Till dem som på senare år röstat på röda eller gröna partier för att öka jämlikheten och minska klimatpåverkan kommer här dåliga besked. Partierna har gjort allt värre.

Enligt en ny rapport av professorerna Per-Olov Johansson och Bengt Kriström har subventioner av förnybar elproduktion inom elcertifikatsystemet kostat samhället 9 miljarder kronor netto.

Systemet ska säkerställa att en viss andel förnybar energi – en kvotplikt – ingår i det som säljs till konsumenter. Nästan alla som konsumerar el i Sverige är kvotpliktiga. Certifikatkostnaden bakas in i elpriset. När systemet startade 2003 var kostnaden 1,5 öre per kilowattimme. 2018 hade kostnaden ökat till 3,6 öre.

 

Elkonsumenter har därför betalat 102 miljarder kronor extra för sin el, medan 81 miljarder flödat till en liten grupp certifikat- och kapitalägare. Utöver att alla fått högre priser, har röda väljare inte fått särskilt mycket jämlikhet.

Rapporten uppskattar certifikatsystemets miljövinster till magra 2 miljarder kronor. Det är inte konstigt. Forskarna Staffan Qvist och Joshua Goldstein visar i boken ”Klimatnyckeln” att koldioxidutsläppen från svensk elproduktion med vind- och solkraft är tre respektive fem gånger högre per producerad kilowattimme än med kärnkraft som släpper ut minst.

Även om alla tre metoder är långt renare än fossila alternativ medför varje förskjutning av elproduktion från kärnkraft till förnybart alltså ökade utsläpp. Ändå utökade den rödgröna regeringen, med stöd av V och C, år 2015 subventionerna till elcertifikatsystemet.

Energiöverenskommelsen från 2016 stipulerar att all energi ska vara förnybar år 2040. Men till vilket pris? Sveriges energi är redan till 98 procent fossilfri. Att lägga tiotals miljarder på att pressa fram lite mer förnybart är inte en bra investering. Därför hoppade L av överenskommelsen.

 

I Tyskland har skiftet från fossilt till förnybart, Energiewende, ett än högre pris. Qvist och Goldstein uppskattar att 2800 miljarder kronor investerats. Elproduktionen från fossila bränslen har bara sänkts marginellt. Landets utsläpp ligger i princip stilla.

Ändå beslutade Tyskland 2011 att avveckla kärnkraften och ersätta den med förnybart. Det ledde till en överetablering av vindkraft. Vid över hundra tillfällen förra året blev elpriset därför negativt. Det låter ju bra för den enskilde att få betalt för sin elförbrukning. Men vem vill investera i projekt som ger bort den tänkta avkastningen?

Antingen riskerar marknaden för förnybar elproduktion en kollaps, eller så krävs el från fossila bränslen. Väljare som röstat för mer grön politik borde ompröva sitt partival.