I veckan fattade EU beslut om att skärpa reglerna för hur antibiotika får ges till djur. Det ska inte längre vara tillåtet att använda antibiotika för att kompensera för dålig djurhållning eller att ge antibiotika i förebyggande syfte. Beslutet kommer inte en dag för tidigt.

I Sverige är det sedan 1980-talet förbjudet att ge djur antibiotika i icke-medicinsk syfte och antibiotikaanvändningen inom svensk livsmedelsproduktion är i dag förhållandevis låg. Av den totala mängd antibiotika som används i Sverige ges den absoluta merparten till människor. Men i många länder ser det annorlunda ut. Danska djuruppfödare använder tre gånger så mycket antibiotika som sina svenska kollegor.

Tyska djuruppfödare använder 13 gånger mer antibiotika och i Spanien ges hela 30 gånger mer antibiotika till djuren jämfört med i Sverige. Medan det i Sverige är vanligast att varje djur får en individuell bedömning innan en antibiotikabehandling sätts in är det i många andra länder i stället vanligt att hela djurgrupper behandlas genom att antibiotika ges i djurens foder, vilket ökar riskerna för antibiotikaresistens och spridningen av resistenta bakterier.

Utanför EU är det dessutom fortfarande vanligt att ge köttdjur antibiotika av tillväxtfrämjande skäl. Globalt ges mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor. Det är helt enkelt inte rimligt. Friska djur ska inte medicineras.

Antibiotikaresistens orsakade 33 000 dödsfall under 2015 - bara i Europa. Årligen beräknas hela 750 000 människor i världen dö på grund av antibiotikaresistenta infektioner. Om antibiotikaresistensen fortsätter att utvecklas som nu bedömer forskarna att siffran kan vara tio miljoner år 2050. Världshälsoorganisationen WHO pekar ut antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot folkhälsan.

Vi riskerar att kastas tillbaka till tiden före penicillinet. En tid när enkla sjukdomar var livshotande och vanliga operationer var förenade med stora risker. Att minska överanvändningen av antibiotika är med andra ord livsviktigt. Och kampen mot de resistenta bakterierna måste föras globalt.

Precis som inom livsmedelsproduktion och djurhållning behövs stränga regler för att undvika överanvändning av antibiotika inom sjukvården. Förskrivning av antibiotiska får inte ske lättvindigt. En stor utmaning är också att få fram nya antibiotika. Eftersom medicinen ska användas sparsamt saknas det i regel ekonomiska incitament hos läkemedelsföretagen för att ta fram nya antibiotika. Här måste EU göra mer för att stimulera forskning och stödja studier av behandlingar med nya antibiotika. Det finns också skäl att se över patentlagstiftningen för att det ska bli mer lönsamt för företagen att ta fram nya antibiotika.

Mycket arbete återstår för att vinna kampen mot de resistenta bakterierna. Men veckans EU-beslut är ett stort steg i rätt riktning.