Det brukar sägas att det är viktigt att man sparar ihop ett så kallat fuck off-kapital. Befinner man sig i en ekonomisk beroendesituation – en relation eller kanske ett jobb – man vill säga “fuck off” till, och lämna, är möjligheten större om man har ett sparkapital att falla tillbaka på.

Den folkpartistiska finansministern Ann Wibble tyckte på sin tid att det vore önskvärt om alla svenskar hade en årslön på banken. I grunden har många möjlighet att spara ihop ett sådant kapital på egen hand, i alla fall på några års sikt, men alldeles för få gör det. Enligt en undersökning från år 2017 av institutet Yougov är det bara 20 procent som just har en årslön eller mer i sparat kapital. 15 procent av myndiga svenskar har inte ens en månadslön. Kanske beror detta på att vi i alltför stor utsträckning förlitar oss på att staten ska fixa våra problem och den individuella ansvarskänslan följaktligen ger vika.

Men hur mycket man än hade önskat har inte alla en faktisk möjlighet att skaffa sig ett gediget sparkapital. Det kan handla om att man inte kan språket och saknar utbildning eller om att man varit sjukskriven en längre tid. För dessa människor kan möjligheten att slita sig ur en ekonomisk beroendesituation vara liten eller till och med obefintlig.

Detta kan skapa en enorm utsatthet. Kanske befinner man sig i en relation där man blir systematiskt misshandlad av en partner som försörjer en. Anmäler man till polisen och relationen tar slut befinner man sig därför plötsligt i ekonomiskt fritt fall. 16 000 anmälningar om misshandel i nära relationer inkom till polisen förra året och 14 procent av alla kvinnor uppger att de någon gång har blivit misshandlad av en partner.

Vilka mörkertal som gömmer sig bakom den statistiken och hur många av dessa som egentligen har ekonomisk möjlighet att lämna relationen lär vi aldrig veta.

Regeringen bör därför utreda möjligheten att införa ett slags lån för separationer och skilsmässor, likt de lån studenter får via CSN, med låg ränta. Förslagsvis bör lånet vara behovsprövat efter ekonomisk situation. På så sätt får människor som är ekonomiskt fastlåsta i destruktiva relationer ökad självständighet och frihet att lämna relationen, oavsett antal kronor på banken.

Det kan resas berättigade orosmoln kring hur ett sådant lånesystem skulle kunna komma att missbrukas av andra än dem det är till för. Bedrägerier är ett generellt problem och anmälningarna har ökat kraftigt de senaste åren. Lånesystemet måste därför vara förenat med tydliga krav och kontrollmekanismer.

Bristande ekonomisk självständighet hos stora delar av befolkningen är ett samhällsproblem att ta på allvar. Likaså våld i nära relationer. Det är dags frågorna adresseras med sakpolitik och inte bara retorik.