En märkbart nöjd Donald Trump meddelade världen att Islamiska statens ledare Abu Bakr al-Baghdadi ”dog som en hund”. Amerikanska underrättelsetjänsten sägs ha haft koll på al-Baghdadi ett tag och i helgen ska han ha jagats i en tunnel och till slut sprängt sig själv. 

IS-ledaren hade gömt sig i ett Turkiet- och al Qaida-kontrollerat område i nordvästra Syrien, precis på gränsen till Turkiet. Tajmingen väcker också frågor. Finns det ett samband mellan att USA dragit sig tillbaka från norra Syrien och en plötsligt lyckad jakt på al-Baghdadi? Trump hävdar att koppling saknas.

 

Att IS-ledaren är död är förstås en fjäder i hatten för Trump. Men på vilket sätt världen härmed skulle ha blivit ”en säkrare plats”, som presidenten påstår, är en gåta. Norra Syrien är i ett enda kaos. Trumps retorik om att al-Baghdadi dog som ”en hund” lär inte heller dämpa jihadisternas hämndvilja. 

De stora förlorarna på USA:s nuvarande politik är kurderna, inte jihadisterna. Auktoritära ledare, som Turkiets Erdogan och Rysslands Putin, flyttar fram positionerna i regionen. 

 

Hotet från den islamistiska terrorsekten är inte över. Som Uppsala universitets Mohammad Fazlhashemi påpekade i söndagens SVT Agenda finns en grogrund för den våldsbejakande salafismen. Så länge det är så finns en ständig risk för terrorsekter som IS.

Brutaliteten – halshuggningarna, utrotningsförsöken mot yezidier och kristna, sexslaveriet av barn och kvinnor – chockerade världen. I våld och kaos får terrorsekter som IS vind i seglen. Så snart Turkiets militära offensiv mot det kurdiska styret Rojava i norra Syrien drog igång utförde Islamiska staten självmordsbombningar i Raqqa. 

 

För snart ett år sedan varnade Jan Björklund, då partiledare för Liberalerna, för en turkisk invasion till följd av att USA lämnar regionen. ”Det vore en kapitulation för det som USA och Europa säger sig eftersträva i Mellanöstern, alltså mer sekulära och pragmatiska styren”, skrev Björklund tillsammans med partikollegan Fredrik Malm (Aftonbladet, 26/12 2018). 

Att smula sönder det kurdiska självstyret – som trots allt har varit ett under av sekularism och jämställdhetssträvan i regionen - får konsekvenser också på ett ideologiskt plan. Det rättssystem som upprättats i Rojava, där kvinnan jämställs med mannen och där jihadister ställts inför rätta i rättegångar, kunde ha varit början på något bättre.

 

Trump må befinna sig på tryggt avstånd, men han har knappast bidragit till att göra Mellanöstern till ”en säkrare plats”. Varken i dag eller i morgon.