde få möjlighet att läsa.