Logga in
Vädersponsor:

Jan-Olov Johansson

Vad vi vet

Jan-Olov Johansson är en 64-årig morfar som är utbildad till agronom och hela livet har verkat för att skapa en dialog mellan vetenskap och medborgarna. Ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin), ledamot av KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin), hedersdoktor vid Uppsala Universitet och yrkespatient.
Detta är en extern blogg utanför UNT:s utgivaransvar

Det onaturliga urvalet

Jackson Kennedy är född med en ögonsjukdom som kommer att göra honom helt blind. Men numera finns en behandling som kan rädda hans syn. Den bygger på avancerad genteknik och kostar stora pengar. Bör han få den?

Nick Piazza har en annan svår medfödd sjukdom. SMA typ 1 kallas den och gör honom helt förlamad. Vanligen dör barn som fått detta arv efter bara två år men tack vare inte minst hans föräldrars arbete har han blivit över tjugo. Nu erbjuds även han en behandling. Den kostar enorma summor och måste dessutom ges en gång om året, livet ut. Vem skall betala för att rädda Nick?

Detta är bara två av de personer vi får följa i den nya Netflixserien Unnatural selection. Onaturligt urval i fri översättning. Om du inte redan hittat den – leta upp den på Netflix nu!

Serien tar sitt avstamp i flera citat av ingen mindre än Charles Darwin.

Det första lyder:

If you had an idea that was going to outrage society would you keep it to yourself?

”Om du hade en ide som skulle göra hela samhället djupt upprört skulle du då behålla iden för dig sjölv?”

Darwins ide var förstås evolutionen. En ide som han tvekade så länge med att presentera eftersom den utmanade skapelseberättelsen och därmed hela dåtiden kyrka och religion I dag menar väl de flesta – i vart fall det sekulariserade Sverige – att Darwin hade rätt. Men om de sedan verkligen förstår evolutionen är en helt annan historia.

I dag har vår kunskap om det vi ärver via våra gener nått så långt att vi faktiskt förmår att bestämma och ändra i arvsmassan. Och det är i vid mening det som den här serien handlar om. Det nya urvalet. Och om det gamla skedde via ” det naturliga urvalet” så kan man kanske tala om det nya ”onaturliga urvalet”.

Men bara kanske. För vi människor har sedan tusentals år påverkar samma urval. Genom att välja partner väljer vi ju egenskaper till våra barn. Genom en växtförädling har vi under tiotusen år skapat de grödor som all vår civilisation vilar på. Ett av de längre genmodifieringsprojekten är - hunden. Genom att i kanske fyrtiotusen år ha valt hundar har vi fått alla de hundratals raser som vi idag ser omkring oss. Alla härstammar de från – vargen. Alla dessa nya genkartor som skapats av människans avelsarbete studeras i det stora projketet som jag tidigare skrivit om!

Och som professor Kerstin Lindblad- Toh föreläste om under rubriken Hundens GENtjänster

Det är för övrigt med just hunduppfödning som hela Netflix serie tar sin början. Hos en David Ishee i Missisippi som försöker använda bioteknik - utan att ha någon som helst utbildning i ämnet...

 

En vetenskaplig höst

Understundom saktar tiden in. Sedan tar den ilande kalla vinden tar fart och alla löven faller. Almanackan säger oss att det redan är den 22 oktober. Vi är en bra bit in i hösten.

Denna hösttermin har jag inga öppna föreläsningar att hålla rätt på. Känns lite ovanligt. Jag har faktiskt hållit på med dem – i olika former – under många år nu.

Senast var det en serein om Genetik, Genvägen till kunskap? i samarbete med Vetenskaps och Folkbildning.

Nyfikenheten finns kvar. Inte minst på det vetenskapsområde som genomgår en otroligt utvecklig just nu –

Därför vill jag gärna lämna ett tips om en helt ny och fascinerande TV-serie som precis släppts. forts följer

Ett laddat pris

Litiumbatterier! Eller mera exakt, litiumjonbatteriet.

