För snart två veckor sedan beslutade Uppsalas kommunstyrelse att utreda huruvida framtiden för Seminarieparken ska avgöras av byggnadsnämnden eller lyftas tillbaka till kommunfullmäktige. Kravet framfördes av Centerns kommunalråd Stefan Hanna (UNT Debatt 9/11), som bland annat stödde sig på plan- och bygglagens skrivningar om att detaljplaner av ”stor vikt eller ... principiell betydelse” ska beslutas i fullmäktige. Sannolikt hoppades även Hanna att utfallet av en omröstning i kommunfullmäktige skulle ge ett annat utfall än i byggnadsnämnden.

Alliansen mellan Moderaterna, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna borde ju vara omöjlig att rucka på, men det räcker att några ledamöter i respektive parti svajar, för att byggplanerna skulle kunna stoppas. Nu kommer det troligtvis inte att spela någon roll var beslutet kommer att fattas - om det alls kommer att fattas. Länsstyrelsen anser nämligen inte att detaljplanen håller måttet. De förändringar som har gjorts - hus som flyttats närmare Börjegatan och Fyrisvallsgatan, löften om att parkens karaktär ska bevaras - räcker inte för myndigheten. Plan- och bygglagen ger länsstyrelsen rätt att upphäva detaljplaner som inte tillgodoser de krav som ställs på ett riksintresse.

Det enda rimliga är att trepartikonstellationen som driver på för ett byggande inser det ohållbara och överger sin nuvarande position. Visst kan man ändå klubba den nuvarande planen och överklaga ett eventuellt upphävande från länsstyrelsen ända upp till regeringen. Ett bättre alternativ - både opinionsmässigt och för Uppsalas utveckling - vore att återgå till ritbordet. Planerna på byggande i Seminarieparken måste revideras eller, kanske ännu bättre, helt överges.

Länsstyrelsens utlåtande är ett lysande tillfälle för M, S och KD att överge sin nuvarande hållning utan någon större prestigeförlust: vi hade fel, det går inte att kombinera byggplanerna med områdets riksintresse.

Över huvud taget är det svårt att förstå varför de tre partierna så hårdnackat driver på för en exploatering av Seminarieparken. Det är onekligen ett centralt och bra läge - och Uppsala växer ju som bekant så att det knakar. Men det saknas inte andra ytor att bebygga för den kommunledning som vill möta en växande befolkning med en förtätning av den centrala staden. Att i det läget låsa sig vid ett projekt som hotar att förstöra unika Uppsalamiljöer, som dessutom är av riksintresse, förefaller lika oklokt som oförståeligt.

Länsstyrelsen erbjuder M, S och KD en utmärkt ursäkt att backa från sin nuvarande hållning. Ta chansen, innan det är för sent.