Logga in
Logga ut
Vädersponsor:

Ledarloggen

Ledarloggen

Budgetdopningen sågas av KI

Sveriges ekonomi får en ordentlig skjuts 2018, när det behövs som minst. Redan 2019 krävs åtstramningar för att överskottsmålet ska nås och arbetslösheten kommer att stiga igen om man inte gör någonting åt strukturen på arbetsmarknaden. I sin ekonomiska prognos på tisdagen är Konjunkturinstitutet (KI) så tydlig man kan vara, på sitt återhållna sätt: Ekonomin dopas inför valet 2018 och det är dumt, mycket dumt.
Regeringens expansiva budget, med 40 miljarder i ofinansierade reformer, driver alltså upp tillväxten och ned arbetslösheten under nästa år. Men sedan beror ”den fortsatta nedgången i arbetslösheten i hög grad på en ökande sysselsättning bland utrikes födda”, skriver KI. Då behövs ”fortsatta åtgärder för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden” och att ”arbetsmarknadens funktionssätt förbättras”, annars kommer arbetslösheten att stiga igen. Det är två områden där regeringen hittills saknat svar, förutom att alla ska utbilda sig till jobb.
Sammantaget väntar bistra tider för vem som än bildar regering nästa höst. Den sittande regeringens högsta prioritet är uppenbarligen att bli omvald, även om det skulle råka krocka med det övergripande målet att ta ansvar för landet.
Johan Rudström

Likhet och skillnad i alliansen

På torsdagen kom den sista av de fyra allianspartiernas skuggbudgetar, i och med Moderaternas presentation, och man kan konstatera att skillnaderna är ganska små. Det finns olika profilfrågor, skola (L), skatter (M), vård (KD) och arbetsgivaravgifter (C) men förslagen förenas i skattesänkningar, arbetsmarknadsreformer, vård och trygghet.
”Jag vågar hävda att vi skulle på ett par dygn kunna göra om det till en gemensam, operativ statsbudget”, sade Moderaternas ledare Ulf Kristersson. Och det stämmer nog vad budgeten beträffar, men ekonomi är inte allt. Regeringsfrågan kommer att bli brännande aktuell när valet närmar sig. Alliansen kan välja att passa och låta oenigheten bestå, alltså synen på hur SD ska hanteras om alliansen blir mindre än de rödgröna partierna. Men priset blir att man kommer att påminnas om detta gång på gång under valdebatterna. Det bästa vore att komma överens om detta också, även om det skulle ta mer än ett par dygn.
Johan Rudström

Så här var det inte tänkt

Regeringen har hittills lagt ned mycket möda på alternativen till att sänka de höga svenska ingångslönerna. Först skulle traineejobben lösa saken, men den satsningen har lagts ned. I stället skulle statliga beredskapsjobb erbjudas de som står längst från arbetsmarknaden, som lågutbildade nyanlända.

Nu visar en rapport från Statskontoret att 40 procent av de myndigheter som infört beredskapsjobb uppger att jobben kräver minst gymnasieutbildning, 25 procent att de till och kräver högskoleutbildning. Dessutom kommer 60 procent av alla med beredskapsjobb från andra åtgärder inom Arbetsförmedlingen. ”Det rimmar inte med intentionerna med jobben”, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Regeringens intentioner var heller knappast att gå in i valrörelsen nästa år tomhänt vad gäller de enkla jobben, mot en opposition som har flera förslag på området.

Johan Rudström

Blodvite i nästa El Classico

I stort sett all verksamhet i Barcelona avstannade på tisdagen sedan en generalstrejk inletts, som en protest mot polisvåldet vid folkomröstningen om självständighet i söndags. Stiltje råder medan regionregeringen och centralregeringen båda funderar på nästa drag. Bollen ligger hos regionpresidenten Carles Puigdemont som enligt rykten ska utropa den självständiga republiken Katalonien på onsdagen. Sedan beror mycket på svaret från Madrid. Fortsatt konfrontation, genom exempelvis helt ta över styret av regionen, eller en öppning för dialog.

Fotbollsjätten FC Barcelona, med stjärnor som Leo Messi, ställde också in tisdagsträningen. Fotbollen är långt ifrån en oviktig symbol i konflikten. Vänta bara till nästa möte mellan centralmaktens Real Madrid och Kataloniens stolthet. Det kan bli ett El Classico med blodkant, både på och utanför planen.
Johan Rudström

Inte bara äldre är utanför

Minst 400 000 äldre står i praktiken står utanför det ­digitala samhället, skriver tre forskare på DN Debatt (2/10). En riksomfattande enkät visar att denna stora grupp svenskar har svårt att uträtta enkla ärenden, och problemet är inte övergående. Forskarnas slutsats är att det måste finnas välfungerande alternativa kanaler och tjänster även framgent. "Myndighetskontakter måste enkelt kunna skötas per telefon, brev eller genom besök", skriver de.
 
Detta är helt sant, och självklart. Men man kan också börja i andra ändan och göra de digitala tjänsterna bättre och mer lättillgängliga. Det är inte bara äldre som har problem med att sköta kontakterna med myndigheter. Även medelålders och yngre kan ha grava bekymmer med att till exempel hänga med i sina barns skolgång och fritidsaktiviteter. Man löser det till slut, de måste man ju, men det kan kosta många timmar med att ta omvägar, att mejla ansvariga eller att sitta med en support på sin bank för att få till en inloggning korrekt. Den tiden kan användas bättre. Och med bättre digitala tjänster kommer också betydligt fler äldre att upptäcka att de inte längre står utanför.
Johan Rudström

Vilka fler står på listan?

Författaren och journalisten Hamza Yalcin är både svensk och turkisk medborgare. I augusti greps han vid en inresa till Spanien, sedan Turkiet efterlyst honom via Interpol. Erdogan-regimen hade  lyckats få Interpol att sätta upp Yalcin på sin lista över misstänkta terrorister.

Att anklaga alla som är kritiska mot Erdogans styre för terrorism hör efter förra sommarens kuppförsök till standardrepertoaren från den turkiske presidentens sida. Redan när Yalcin greps i Spanien talade allt för att anklagelserna var grundlösa. Nu har han släppts och kommer inte att utvisas till Turkiet.

Det är givetvis mycket glädjande. Men två frågor återstår. Den första är vad Interpol kommer att göra för att förhindra missbruk av detta slag. Den andra, som formulerades redan i augusti av Svenska PEN:s ordförande Elisabeth Åsbrink, är kort och gott: Vilka fler står på listan? Eller annorlunda uttryckt: Kommer Turkiet att göra nya försök att få andra länder och internationella organisationer att spela med i regimens försök att krossa alla former av opposition?

Håkan Holmberg

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se