Logga in
Vädersponsor:

Björn Bergman

Centrumbloggen

Björn Bergman bloggar om sin stadsdel centrum.
Detta är en extern blogg utanför UNT:s utgivaransvar

Nya tider

hemma Så, nytt år, nya tider, ny start. Dags att ta upp bloggeriet igen. Dagliga meninglösheter om vad jag upplever i livet. Först; lite re-cap av året som var.

På ett personlig plan ett helt fantasiskt år. Två nya barnbarn; Maya och Leon, så nu är dom tre. Har börjat bygga upp en klan... We are taking over the world. We are the world, we are the children...

Annars lufsar det väl på som det brukar. Vad förväntar man sig egentligen? Händer det något så är det väl alltid negativt så lika bra att det lufsar på. Snart tre år kvar att jobba... eller fyra... eller fem.. eller också blir man uppsagd innan det är dags att själv bestämma att man ska sluta. Under hur man kommer att klara sig på sin pension? Speciellt nu när aktierna går dåligt. Sänka kraven är väl det naturliga svaret. Sluta gå ut och drick öl då och då. Sluta beställa mat via Foodora. Börja äta kött igen ( fisk har blivit dyrt) köttfärs på extrapris. Blodpudding.. då går man iallafall ner i vikt.. blodpudding är, näst kåldolmar, det äckligaste som finns.. Vem kom på idén att hälla lingonsylt på en stekt skiva koagulerat grisblod? Svensk husmanskost.. nejtack... moderna svensk husmanskost som pizza, sushi o falafel däremot... det är grejer det... 

Så, nu blir det bloggande iallafall. om allt möjligt men mest om mig.. Me myself and I... 

Uppsalas trafik

Hemma Trafiken i Uppsala är verkligen en historia för sig. På vår gata, artillerigatan, verkar det vara fri fart.  Korsningen vid Dag Hammarsköldsväg totalt kaos och inte blev det bättre av att man öppnade en väg genom akademiska och  sen stängde av Sjukhusvägen. Lär inte dröja länge innan en allvarlig olycka inträffar. Kanske det som behövs för att någon sak uppmärksamma problemen. 

Var är övergångsstället vid Nedre Slottsgatan kan man undra. Var är det tänkt att man ska gå om man kommer nerför Karolinabacken och ska ner på stan? Obegripligt

Blev nästan påkörd igen när  jag skulle svänga in på Kungsgatan vid gamla posten. Höger körfält är reserverad för bussar jag måste mao över i vänster körfält men det verkar inte bussförarna, verkar som många av dom kör rally på fritiden, förstå. Att sen fotgängare för för sig att gå över på ett övergångställe mot grönt ljus verkar inte vara helt accepterat. Fotgängare - buss, stor åker först. 

Sen undrar man ju hur det ska bli när Rosendal och sen Ulleråker är fullt utbyggt. Köerna för att ta sig över Kungsängsbron är redan idag enorma och det lär bli kaos framöver. Visst nej, folks som ska bo i Ulleråker får inte ha bil. Dom ska åka buss. Om det nu går några bussar och om man har råd med allt högre priser. Borde man inte se till att infrastrukturen finns på plats innan man bygger? Vore väl för lätt antar jag. 

 

Tåg och flyg

vid skrivbordet Är det inte rätt märkligt att beteendet är olika när man  åker tåg och flyg. På tåget släpper man förbi alla som går i gången men när man flyger så gör man det inte utan då töms planet framifrån. Märkligt eller hur? Dessutom så vet alla att det fungerar på det viset. Kanske bero på att business class är längst fram och dom ska ju självfallet få gå av först. Antar att dom blir irriterade när man även öppnar bakdörren.. Själv sätter jag mig längst back och chansar. Händer varannan gång ungefär. 
Inget vidare trevligt att flyga. Först måste man vara på plats väldigt lång tid före avgång, sen ligger ju flygplatserna lite avigt till. Järnvägsstationer ligger däremot nästan jämnt mitt i stan. Rätt bra faktiskt. Synd att dom inte går... elfel, växelfel, ledningsfel, lokfel och felfel. Rätt fascinerade att folk fortfarande åker tåg när man vet hur osäkert det är. Stod mer eller mindre stilla hela dagen igår.. eller var det i förrgår... antagligen både och. 

Själv är jag miljöbov och  åker bil till jobbet norr om Stockholm. Liten bil så inte värsta boven. Elbil vore inte dumt men dom är fortfarande väldigt dyra plus att man måste ha laddare där man bor, vilket vi inte  har, så det får nog bli bensin ett tag till. 

100 år idag

hemma 21 januari 1918. Pappa Elton hade fyllt 100 år idag om han levt. Blev nästan 91, bra nog kan man ju säga för någon som var född under Spanska sjukans värsta år . Hundra händelserika år. Sverige är sig knappast likt vilket naturligtvis är utmärkt. Sverige 1918 var ojämlikt, fattigt och skitigt. 1918 var året som allmän rösträtt beslutades. Ryska revolution bröt ut. Första världskriget tog slut.

