Målet är för den enskilde kandidaten är att hamna på ”valbar plats”, alltså högt upp på listan. Väljaren kan välja att sätta ett kryss bredvid det namn man röstar på och tillräckligt många kryss kan ge kandidater möjlighet att stiga på listan. Då krävs både större mängd kryss än listtopparna och fem procent av partiets totala röster i valkretsen.

Systemet är inte helt rättvist, inte heller helt oproblematiskt – men i slutändan är det ändå både demokratiskt och välbehövligt. Energiska kandidater som lyckas bra med att nå ut till väljarna kan lyckas ta sig förbi trötta kandidater som kanske blivit lite väl bekväma i sin säkra position högt upp på listan. Utan kryssen skulle partierna indirekt bestämma vem de ville ha in i en beslutande församling, med kryss får väljaren omvärdera partiets beslut. Amineh Kakabaveh (V) hamnade efter mycket om och men på valbar plats och kom in i riksdagen, men via en enorm mängd personkryss kan hon dessutom visa partiledningen vilket stöd hon har från folket. Partiet fick buga sig för en stark kandidat.

Det finns även vissa negativa effekter av personvalssystemet. I Uppsala län stod striden mellan KD-veteranen Mikael Oscarsson och partiledaren Ebba Busch Thor. Busch Thor stod först på riksdagslistan i Uppsala och blev den enda som kom in. Eftersom hon även toppade listan i östra Västra Götalands län kunde hon i stället ta mandatet där så att både hon och Oscarsson fick plats. Lidande blev såklart det lokala toppnamnet Annika Eclund som snuvades på ett mandat. Inte helt schysst kan man tycka, och definitivt inte hur personvalssystemet är tänkt att fungera.

Mest intressant är nog ändå Leila Ali Elmi, Miljöpartiets personkryssraket i Göteborg som har blivit mycket omskriven efter att hon lyckats med det ofattbara att ta sig från plats 21 på listan till ett av Göteborgs mandat. Med en effektiv kampanj har hon på sätt och vis riggat systemet genom att tala med stora väljargrupper på det egna språket somaliska. Fullt tillåtet självklart, och ett smart drag från vad som verkar vara en ung och driftig tjej.

Kanske finns det dock anledning att i framtiden hålla koll på det som skulle kunna bli en effekt av systemet, nämligen möjligheten att mobilisera stora grupper till personkrysskampanjer. Sådana skulle kunna ställa till problem, och riskerar dessutom att flytta fokus från en persons ideologiska övertygelse till exempelvis grupptillhörighet. Då kan även en liten grupp människor som personkryssar få besluta om kandidat framför den betydligt större gruppen som inte gör det.

Personvalssystemet är inte felfritt, men i grunden ger det väljarna mer makt och håller partierna på tårna.