Kommer den svenska staten att rasa samman på Nyårsdagen? Det har låtit så på Socialdemokraterna de senaste dagarna, efter att riksdagen antagit Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag. En ”servettskiss”, sade Stefan Löfven. Hans trofasta myndighetschefer fyllde på med alla åtgärder som måste ställas in och alla anställda som kan förlora sina jobb. ”Vi förbereder en större omställning”, sade Arbetsförmedlingens generaldirektör, den tidigare LO-mannen och S-statssekreteraren Mikael Sjöberg.

Arbetsförmedlingens ”internrapport” råkade läcka ut till SVT i tisdags. Där står att 4 500 färre arbetslösa ska få hjälp med insatser och program och att det blir totalstopp för extratjänster och beredskapsjobb. Däremot kommer jobb- och utvecklingsgarantin att få 10 000 nya deltagare. Alla minns väl den förhatliga ”fas 3”, ett av bräckjärnen för att ta makten från alliansen 2014.

På tisdagseftermiddagen kom också det definitiva dråpslaget mot Arbetsförmedlingens personal: ”För att få budgeten i balans 2019 skulle det i praktiken krävas att vi minskar antalet anställda med sammanlagt 4 500 personer”, skrev man i ett pressmeddelande. Färre hörde kanske generaldirektörens nyansering om att ”det oklara politiska läget gör det svårt att se det faktiska utfallet” och att han ”utgår från att siffrorna kommer att justeras”.

Det verkliga problemet är alltså att regeringsbildningen drar ut på tiden och den verkliga servettskissen var den övergångsbudget som S och MP lade fram, som sig bör avskalad på all politisk inriktning. Oavsett vilken regering det blir kommer det att ta ett par, tre månader att arbeta fram en ändringsbudget, men givetvis kommer det en sådan.

M/KD-budgeten har också något skissartat över sig, en självklarhet då man inte har tillgång till personalen på regeringskansliet och tvingas utgå från övergångsbudgeten. Ändå har man fått med en del utgiftsposter som kan motverka att viktiga verksamheter blir lidande direkt efter årsskiftet. Som fem miljarder i ökat statsbidrag till kommuner och landsting som arbetar med välfärdens kärna, och ökade anslag till polis och försvar för att garantera tryggheten.

Men så finns det förstås också en del moderat och kristdemokratisk politik i budgeten, konstigt vore det annars. Och det är helt sant att Moderaterna, liksom hela alliansen, vill ha andra åtgärder än extratjänster för de arbetslösa samt en mindre och effektivare myndighet. Men för 2019 handlar det 300 miljoner kronor i besparing för en myndighet som har nio miljarder i förvaltningskostnader. För sju år sedan kostade de anställda på Arbetsförmedlingen knappt sex miljarder, som en jämförelse.

Fram skymtar en S-taktik i regeringsförhandlingarna och varför man är beredda till stora eftergifter för att behålla makten. Har man hela statsapparaten till sitt förfogande så väger en slopad värnskatt ganska lätt.