Logga in
Vädersponsor:

Jan-Olov Johansson

Vad vi vet

Jan-Olov Johansson är en 64-årig morfar som är utbildad till agronom och hela livet har verkat för att skapa en dialog mellan vetenskap och medborgarna. Ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin), ledamot av KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin), hedersdoktor vid Uppsala Universitet och yrkespatient.
Detta är en extern blogg utanför UNT:s utgivaransvar

Ekobruket 2.0 igen

 Eftersom SR,P1 just nu sänder ännu en serie om "kampen om jorden" så känns det befogat att återigen publicera den debattartikel som några av oss skrev för några år sedan.

Ingen har rätt i dagens ekodebatt. Forskningen om det hållbara ekobruket 2.0 borde ha satts i gång redan i går.

Under snart ett halvt sekel har det pågått en debatt om vilket lantbruk som är det bästa, det ekologiska eller dagens standardjordburk.

Nu är det hög tid att kliva upp ur skyttegravarna och börja samtala om saken i stället för att framhärda med de två monologer som ekat även det senaste året. För ingen av sidorna har rätt.

Vår tids ekologiska odling är minst lika ”oekologisk”, det vill säga ekologiskt ohållbar, som vår tids standardodling (vi vägrar kalla den konventionell, dagens moderna bönder är minst av allt konventionella). Samtidigt blir det alltmer angeläget och brådskande att komma fram till ett ekologiskt jordbruk värt namnet. Ett jordbruk som både är ekologiskt hållbart och samtidigt är minst lika produktiv som dagens jordbruk. Om en generation behöver jordens befolkning tillgång till 70 procent mer mat.

Låt oss kalla det Ekobruk 2.0.

Utgångspunkten delar vi med dagens ekobönder – att lära av naturen. Den har förvandlat sol, vind och vatten till föda, foder och fiber i ett kretslopp som pågått i miljarder år. Sett i sin helhet klarar naturen konststycket också med en förbluffande hög effektivitet utan vare sig industriellt tillverkade bekämpnings- eller gödselmedel som kräver fossil energi. Naturen håller sig med sina egna gödselfabriker och i naturen är motståndskraft regel och känsligheten undantagen. Naturliga bekämpningsmedel och metoder tillhör ekoodlingens själv kärna och ingår allt oftare också i standardbondens verktygslåda. Eftersom allt liv bygger på kemiska processer så är mycket av denna inbyggda resistens också kemiskt baserad eller på annat sätt inbyggda i växtens egenskaper. Detta vet förstås också dagens forskare och växtförädlare. Och de är också de bakomliggande mekanismerna på spåren.

Sannolikt är det bara en fråga om riktlinjer, tid och pengar för att ta fram lösningar som bygger på naturens egna metoder och mekanismer.

Med dagens satellit- och maskinteknik är det också möjligt att båda gödsla och skydda växterna med precision och i den takt de behöver det. Inte minst stallgödseln som är bärande för hela ekoodlingen måste doseras på ett miljöeffektivt sätt. Med forskning och teknik är vi också på väg att kunna renframställa fosfor ur avloppsslam, återföra det i jordbrukets kretslopp och ta tillbaka fosforn dit där den hör hemma – på bondens åker. Precis som all den jord som med dagens odlingsmetoder – vare sig den kallas ”eko” eller ”standard” – rinner med regn, smält-, å- och flodvatten till Östersjön där den dödar havsbottnen. Den mest radikala lösningen på detta sorgligt försummade problem med jorderosion och slamtransport från åker till hav kan vi också hämta från naturen. Där förekommer ingen plog och harv, och marken är täckt av växter hela året.

Med riktade forskningssatsningar är det fullt möjligt att få fram perenna (fleråriga), grödor så att marken är skyddad året runt eller få fram odlingssystem som imiterar naturens sätt att aldrig lämna marken obevuxen och utsatt för vattnets och vindens eroderande krafter. Med ett sådant odlingssystem får vi ett jordbruk som varken läcker näring, jord eller gifter till haven.

Vi vädjar därför till politiker, opinionsbildare, forskningsråd och allmänhet att börjar diskutera ett helt nytt sätt att ta fram vårt dagliga bröd.

