Tryggheten har varit föremål för en intensiv politisk diskussion i Sverige de senaste åren. Unga kvinnor uppger att de inte känner sig trygga och att de utsätts för sexualbrott. De politiska svaren har ofta varit att antingen spä på oron eller att underkänna den. Antingen befinner sig citykärnor och hela stadsdelar i gängens våld (gå inte ut!) eller så får tjejerna statistik om lagakraftsvunna våldtäktsdomar i ansiktet. Vad klagar ni för? Går ni till och med ärenden för de främlingsfientliga?

De unga, som vet att ingetdera stämmer, får ta saken i egna händer. Neda Ameli startade i somras Uppsala Gäris, en Facebookgrupp med syftet att unga tjejer ska kunna känna sig säkrare i Uppsala. Gruppen som vuxit till 20 000 medlemmar kan ses som en motreaktion, en protest mot minskad frihet, att inte kunna röra sig fritt i det offentliga rummet.

 

Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) från Brottsförebyggande rådet (Brå) ger svart på vitt om läget, då 200 000 svenskar tillfrågas om trygghet. I går, tisdag, kom NTU 2019. Man kan notera en liten minskning av otryggheten, men från skyhöga nivåer. Fortfarande uppger till exempel nästan var tredje kvinna i åldersgruppen 20-24 år, 32,2 procent, att de utsatts för sexualbrott under 2018. 

Den som vill sticka hål på de höga siffrorna kan påpeka att de flesta sexualbrotten är av mindre allvarlig karaktär, som verbala eller fysiska ofredanden, och att toleransen för dessa minskat i spåren av metoo. Men man bör betänka följande: Nästan varannan ung kvinna (45 procent) i åldern 20-24 år har, mycket eller ganska ofta, tagit en annan väg på grund av oro för brott, vilket kan jämföras med 14 procent av männen i samma åldersgrupp.

Samma skillnader finns för rädslan att gå ut på kvällen i sitt bostadsområde. Rörelsefriheten för halva befolkningen i vissa åldersgrupper är alltså kraftigt begränsad. Det är naturligtvis mycket allvarligt. Samhällets reaktion kan inte vara någon annan än ge tjejerna friheten tillbaka, alltså att ta tillbaka det offentliga rummet från killgängen.

 

Det mest positiva med NTU 2019 var att förtroendet för polisen tagit ett rejält skutt, från 42 till 52 procent. En förklaring kan vara närvaron och synligheten, att man försöker bekämpa den organiserade brottsligheten, med allt från olovlig körning till knarkbeslag, vapen och skjutningar. Alla medborgare ser och stöttar poliserna, men allra viktigast är de för boende i utsatta områden och för kvinnorna under 25. De som riskerar att förlora något av det viktigaste vi har, friheten.