Den aktivism som 21-åriga Elin Ersson bedrev i ett flygplan på Landvetter i juli i fjol har den civila olydnadens alla drag: hon vägrade följa myndighetsbeslut/lag, använde inte våld och var beredd att ta konsekvenser. Sannolikt ville hon också skapa dialog.

”Den som bryter mot en lag som hans samvete finner orättvis, och villigt godtar straffet genom att sitta i fängelse för att uppmärksamma samhället på lagens orättvisa, uttrycker i den stunden den allra högsta respekt för lagen.” Orden är Martin Luther Kings.

Elin Erssons är medlem i organisationen Sittstrejken, som bedriver aktivism mot utvisningen av afghaner i Sverige. Det är lätt att förstå protesterar mot just detta. Frankrike och Finland är exempel på länder som stoppat alla utvisningar till Afghanistan. Men Sverige fortsätter flyga ensamma ungdomar till Kabul.

Erssons avsikt var just att hindra utvisningen av en ung afghan till Kabul. Men den unga mannen fanns inte ombord – han utvisades via andra flighter. Ersson stod då (bokstavligen) upp för en annan, äldre, afghan. Och eftersom hon vägrade sitta ned kunde planet inte lyfta. Både Ersson och afghanen beordrades slutligen lämna planet.

Ersson och hennes advokat bestred att agerandet var brottsligt. Å andra sidan, i civil olydnad ingår också att bli dömd för brott mot den lag man ifrågasätter.

Ikoniska exempel på civil olydnad är, förutom dr King, Mahatma Gandhi och Rosa Parks. Parks var en afroamerikansk medborgarrättskämpe som vägrade resa sig 1955 på en buss i Montgomery, Alabama, USA, för att ge plats åt en vit man. Lagen sade att svarta skulle lämna sin sittplats för vita. Episoden brukar kallas starten för den moderna amerikanska medborgarrättsrörelsen. ”I’m not moving, you may arrest me if you need to”, löd Parks ord innan hon greps av polis. Hot och trakasserier från rasister tvingade henne sedan att flytta till Detroit. 1996 fick hon Frihetsmedaljen och 1999 Kongressens guldmedalj.

Den som initierade begreppet civil olydnad var Henry David Thoreau, en amerikansk författare som på 1800-talet vägrade betala krigsskatt som en protest mot slaveriet och förtrycket mot ursprungsbefolkningen. Handlingen passar väl med Martin Luther Kings resonemang kring demokrati, att det är rätt att bryta mot lagen om lagen bryter mot konstitutionen. Slaveriet och raslagarna var solklara brott mot USA:s författning.

Den svenska demokratiutredningen från 2000 säger att civil olydnad i vissa fall kan värna en rättsstat. Men det finns förstås en skör balans mellan att bryta lagen för att visa på missförhållanden och ett utbrett lagtrots som leder till meningslösa och till och med farliga sabotage.

Kontentan är att juridiken och etiken alltid måste dividera. Och att civil olydnad trots allt hör till en frisk demokrati.