Den senaste veckan har ordet ”övervintra” använts åtskilliga gånger beträffande coronakrisen. Individer övervintrar i sina hem, hela länder övervintrar med stängda gränser. Som en följd måste varje verksamhet överbrygga svårigheterna, med hjälp av till exempel lån som initierats av Riksbanken eller statligt stöd i olika former.

Uttrycket ger sken av att allt kommer att kunna återskapas när krisen väl är över, att vi alla tar vid där vi slutade i mars 2020. Så kommer säkert också att ske med vissa saker, en restaurang, ett hotell eller en biltillverkare som slog igen i Göteborg i fredags. Men vissa verksamheter kommer att gå i graven för alltid, och ibland också av goda skäl.

 

Den 22 februari sattes elva städer i norra Italien i karantän, två veckor senare stängdes hela den delen av landet, med 16 miljoner invånare. Satellitbilder visade dag för dag hur halterna av giftig kväveoxid minskade drastiskt, efter bara några dagar till hälften och sedan ännu mindre.

Ett annat exempel är Kina. Under fyra veckor i februari minskade landets utsläpp av koldioxid med 200 miljoner ton, hälften av vad Storbritannien släpper ut årligen. Hälsoeffekterna av minskad fordonstrafik är ännu större i Kina där en miljon beräknas dö årligen på grund av utsläpp. ”Mer än sannolikt kommer antalet liv som räddas på grund av nedstängningen att vara högre än de liv som förloras på grund av pandemin”, säger miljöförskaren Francois Gemenne till tidningen Forbes.

När krisen väl är över kan ett stort steg mot att hejda den globala uppvärmningen ha tagits. Det gjordes med helt orimliga åtgärder, förutsatt att det inte längre finns någon smittorisk. Men även om livet återgår till det normala kan det inte vara till ”samma normala som förut”, det vill säga till 75-80 procent fossila bränslen. Saker och ting kan, och måste, omprövas. Att bara vrida på samma kranar igen blir förknippat med ett väldigt tydligt pris.

 

Det är inte bara energikällorna som kan omprövas. Alla levnadsvanor kommer att sättas under lupp. Yrkeslivet har, sent omsider med tanke på att möjligheten funnits länge, tagit nya banor med hemmaarbete och videokonferenser. Även det privata resandet lär stöpas om eftersom riskerna med nya typer av virus inte lär minska. Artificiell intelligens kan ta ny fart efter corona, med ett helt annat fokus än tidigare.

”Coronakrisen är en generalrepetition för framtiden”, enligt författaren och miljöforskaren Björn Forsberg (DN 18/3). Han är aktuell med boken ”Fartrusiga” och anser att världen står inför en drastiskt minskad mobilitet. ”Det är främst slentrianresandet som kommer att upphöra, liksom mycket av den långväga arbetspendlingen”, säger han.

 

Farorna med coronaviruset är många, även för klimatet. Kol och olja är fortfarande billigt. Risken finns att både stater och storföretag tvingas sänka takten för innovation och investeringar. En blödande flygbransch får också svårt att göra nyinvesteringar i biobränsleteknik. Det kommer ändå aldrig att gå att bortse från det uppvaknande som coronakrisen innebär, just för klimatet.

På många sätt är den nya krisen ett exempel på vad klimataktivister har eftersträvat, att vi helt enkelt ska ”stanna”. Men så snart mänskligheten ska i gång igen uppstår de politiska spänningarna på nytt. Enligt Björn Forsberg kommer den omställning som krävs att vara odramatisk, som ”att återgå till en 1980-talslunk”. Men människans natur har aldrig varit att stanna upp, inte heller att kliva tillbaka.

Det man kan vara säker på är att man först måste övervintra. Och att det sedan inte alls blir business as usual. Långt därifrån.