KVA spelar verkligen de säkra korten i år. Fysikpriset till Exoplaneterna ( ”Är vi ensamma?”) och kemipriset till de vardagsting som nästan alla av oss går och bär på i dag. ( ”Jag måste ladda mobilen”).

 Ett pris till oorganisk kemi och ett pris som det spekulerats om i många år.

Och det var kanske lite bråttom att dela ut den här utmärkelsen eftersom en av pristagarna är hela 97 år gammal.

Så när Litiumbatteriet nu - äntligen- fått sitt pris kanske det de organiska kemisterna få belöna gensaxen?

Ett klipp för kemin?

I morgon onsdag så är det dags för Nobelpriset i kemi.

 Vi är många som gissat och hoppats att den så kallade gensaxen skall belönas.

 Skälet är att detta verktyg att redigera i genkartor redan fått stor användning och med all sannolikhet kommer att få en än större betydelse framöver.

 

Här talar vi allt ifrån att bota sjukdomar till att få fram användbar bioenergi.

Ja, det är som man plägar säga bara fantasin som sätter gränser.

 

Men det finns även skäl som talar emot att upptäckten belönas. En avgörande sådant kan vara att det är svårt att bara plocka fram tre kandidater att prisa.

En annan att upptäckten relativ ny. Funktionen hos Cas9 som saxen kallas upptäcktes 2007.

 

Om KVA lyckas med att reda ut dessa frågetecken borde åtminstone två kvinnor vara ibland dem som får priset, nämligen Jennifer Doudna och Emanuelle Charpentier. Delar av forskningen har faktiskt utförts i Sverige, närmare bestämt i Umeå.

 

Andra kandidater är Phillipe Hovarth, Rodolphe Barrangou, Sylwain Monreau, Goerge Church och Feng Zhang.

 

Men även kemi är ett gigantiskt forskningsfält med ett otal specialiteter så möjligheterna är svindlande många.

 

Om du vill veta mera om gensaxen titta gärna på den här öppna föreläsningen från i våras.

 

 

Fysikens stjärnor

Om gårdagens medicinpris var otippat så var dagens fysikpris en lågoddsare. Kosmologi och exoplaneter. Populära ämnen i fysikens enormt varierade värld.

Forskning som försöker ge ett svar på den eviga (?) frågan ”Är vi ensamma i universum?”

Vem har inte blickat u i den oändliga rymden och undrat?

Eller för att citera broder Ferlin:

 ”Se stjärnorna, bror, hur de dansa
som flugor i rymdens tak ...
...en stjärna, du - och ett öga
är ändå en märklig sak ...

... Ja, herre gud, om man tänker!
- men längre kommer han ej.
Och längre kom inte Salomon,
så inte angår det mej.”

Så nu vet vi att det finns planeter därute som likt jorden kretsar runt en stjärna. Och vi vet en hel del mera om kosmos.

Men – och det är i sanning märkligt – det mesta vet vi inte. Det är förresten bakgrunden till titeln på den här bloggen VAD VI VET.

 Vad är egentligen ”mörk materia” eller för den delen ”mörk energi”? Som enligt samma fysiker är de dominerande beståndsdelarna av vårt universum.

Och det verkar dessutom vara något lurt med universums ålder.

Nå, en sak består i en föränderlig värld. Nobelpriset i fysik går till tre gamla gubbar i min ålder.

Här har vi något som vi kanske kan kalla Nobelkonstanten?

 

 

Namn: Jan-Olov Johansson
Ålder64 år
Familj: Fru, tre vuxna barn och två barnbarn
Bor: I Norby, Uppsala
Gör: Vetenskapsjournalist, agronom och yrkespatient
Gillar: Djur, natur, vetenskap och intressanta människor
Ogillar: Alla former av fundamentalism



@jolov på Twitter:

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se