I ett styrelserum på en storbank i slutet av 1980-talet ville en av ledamöterna säga nej till ett in blanco-lån, ett lån utan säkerhet, på 300 miljoner kronor. Han blev inte bara nedröstad. Han fick också höra att han inte var ”en modern bankman” och trots sin långa erfarenhet var hans dagar i styrelsen räknade.

Händelsen är ett exempel på hur tidsandan påverkar en verksamhet. I bank- och finansvärlden är trenderna tydliga och aktörerna lättrörliga – ingen vill missa chansen att tjäna pengar. För 30 år sedan gällde det bara att bevilja så många krediter som möjligt, nästan oavsett vad pengarna skulle användas till. Bostäder förstås, men slott och tavlor tillhörde också det som var gångbart. Liksom ren konsumtion, kanske en sportbil? In blanco, som sagt.

År 1991 kom tvärniten som började med konkursen för finansbolaget Nyckeln. Krisen drog med sig storbankerna och snart hela den svenska ekonomin. Sanering följde och tid för eftertanke. Men bara i några år. Finansbranschen hittade nya älsklingar i unga människor som åtminstone kunde stava till internet. När millenniet var nytt sände dotcom-krisen svallvågor långt utanför sitt eget hägn.

Globalisering och skuggbanker förklädde den stora finanskrisen 2008-2009 till oigenkännlighet för de allra flesta, trots att det som så ofta handlade om vidlyftiga krediter. Det tog lång tid för alla att krångla sig ur krisens grepp, just för att den var global. I Sverige gick det relativt smärtfritt och banker och finansinstitut kunde snart växla till ett nytt spår. Panama och penningtvätt var ord som kom att symbolisera slutet av 2010-talet.

Mönstret är tydligt. Lagstiftande församlingar och finansinspektioner befinner sig i ett permanent underläge. Man är upptagen med ett laga en läcka och ser inte försvagningen lite längre bort. Allt hänger ihop i en globaliserad ekonomi och den riktiga smällen har ännu inte kommit, det är de flesta bedömare överens om.

I detta läge kan det verka som ett genidrag av Swedbank att tillsätta Göran Persson som ny ordförande. En hushållare/snåljåp från förtroendebranschen politik och en folkrörelseman, som kan tyckas klippt och skuren för sparbanksvärlden. I sin första intervju (DI 19/6) lovar han en storstädning efter penningtvätthärvan i Baltikum.

Persson kommer förstås inte göra om de gamla misstagen i Swedbank, de som bland annat gjorde att storbanken var dagar från konkurs i november 2008. Han kommer att försöka hålla i pengarna och hantera penningtvätten efter bästa förmåga. Men finns det någon ”omodern bankman” i Göran Perssons styrelserum, någon som kan varna för nästa stora smäll, och kommer Persson att lyssna på hen? Ja, säger den eftertänksamme bonden och finansministern. Nej, säger historien och allt som karaktäriserar bankvärlden: ”Girighet är bra” (filmen Wall Street, 1987). ”Sanningen är som poesi och alla avskyr poesi” (The Big Short, 2015).