Debatten, där de svenska deltagarna var ärkebiskop Antje Jackelén och FI:s Gudrun Schyman, visade nämligen att kampen i grund och botten handlar om samma sak: mänskliga rättigheter och att män och kvinnor ska vara jämställda parter ­- inte över- eller underordnade varandra.

Men rubriken visar också skevheter i utgångspunkten. Är feminism religiös eller sekulär? Eller är det kontexten som är viktig? Varför talar man då inte om ”kristen feminism”?

Såväl muslimska som kristna kvinnor har, och har haft, likartade strukturer och historiska hinder att kämpa mot. Marwa Sharafeldin, doktor i islamisk rätt och engagerad i den globala muslimska feministiska rörelsen Musawah Movement, inledde med att slå fast att patriarkat finns överallt. ”Håller ni med om det blir det genast enklare för mig att fortsätta.”

Hon berättade om sin forskning kring kvinnorna i den tidiga islam som nu både fick ärva och äga pengar. Bland annat byggde kvinnor under denna tid ett sjukhus som var det första i sitt slag.

Mohamed Abdelaai Sheik från det egyptiska religiösa etablissemanget invände att män och kvinnor ”kompletterar varandra” snarare än att de är jämlikar. ”En man är en man.” Att Koranen uppmanar mannen att slå kvinnan stämmer dock inte, menade han. ”Om hon så gör 70 fel så ska han bara ge henne råd.”

Marwa Sharafeldin slog fast att det förvisso står i Koranen att han först ska ge henne råd, sedan sluta sova med henne och som sista alternativ slå henne. Men det enda som gäller är dialog mellan två jämlikar. Hon förklarade att den muslimska feministiska rörelsen läser om Koranen med feministiska ögon. Som jurist menade hon att islamisk lag i grunden är förenlig med de mänskliga rättigheterna, och betonade att det är stor skillnad på begreppen islamisk och islamistisk.

Även Bibeln säger att kvinnan är underordnad mannen. Det är inte många generationer sedan som ”hustruaga” var lagligt i Sverige. Först 1965 kriminaliserades våldtäkt inom äktenskapet och inte förrän 1982 lades ”kvinnomisshandel” i hemmet under allmänt åtal. Synen på våld i nära relationer har förändrats snabbt på senare tid - men problemen är alltjämt stora i Sverige och Europa.

Antje Jackelén sade att, vad Bibeln beträffar, så är det med jämlikheten precis som med slaveriet: man kan hitta argument i Bibeln både för att försvara slaveri och för att avskaffa det. ”Vi har själva ansvaret för tolkningen.”

Moderatorn Birgitta Holst Alani, vid Svenska institutet i Alexandria, avslutade med att fråga vad sekulära feminister i väst kan lära muslimska feminister. Tack och lov svarade Gudrun Schyman det enda rätta: Det handlar om att vi kan lära av varandra. Det är ett ömsesidigt givande och tagande.

Ja, och i grund och botten är målet i stort sett detsamma - liksom utgångsläget.

Maria Ripenberg

Ledarskribent