Men den har säkert, som förr, slagit nytt rekord.

Allt är dock inte som förr. Konkurrensen från den växande externhandeln i bland annat Gränby, Boländerna och Stenhagen har centrumhandeln sedan länge fått vänja sig vid. Till detta har nu också lagts konkurrensen från näthandeln. Ofta besöker de smarta Uppsalakunderna butikerna i centrum för att sedan gå hem och beställa varorna på nätet.

Det har tillfört en extra dimension till den mångåriga konflikten mellan centrum och periferi i Uppsala, den som handlar om huruvida externvaruhandeln håller på att ta död på handeln i centrum. Hur som helst har handelns utveckling inte bara i Uppsala utan i hela landet blivit ännu mer svårbedömd än hittills. Handelns utredningsinstitut, HUI Research, har länge på nationell nivå studerat kampen mellan handeln i centrum och den i periferin. I dag riktar HUI Research också blicken mot den globala näthandeln och konsekvenserna för Sverige.

I centrum står den enskilda konsumenten om vars gunst handeln tävlar. Guldläge kanske, men människan är ju inte bara en konsumerande va­relse. Vi borde alla fästa vår uppmärksamhet på vilka konsekvenser vårt beteende kan få också på vår omgivning. Vill vi ha en stadskärna där butikerna ersatts av fastighetsförmedlingar, banker och kaféer och där vi är hänvisade till externvaruhandeln? Och kan vi i så fall vara säkra på att de enorma shoppinghangarerna klarar konkurrensen med e-handeln?

Själv gjorde jag en högst ovetenskaplig notering veckan före jul. Tre butiker i centrum höll på att läggas ned. Studentbokhandeln, som förlorat sin försäljningsbas mot nätbokhandeln, är nu inne på sin sista månad och i de två andra butikerna gapade hyllorna tomma medan de röda utförsäljningslapparna på resterande lager talade sitt lakoniska språk: det lönar sig inte längre.

Lisa Thörn, vd för Uppsala Citysamverkan, listade i onsdagens UNT några åtgärder som kan göra centrumhandeln mer lockande: större säkerhet, trygghet och trivsel i stadskärnan samt fortsatt satsning på en kombination av e-handel och fysisk butik. Detta borde vara självklarheter. Men man kan också efterlysa mer eftertanke och faktiskt ett medborgaransvar. På samma sätt som vi kollar ursprungsmärkningar och köper ekologiskt och rättvisemärkt borde vi lägga möda på att i vid mening tänka på vårt enskilda handlande. Fortsätter jag att handla allt på nätet utesluts på sikt möjligheten att gå och provbläddra i en bok eller att testa den snygga kjolen i klädbutikens provrum.

Alternativet att styra handeln med piska och förordningar så att bara vissa varor får säljas i externvaruhus finns genomfört på sina håll. Det kanske hade varit möjligt för några decennier sedan också i Uppsala. I dag är det omöjligt. En sak är klar – stora knippen med morötter behövs för att få tillbaka nätkonsumenterna.