Det är dags att lägga de slitna plakaten på hyllan och samarbeta för att ge oss ett ekologiskt hållbart jordbruk värt namnet. Ett ekojordbruk 2.0. Här finns ett fält för innovation där Sverige, i gammal god tradition, kan inta en internationell tätposition. Och i på sikt sälja ett hållbart system till en världsmarknad.

Lek med tanken att kunna erbjuda ett helt nya odlingssystem för export – i stället för halvgamla vapensystem!

Och det brådskar. Utmaningarna världens bönder, jord och skogsbruk står inför är enorma. Den jord och skog vi odlar skall inte bara ge virke, föda, foder och fibrer till nio–tio miljarder människor 2050. De skall klara saken med allt mindre insatser och med allt mindre miljö- och klimatpåverkan. De skall dessutom inte bara själva klara sig utan fossil energi, utan också ersätta mycket av det vi i dag får från olja och gas.

Ekobruket 2.0 handlar om att med naturen som förebild producera mycket, med små insatser, inga miljöskador och så att det räcker åt allt och alla.

Vi är övertygade om att detta bara kan göras med mycket djupa vetenskapliga kunskaper om hur naturen fungerar och med hjälp av de senaste vetenskapliga rönen! Inte emot dem! Då har vi inte råd med ett skyttegravskrig om ord och odlingsmetoder. Det måste vara målet som räknas inte metoderna – vare sig vi kallar dem ”eko” eller ”standard”.

Ekobruket 2.0 kräver både avancerad grundforskning, storskaliga försök och hängivna odlare. Här krävs verklig tvärvetenskap och en förmåga att se runt hörn. Det kommer att ta tid – forskningen på det hållbara ekobruket 2.0 borde ha satts i gång redan igår.

Men framförallt kräver det politisk mod att bryta mot invanda föreställningar och en klokhet som orkar se längre än till nästa opinionsmätning. Vårt dagliga bröd får inte bli ett simpelt bete i röstfisket!

Agneta Liliehöök, Jan-Olov Johansson, Carl Henrik Palmér, Peter Sylwan, Lennart Wikström.

Fristående och oberoende skogs- och lantbruksjournalister, ledamöter av Skogs och Lantbruksakademien.

Om viruset kommer

Det där med att döpa om "coronaviruset" till Covid19 gick väl si så där. Ungefär som jag misstänkte i ett tidigare inlägg.

Samtidigt så ser vi nu vad som händer när faror på distans plötsligt kommer allt för nära. Paniken lurar i nästa nyhetssändning. Och panik är som bekant  inget vi bör längta efter.

Samtidigt lever vi mitt i ett globalt samhälle med snabba kommunikationer. Det vore ett mindre mirakel om en smitta inte skulle spridas även hit. Särskilt som det nu finns tecken som tyder på att karenstiden är längre än man tidigare trott.

Men - ingen vet säkert. ( I dag såg jag en karta över infekterade länder på BBC-nyheterna , där var Sverige redan markerat som smittat!)

Utbrottet i Kina verkar ha kulminerat. Av det kan man nu lära att viruset är rejält smittsamt. Vi ser också att dödligheten är högre än en vanlig säsongsinfluensa.

De som dör är i regel äldre och redan sjuka personer. Det vill säga sådana som undertecknad. Och här finns ännu inga vacciner att tillgå. Sådana dröjer det ett tag innan vi kan få fram. Upp emot två år, skulle jag gissa.

Och munskydden är nog bra, men ett virus har många vägar in i kroppen. Om nu skyddet verkligen råkar stoppar just virus.

Om viruset kommer till Sverige tror jag inte att vår vårdapparat kommer att kunna hantera det på ett bra sätt. Tyvärr. Anledningen till min pessismism är matematisk. Covid19 slår mot lungorna. De redan försvagade patienter som drabbas värst kommer att behöva  intensivvård. Sådana vårdplatser finns det bara ett visst antal av i landet. De kommer inte att räcka till.

Därtill kommer att vår landstingsbaserade vårapparat redan nu uppvisar betydande brister och alldeles för ofta hamnar i "stabsläge". Om akutvården inte klarar ett normalt svensk vårdbehov hur skulle den då klara en exceptionell virussmitta?

