Den ”vara” som biträdande gränspolischef i Region väst, Mikael Holmgren, syftar på är offer för sexköpstrafficking. ”Vi jobbar inte med inriktning på de sexköpande männen”, säger han. Trots att svensk sexköpslag kriminaliserar sexköparen, inte -säljaren.

De unga kvinnor som sålunda avhumaniseras går knappt ens att betrakta som sexsäljare. De är offer för internationell människohandel och tvingas sälja sina kroppar. Kvinnorna har inte bara behov av akut stöd – de har rätt till det.

Polisen menar att kvinnorna inte försörjer sig på ett ”ärligt” sätt i Sverige.”Varorna” ska ut ur landet fortast möjligt. Hur man nu kan anses försörja sig, när man tvingas tjäna ihop pengar åt en hallick.

Artikelbild

Dagens Nyheter skriver om en 20-årig kvinna som polisen fann i ett hotellrum i Göteborg i höstas med 30 000 kronor i kontanter och kvitton på överföringar till Moldavien. Polisen har upprättat ett underrättelseuppslag om att hon med stor sannolikt är ett traffickingoffer. Ändå sattes hon i häkte med kriminella, varpå hon utvisades till hemlandet med återreseförbud. Som ”straff” får hon därmed inte träffa sin familj i Europa på fyra år.

83 prostituerade utvisades på detta sätt av gränspolisen i väst 2017–2018.

Offer för trafficking ska ha rätt till ”betänketid”, enligt Europarådets konvention som Sverige undertecknat. De ska få hjälp och möjlighet till återhämtning samt kunna bidra i brottsutredning mot sina förövare.

I höstas framkom att svensk gränsbevakning bryter mot EU:s regler. Kritiken var värre än vad som varit känt. Hela organisationen sågas av EU och Sverige anklagas för att inte följa Schengenreglerna. Exempelvis riskerar jihadister att kunna ta sig in i landet obemärkta.

Någonstans tycks det som om gränspolisens prioriteringar har gått snett, när man i detta läge lägger krut på att jaga, arrestera och utvisa några av de mest utsatta brottsoffer som finns.