Andra stunden är man den miljövänliga gröna staden som tar klimatfrågorna på allvar och ska minska utsläppen med 40 procent till – ja, var det 2030? Tredje stunden är man kulturstaden som sätter kulturen i högsätet och månar om de historiska minnesmärkena.

Uppsalapolitikerna har fullt sjå med att hänga med i svängarna och minnas vilken princip som gäller för stunden. Allt tycks bero på vilket område det handlar om.

Svårigheten att hitta rätt märks i tre stora beslut som ligger på väntelistan i kommunen: utformningen av Seminarieparken, planeringen av Fullerö vid Storvreta och vad som ska hända med Årike Fyris, det vidsträckta ålandskapet söder om staden.

De tre områdena representerar tre historiska skeden, som är betydelsefulla för staden Uppsala. Det äldsta är Fullerö som ruvar på flertusenåriga hemligheter, gömda i jorden. Här vill en enskild entreprenör bygga ett stort handelscentrum med en intilliggande upplevelsepark som är tänkt att återskapa en anakronistisk vikingamyt från 1800-talet. Till detta centrum lägger kommunen ett nytt bostadsområde.

Det näst äldsta området, om man får uttrycka sig lite slarvigt, är Årike Fyris som med sitt uråldriga vackra landskap var grunden för Uppsalas växande välstånd under en stor del av det senaste millenniet. Här vandrade också Carl von Linné med sina studenter på 1700-talet och fortfarande kan många växter i Årike Fyris räkna sina rötter från Linnés tid.

Det tredje exemplet är nästan från vår egen tid, början av 1900-talet, då Sverige var stolt över sitt utbildningsväsende och där Seminariets väldiga byggnad vittnar om denna stolthet.

Partierna snurrar runt i väntekön och några blockgränser existerar inte. Vad gäller Seminarieparken vill moderater, socialdemokrater och kristdemokrater bygga en mur av bostäder runt parken medan övriga partier vill värna om kulturminnet och rusta upp den gamla skolträdgården. I Fulleröfallet hävdas blockgränsen men med ett undantag. Centerpartisten Cecilia Carlqvist vänder sig modigt mot Alliansmajoritetens planer på utsläppsalstrande bebyggelse och gör gemensam sak med den rödgröna oppositionen.

Vad gäller Årike Fyris förefaller nu alliansen förespråka ett naturreservat – men med reservationen att en bilbro kan komma att byggas över Åriket från Ultuna till Nåntuna. Oppositionen tycker lite olika, Mp och V kan tänka sig en gång- och cykelbro medan S godtar en bro för kollektivtrafik. En skrymmande bro över landskapet är tydligen okej för alla – utan hänsyn till ett eventuellt världsarv.

Slutsatsen är att principerna virvlar runt lite hipp som happ. Minst viktigt är uppenbarligen vårdandet av en historisk miljö, oavsett om den ligger i Seminarieparken, vid Fullerö eller i Årike Fyris.