Det var professorerna Ulf Danielsson (teoretisk fysik, Uppsala), Christina Moberg (organisk kemi, KTH), Åsa Wikforss (teoretisk filosofi, Stockholm) samt författaren Christer Sturmark som påtalade hur Skolverket i en del av sina styrdokument legitimerar en relativistisk kunskapssyn och lämnar eleverna skyddslösa mot pseudovetenskap. Tvärtom uttrycker man sig som om naturvetenskap vore en ”ideologi” jämförbar med andra ”ideologier”, som skolan inte bör värdera i förhållande till varandra.

I USA finns starka fundamentalistiska krafter som vill framställa Bibelns skapelseberättelse som likvärdig med evolutionsteorin. En ovilja mot att skapa konflikter med bokstavstrogna grupper kan ibland anas också i Sverige.

Men det som de fyra debattörerna tar upp är mycket mer omfattande. Skolverkets kommentarer till läroplanerna i biologi respektive fysik gör ingen distinktion mellan naturvetenskap och olika religioners världsförklaringar och ger därmed inte heller några redskap för att skilja riktig vetenskap från pseudovetenskap.

Religioner försöker svara på frågor om hur vi bör leva och vad som är rätt och fel. Pseudovetenskap påstår sig ge svar på de frågor som vetenskapen ställer, men undandrar sig alla de grundläggande metodregler som utmärker verklig vetenskap. Undervisning om religioner har sin givna plats i skolan – men inte i undervisningen i fysik eller biologi. Pseudovetenskaper hör inte hemma där alls. Däremot bör alla elever få veta hur man skiljer exempelvis farliga eller verkningslösa ”alternativmetoder” från riktig medicinsk vetenskap eller astrologi från astronomi.

När man läser de fyra debattörernas citat och exempel undrar man om de ansvariga på Skolverket har ens elementär orientering om vad som skiljer vetenskapligt grundad kunskap från spekulation och desinformation. En mycket kort grundkurs kan se ut så här:

Naturvetenskap är ingen ”ideologi” eller något trossystem, utan en metod för att pröva utsagor om verkligheten. Metoderna handlar om sådant som att experiment ska kunna upprepas, om eliminering av felkällor och om att sortera bort föreställningar som inte klarar att testas mot verkligheten.

Det är ingen svaghet att naturvetenskapliga teorier är föränderliga och inte gör anspråk på att vara slutgiltiga sanningar. Tvärtom är det detta som är poängen med vetenskap: att steg för steg låta sämre teorier ersättas av bättre, utan att vi någonsin når ”ända fram”. Det är något helt annat än det lösa tyckande och den auktoritetstro utan kontrollmöjligheter som utmärker alla former av pseudovetenskap.

Inte så sällan ingår pseudovetenskaper i olika försök att manipulera människor för politiska, kommersiella eller andra syften. Därför får skolan aldrig ge upp ambitionen att ge eleverna insikter som gör att de kan värja sig och använda sitt eget kritiska förnuft.

Håkan Holmberg

Politisk chefredaktör