Så när våra politiker påstår att "vår beredskap är god" så berättar de inte hela sanningen.

Jo, vi klarar nog ett mindre utbrott av Covid19, men en pandemi?

Glöm det.

( Men jag har så gärna fel i den här frågan. Nu på torsdag kommer för övrigt generaldirektören på Folkhälsomyndigheten Johan Carlsson och föreläser i ämnet på Senioruniveristet. Klockan 15.15 på torsdag i Missionskyrkan.)

 

 

 

En ohälsosam hälsobransch

Guide till evig ungdom” är rubriken på en TV-serie som alla borde se.

Ungdomar såväl som vuxna.

De sex olika delarna heter:

1.Detox

2.Det perfekta utseendet

3. Genetiska revolutionen  

4. Bantning

5.Det naturliga

6. Vem ska man tro på?

Alla finns på UR play.

Programserien borde användas i skolan. För den handlar om vad som händer när populärkulturen möter vetenskapen.

Vi får veta vad vetenskapen vet i dag. Och vad den inte vet.

Men programledaren granskar också alla mirakelkurer, ormoljesäljare och bluffmakare som påstår sig ha alla svar.  

Visst läkemedelsföretag tjänar pengar men det gör också de som säljer verkningslösa vitaminer, tarmsköljningar, joniska fotbad, infraröda bastubad och så vidare. Skillnaden är att läkemedel utsätts för provningar, uppföljningar och lagstiftning.

De flesta alternativa metoder är relativt ofarliga. De är mest dyra och verkningslösa. Riktigt farligt blir det när man inte söker riktig vård utan litar på kvacksalvarna!

I programmet med titeln "Genetiska revolutionen" granskas vad som kanske kan göras om tio år, men också vad skojare påstår att man kan göra redan idag. 

Ett nyckelavsnitt är det som bär namnet "Det naturliga" . Om du bara har tid att se ett avsnitt titta på adet!

Sammantaget så är serien "Guide till evig ungdom" en av de bredaste och bästa genomgångar av ”hälsobranschen” som jag sett. Möjligen borde serien ha fått ett lite bättre svenskt namn?

Den ligger av någon anledning på Kunskapskanalen.Där finns som bekant mycket bra att ta del av.  Men varför serien  inte sänds på SVT begriper jag bara inte. Det här är vad public service borde lyfta fram istället för satsningar som  ”Gift vid första ögonkastet” eller den alltid pågående Melodifestivalen.

 

Insikter om insekter och om klimatet

Klimatfrågan. Få ämnen har så totalt dominerat den svenska debatten det senaste året.

Snart sagt varje vaken timma av mediadygnet har vi fått veta att allt går åt helvete.

I dag publicerar så Svenska Dagbladet en bokrecension av författaren Fredrik Sjöberg som äntligen bemöter några av alla de överdrifter och felaktighter som florerar i debatten.

Och för att inte omedelbart förpassas till de fördömdas rike, ja, jag tror det är bra om vi kan ställa om till ett samhälle där vi inte är så beroende av fossila bränslen.

Det är bland annat därför jag numera är för en ny och säker kärnkraft.  ( Jag var aktiv i linje 3 en gång i tiden!)

Men, jag tror att vi måste ställa om med vetenskap och beprövad erfarenhet som ledstjärnor. Inte med religiös panik.

Eller med "plastpåsesymboler". Många av de så kallade  "miljösatsningar" som vi idag ser genomförda av partipolitiska skäl är dyra, felaktiga och verkningslösa.Exemplet med subventioner till elbilar är bara ett av många.

För att lyckas med denna svåra reform av samhället måste vi tillåta en sansad debatt och pröva olika argumet i en demokratisk debatt.

Så är det inte idag.

Jag har sagt det förut men jag vidhåller; inom miljöpolitiken är den så kallade åsiktskorridoren smal som en myrstig.

Avslutningsvis så förtjänas det att påpekas att Sverige redan i dag hör till de länder som har kommit en bra bit på väg mot olika miljömål.

 

Men, läs Fredrik Sjöbergs lysande vidräkning här.

