Protesterna i Hongkong fortsätter. På tisdagseftermiddagen samlades för femte dagen i rad demonstranter vid den internationella flygplatsen. Aktionen på flygplatsen inleddes i fredags som en reaktion på polisens hårda agerande mot gatuprotester i staden. Som ett resultat av flygplatsdemonstrationerna ställdes alla flyg in under måndagen och under tisdagen låg fortfarande mycket av trafiken nere.

Oroligheterna i Hongkong, som har pågått i två månader, startade som en reaktion på det nu pausade lagförslaget om att kunna utlämna misstänkta brottslingar till Fastlandskina.

Det är lätt att inse varför detta rör upp så starka känslor. Dels handlar det ju om ett ingrepp i Hongkongs självstyre, dels om ett konkret hot i vardagen för Hongkongborna. Precis som Gustav Juntti tidigare skrivit här på ledarplats (UNT 10/8) skulle lagförslaget innebära att både besökare och medborgare som är kritiska mot den kinesiska regimen kunna tillfångatas och föras till Kina för att ställas inför rätta.

Svenska medborgare som kritiserar Kina på tillfälligt Hongkongbesök skulle knappast vara fredade från kinesiska arresteringar. Den som tror annorlunda bör påminnas om hur den svenska förläggaren Gui Minhai kidnappades eller om när den svenska människorättsaktivisten Peter Dahlin för några år sedan arresterades, hölls fängslad och tvingades erkänna brott.

Än så länge har Kina inte gått till direktaktion för att stävja protesterna. Rädsla för, eller i alla fall medvetenhet om, ett internationellt svar om man struntar i Hongkongs särskilda status håller sannolikt tillbaka Peking. Regimen påverkas av konflikten med USA och är inte lika självsäker som för bara några år sedan – man kan inte agera hur som helst på den internationella scenen utan att det får konsekvenser.

Så omvärldens agerande kan få stor betydelse – både för att hålla tillbaka Kina och för att gjuta mod i demonstranterna. Hittills har dock de svenska reaktionerna på utvecklingen varierat från ljumna till direkt tondöva. Till de senare hör Svenska Handelskammaren i Hongkong som 31 oktober bjuder in till lunch med Hongkongs högste politiker Carrie Lam för att diskutera allt annat än det som just nu sker. Till de förra hör regeringen. När protesterna inleddes i juni kallade Margot Wallström situationen för ”otroligt intressant”, men sedan dess har det varit tyst.

Det är klen reaktion från den regering som i sin utrikesdelegation förklarat att Sverige ska genomföra en ”offensiv för demokratin”. Senast på fredag har dock Wallström möjlighet att utveckla regeringens syn på situationen. Då måste hon nämligen svara på en skriftlig fråga om Hongkong från M-ledamoten Åsa Coenraads.

Det vore ett utmärkt tillfälle för Wallström och regeringen att markera mot Kina och visa att de fina orden i utrikesdeklarationen är något mer än just det.