Zuzana Čaputová var 16 år under ”sammetsrevolutionen” hösten 1989. Nu är hon Slovakiens president. Väljarna fick nog av den krets av politiker som bland mycket annat förknippas med mordet på journalisten Ján Kuciak och hans fästmö 2018. Kuciak granskade maffiakontakter i landets högsta ledning. Čaputová är liberal, feminist och miljöengagerad. 

 

Många intalade sig att kommunismens fall i Europa för 30 år sedan med automatik skulle leda till stabila demokratier och fungerande marknadsekonomier. Men befrielsen från kommunismen var aldrig enkel och entydig. Liberala analytiker som historikern Timothy Garton Ash och statsvetaren Ivan Krastev har pekat på en oförutsedd konsekvens av öppningen mot omvärlden.

 

Efter befrielsen kunde öst- och centraleuropéer resa fritt och söka arbete i andra länder. Bara från Rumänien har tre miljoner människor utvandrat, och siffrorna är likartade i alla andra länder. Det finns en utbredd känsla av hot mot den nationella existensen, givetvis underbyggd av den tidigare sovjetiska kontrollen. Samtidigt är den mångfald som präglar fria samhällen främmande för många.

 

Som Garton Ash skriver har ett verkligt problem – emigrationen – ersatts av ett inbillat – immigrationen. Det är lätt att få intrycket att det finns fler invandrarfientliga partier i dessa länder än vad det finns faktiska invandrare. 

Ekonomin har förbättrats, men det finns en utbredd känsla av orättvis fördelning av makt och resurser. Avvecklingen av planekonomin utnyttjades av skrupelfria personer som gjorde sig väldiga förmögenheter – en av de värsta är Tjeckiens premiärminister Andrej Babis.

Men det betyder inte att nationalistisk och auktoritär populism automatiskt kommer att dominera i framtiden.

 

Den amerikanska tankesmedjan Freedom House har strukit Ungern från listan över fungerande demokratier. Landets definieras numera som ”partly free”. Men i lokalvalen i oktober förlorade Viktor Orbáns parti Fidesz makten över huvudstaden Budapest. Den nya majoriteten vill - symboliskt viktigt - åter ge plats för det ansedda Central European University, som Orbán kastade ut ur landet. 

 

I flera länder förenas nu veteraner från 1989 med ungdomar som ofta inte var födda för 30 år sedan för att försvara grundläggande demokratiska värden. Det finns en växande studentrörelse i Tjeckien och de demokratiska krafterna i Polen kommer inte att ge upp, trots PiS-partiets valseger i höst. Slovakiens presidentval i mars i år visar vad som är möjligt.

Historien tog inte slut 1989. Men den kommer inte heller att ta slut i år. 

Håkan Holmberg är fristående kolumnist på UNT:s ledarsida.