Lite tur, som ett VAR-bortdömt mål, och mycket skicklighet ledde Sverige till medalj i fotbolls-VM. Laget har gjort en fantastisk insats i sina möten mot högt rankade Tyskland och Kanada. Ändå har rapporteringen handlat lite om Sveriges insatser på plan och betydligt mer om att spelarna är kvinnliga förebilder. Bedriften verkar inte vara en bra fotbollsinsats, utan snarare att de trots sitt kön lyckas sparka boll.

Entusiasterna menar självklart att de bara stödjer damfotbollen som alltid varit nedvärderad. Men det är inte genom att reducera fotbollsspelare till kön som landslaget får sin rättmätiga plats i media och i rutan. Det är när ett VM präglas av taktik och analyser från experter som vi når ett jämställt synsätt på fotboll. Landslagsspelarna är inte där för att agera förebilder eller jämställdhetsambassadörer, utan för att de är skickliga spelare. Det är deras kompetens som gör dem till idoler, inget annat.

Fotbollsveteranen och VM-silvermedaljören Victoria Sandell (tidigare Svensson) var inbjuden till SVT:s morgonstudio förra veckan och fick där frågan om detta var Sveriges stora genombrott. ”Varje gång det är mästerskap så gör Sverige genombrott enligt media”, svarade hon och frågade reportrarna hur många gånger man kan slå igenom. Väldigt många om man ser till damlandslagets historia. Ett sätt att göra intresset mer beständigt är att rida på den våg som VM skapat och fortsätta lyfta fram damfotbollen, även mellan mästerskap. Om fokus ligger på sporten blir stödet mindre flyktigt. Den mest feministiska fotbollsrapporteringen frågar inte spelarna om hur de agerar för att vara goda förebilder, utan hur de laddar inför nästa match.

Sandell är en av de 48 svenska kända kvinnor vars bild finns i ett collage på en specialkollektion med tröjor som släpptes på internationella kvinnodagen i år. Några tidigare fotbollshjältar syns bland annars mer eller mindre kända ansikten, men det är inte fotbollen som är i fokus. I stället för matgurun Renée Voltaire kanske Anette Börjesson, lagkapten i landslaget mellan 1975-1987 hade platsat. Eller varför inte nyligen avtackade Lotta Schelin som fick kontrakt i topplaget Olympique Lyonnais och blev en av de första damspelarna att tjäna ordentligt. Det ska sägas att landslaget själva har fått välja bilderna, och de är fria att prioritera hur de vill. Adidas som står bakom kampanjen vill nog snarare tjäna jämställdhetspoäng än hylla fotbollsbedrifter. Jämför man med herrsidan är det svårt att tänka sig att någon skulle be Zlatan sätta en bild på näringsexperten Fredrik Paulún på ryggen.

Damfotboll finns i länder där kvinnor har makten att forma sina egna liv, i många delar av världen är det fortfarande otänkbart. Det är svårt för kvinnor att vara opolitiska idrottsstjärnor när situationen är just denna. Men i Sverige, ett av världens mest jämställda länder, kanske spelarna kan få hyllas för sina prestationer, och inget annat.