Det handlar naturligtvis om statens budgetunderskott. Med en dåres envishet har S vidhållit att regeringen har handskats ovarsamt med statens resurser.

Gruppledaren Mikael Damberg och partiets ekonomisk-politiska talesperson, Magdalena Andersson, har pratat om att ”arvet efter Göran Persson har slösats bort”. Budgetunderskottet på 87 miljarder har även fått nämnde Damberg att dra paralleller till krisländer som Grekland.

Vad S försöker åstadkomma är uppenbart. Man vill tvåla till Alliansen – samt den numera hästsvanslöse finansminister Borg (M) – och justera ner deras höga förtroendesiffror inom det ekonomiska området.

I ekonomiska kristider, med hög arbetslöshet, är det naturligt att olika typer av stimulansåtgärder leder till ett budgetunderskott. Därför är det svårt att se S utspel som alltigenom politiskt hederliga och seriösa.

Nu växer också kritiken mot den socialdemokratiska strategin.

I ett inslag i SVT:s Rapport, i söndags, tog nationalekonomen Assar Lindbeck och S-ledarskribenten Peeter-Jaan Kask tydligt avstånd från Anderssons och Dambergs beskrivning av den ekonomiska verkligheten. Lindbeck sade: ”Det är oerhört starka statsfinanser och att kalla det något annat är att missa situationen.”. Kask var inne på samma linje: ”Det är att lura väljarna, kan man säga, i Sverige har vi goda statsfinanser.”. Han betecknade även underskottet som en ”icke-fråga”.

Andersson ville dock inte ge med sig. I samma inslag upprepade hon mantrat om de 87 miljarderna och tillade: ”Det är ganska oroande siffror.”.

På söndagens DN debatt, och på en efterföljande presskonferens under gårdagen, lät Fredrik Reinfeldt (M) och Borg meddela att ljusare ekonomiska framtidsutsikter gör att man nu vill lägga om politiken. Från tidigare stimulansåtgärder vill man röra sig mot en situation där alla reformer är fullt ut finansierade.

Att det kan betyda skattehöjningar är inget som hymlas med. I första hand talas det om höjd punktskatt på alkohol och tobak, samt ett något mer diffust ”breddande av skattebaser”.

Framför allt betonas dock vikten av att fortsatt motverka skattefusk, riva handelshinder samt att inte höja skatten där det finns risk för direkta negativa effekter på arbetsmarknaden.

Ett tillfälligt underskott i de offentliga finanserna, i kristider, är inte någoting dramatiskt. Det är sedan, när konjunkturen har vänt, som det på nytt kan bli tal om buffertar och överskottsmål – vilket även Reinfeldt och Borg understryker i sin debattartikel.

Det bästa S kan göra nu är att lägga ner vapnen i underskottsfrågan. Från ett parti som siktar på regeringsmakten borde man kunna förvänta sig mer av realism och mindre av populism.