I Kina däremot, där partiet som ett led i tillväxtpolitiken införde en enbarnspolitik 1979 har man nu ett överskott av män. Detsamma är fallet i Indien, där modern fosterdiagnostik möjliggjort att flickfoster aborteras, liksom att flickor om de väl föds får sämre vård och dör tidigare. I Calcutta eller Beijing bor det därför många fler män än kvinnor.

Vilken roll spelar det om det är fler män än kvinnor, fler kvinnor än män eller jämn fördelning? Vår biologiska strävan till reproduktion leder till att sådana ojämlikheter faktiskt ser ut att kunna ha stora effekter. Få män (som därmed kan välja och vraka och inte behöver binda sig) kan leda till lägre fertilitet och att kvinnornas status sjunker. Alltför många män kan ge social oro och högre våldsbenägenhet. Männen konkurrerar där med varandra om social och ekonomisk status som ger tillgång till de få kvinnor som finns. I ett ”få-manssamhälle” är mannen följaktligen kung, och kvinnorna tenderar till exempel att vara mycket uppmärksamma på sitt eget och andra kvinnors beteende och klädsel. Men männen behöver inte stänga in kvinnorna för att ha dem för sig själva (det finns ju fler), vilket innebär att manöverutrymmet för både kvinnor och män skulle kunna bli stort, och normerna kring sexuellt beteende ganska svaga. Ett ”mång-manssamhälle” däremot skulle kunna leda till intensifierad manlig kamp, patriakat och ett starkt monopoliserande och bevakning av kvinnor. Friheten är mindre, i synnerhet för kvinnor, och normerna starka.

Och mycket riktigt. I New York och Stockholm klagar kvinnorna på att de (få) männen inte vill ”binda sig” och att datingen aldrig leder till ett fast förhållande. Vissa blir ofrivilligt ensamstående mödrar, andra föder inte barn förrän mycket sent (medelåldern för barnafödande i Sverige är idag 30 år, i vissa delar av Stockholm 32,2). Plastikindustrin når nya höjder. Kvinnorna är visserligen fria, men många är singlar. I Arabvärlden, där andelen män är bland de högsta i världen, är ojämlikheten mellan könen i stället mycket stor, kvinnorna stängs in både bokstavligt och bildligt, och tillvaron för dem är omgärdad med strikta regler och normer.

Men så deterministisk är inte världen, invänder någon. Nej, förvisso inte. Mänskligt beteende betingas också av annat än demografiska och i grunden evolutionära mönster. Men håll med om att det är en fascinerande tanke om den brist på män som uppstod i Europa som en följd av två förödande krig under 1900-talet, och kanske som en följd av emigrationen från Sverige under 1800-och tidigt 1900-tal, bidragit till att bana väg för ökad jämlikhet mellan könen. För att männen var få och kvinnorna därigenom friare.