Undrar om det kommer att hända lika mycket de kommande hundra åren som det hänt det föregående? Kanske inte men det vore kul att få vara med ett tag till iallafall, kanske 30 år till så man blir lika gammal som pappa blev.
Spelade ”Min far och jag” på begravningen.   Dags att börja lyssna på originalet igen och inte Ugglas lustmord.

pappa på 90årsdagen

Dålig form? skulle tro det

soffan, människans bästa vän Första löprunda på sex månader. Hälsporre, övervikt, ålder och allmän depression har varit i vägen. OK, hälsporre.. ”smärta är inte farligt, det gör bara ont” som min knädoktorn sa en  gång ” ta en ipren”.

Nystartat projekt för att gå ner i vikt.. två veckor nu, på rätt väg. Depressionen är det väl värre med. Åldersnoja, viktnoja, existensiellnoja, noja för att få noja.. Hur löser man det? Får bli en gin till.

Hur som helst, första löprundan, strax över gångtempo.  Greta hälsar. Greta? Tanten med rollator som gick om mig… så sakta gick det. Går inte ens att kalla det springa. Men men, den bästa träningen är den som blir av ( snart spelar vi floskler bingo) . Pete Perrett i lurarna.. ok, kanske inte, han skulle inte få plats, men musik av honom.

Får se om det blir någon mer mara. Kanske Uppsalamaran i september. Vore kul.
Gjort sju stycken sen 2012.  Stockholm, Berlin, Paris, Amsterdam, Madrid, Amsterdam igen och slutligen Riga. Kanske skulle sikta på att göra tio stycken och sen lägga av. Uppsala, Paris ( nog den bästa maran, 50.000 löpare som startar på Champs Elysee som sen springer genom Paris ( min ursäkt för att det tog fem timmar är att jag stannade och tittade på allt.. not) och sen  får vi se vad det kan  bli. London och New York går det inte att anmäla sig till utan att betala hutlösa priser till resebyråer. Medoc vore kul men rätt trassligt att ta sig dit. Får väl starta ett eget lopp. Kåborunt. Vätskekontroll på Tab Beer Bar. Fullast i mål vinner.  Jaja. Man har många idéer men det är bara att inse att alla, utan undantag, är dåliga.

Kompisar

Hemma Familj, vänner och kompisar är naturligtvis viktigt men visst är det också viktigt med långvariga "kontakter".  Man behöver en bilmeck som man kan lita på. Själv har jag gått till Kjelles bilservice, numera ute i Librobäck, sen tiden dom höll till vid Hydromacken vid Studentstaden. Man behöver också en frisör. Hade samma i över 20 år sen flyttade hon och då var man ju ute i dimman. Hittade dock Jessica på Bosses som nog kan bli en "långvarig" kontakt. Men.. .viktigast av allt är väl att man har en bra naprapat. Gått hos Löthman i massor av år sen blev han tragiskt sjuk så det var bara att byta. Hittade en ny som verkar bra men inget går att jämföra med livskonstnären, mentorn och människan Löthman.

Har man bara en  bilmeck, frisör och naprapat så klarar man sig bra.

Sen har man ju ett antal, fåtal, affärer och barer man går till och det var det som fick mig att skriva. Visst, Volt är bra, Brothers bra, baren på La Parilla och nya favoriten Tap Beer Bar ( hörnet Drottninggatan -  Biogatan om ni inte visste det redan). Men, inget av dess ställen slår dock Myrorna i Boländerna. Köpt allt från skivstänger till bankabrädor. Från korgstolar till adventsljusstakar. Sällskapspel till gunghästar.  Men, framförallt böcker, Agatha Christie bla, matböcker, seriealbum, se nedan, och massor av udda böcker till ingen kostnad alls. Senaste tiden också lite vinyl.

Men, vad händer Magnus Rudberg ( höll på att skriva Rudbeck, det var väl en annan Uppsala profil? Åkte runt på sin permobil och skällde på guiderna att dom hade fel. Uppsalas äldsta överliggare) som drev stället ska sluta!!! hur ska det då gå? vem ska då förstå att första upplaga av Mumintrollet är värt ett antal hundralappar, att gamla snobben böcker måste stå i ett glasskåp, att klassiker är värda ett eget skåp.. Går så ofta dit att han en gång frågade " vad letar du efter idag?"... kan man ju undra, sin försvunna ungdom antagligen... saker som man själv har slängt köper man tillbaka idag för en högre peng.. Man ska aldrig slänga nåt...

Här är iallafall "sista" fyndet på Myrorna Boländerna. 60 kr styck, ett klipp

 2018-01-19 08.21.32

Björn Bergman

Ålder: 61 år

Bor: Centrums utkant

Arbetar: Med affärssystemförsäljning.

Familj: Två utflugna barn, en bonusdotter, katt. Just ja, en fru också

Gillar: Det mesta faktiskt

Gillar inte: Förljugna människor utan humor och självdistans.

Gör om tio år: Sitter någonstans och skriver plattityder och förvånas över all tid jag lagt ner på bloggande utan att tjäna en enda krona

Bäst med min stadsdel: Tyst och lugnt men ändå nära

Saknar i min stadsdel: Ingenting, kanske en tunnelbana.

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se