 

Nygamla Coronvirus

Covid 19” är det föga folkliga namnet på det virus av coronatyp som just nu härjar i Kina. Och  kanske är på väg hit. Det vet vi inte ännu. Pa tal om ”Vad Vi Vet.”

I dag vet vi i alla fall betydligt mera om hur många som är smittade av viruset. Och hur många som avlidit på grund av det. De kinesiska myndigheterna påstår att de helt nya siffrorna beror på att man numera räknar annorlunda. Så kan det naturligtvis också vara. Troligare är kanske att den nya öppenheten är av politisk karaktär. Viktigast för president Xi Jingpi är väl att visa handlingskraft. Oavsett om det är gäller att stänga ned hela städer eller att tysta ned bloggare som mopsar sig.

I vilket fall så är de nya siffrorna betydligt högre än vad vi hittills fått veta. Antagandet att vi redan nu har passerat epidemins höjdpunkt ter sig därmed inte heller så sannolikaVi får helt enkelt vänta och se vad som händer. Även om just eftertanke och sans inte har så högt värde i vår hetsiga tid. I DN har en TV recessens redan tröttnat på all uppståndelse kring Covid19. I SVD varnar en skribent för falska rykten. Och visst är det sant att ”infodemier” lätt skapar panik. Och panik är aldrig ett bra  tillstånd att fatta kloka beslut i.

Men en verklig pandemi likt ” den spanska sjukan” skrämmer i vilket fall den här skribenten. Nästan lika skrämmande är det märkliga vaccinmotståndet som förekommer detta nådens år 2020

Just namnet ”spanska sjukan” är väl för övrigt anledningen till att man nu döpt coronaviruset till Covid19. Den smittan hade nämligen inte alls uppstått i Spanien. Det råkade bara vara där man upptäckte den först i Europa. Genom att döpa det nya Coronaviruset vill man undvika mindre lyckande tillnamn den här gången.Vi får se om det  försöket lyckas...

 Nå, det nya viruset har onekligen gett en ny aktualitet åt Senioruniversitets serie Farsoter som i dag handlade om Pesten. Där Ulrika Ransjö och Jan von Bonsdorff föreläste.

Och nästa gång, torsdagen den 27/2 kommer föreläsningsserien därför också att handla om de olika coronavirusen som vi känner till från vår medicinska historia. Inklusive Covid 19. Föreläsare då blir generaldirektör på Folkhälsomyndigheten Johan Carlsson  Tid 15.15, plats Missionskyrkan. Extraplatser lär finnas att köpa-

Föreläsningen kommer även att filmas och läggas upp på Senioruniversitets hemsida.

Det är docent Jan Ståhlhammar som håller i serien "Farsoter - ur ett medicinskt, historiskt och kulturhistoriskt perspektiv. Här presenteraar han docent Ulrika Ransjö

 

 

 

En viral virusvarning?

Virus är märkliga ting. De är inte direkt levande, mera en bit arvsmassa som driver runt i världen i en slags förpackning. De lägger ingen energi på att föröka sig som de flesta levande organismer. Istället tar de sig in i levande celler, sprutar in sin egen arvsmassa där och lurar dessa celler att producera flera virus. När det här händer blir värdorganismen sjuk.

Det finns otroligt många olika slags virus. EN ny uppskattning visar att det nog finns fler sorters virus än alla andra organismer tillsammans. Det finns virus i marken, i luften och vattnet. Ja, i haven. Överallt. Ja, det regnar till och med virus över oss från atmosfären. Och vi bär redan på rätt många i våra kroppar. Tala om mångfald! Och självklart så känner vi inte till dem alla.

De virus vi har lite bättre koll på är de som orsakar sjukdom hos människa.Men även här är vår kunskap ofullständig. När SARS dök upp för några år sedan var det nytt för vetenskapen.

Vi vet också att de riktigt svåra angreppen ofta orsakas av virus som byter värd.  Vurus som hoppar över från ett djur till människa. HIV är ett exempel på en sådan värdväxling. Det nu aktuella typen av coronoviruset är ett annat. Att byta värd kan vara i vissa undantagsfall ett lyft för viruset men ofta så är det ingen bra ide. En framgång för viruset mäts helt enkelt i att det hittar celler där det kan förmera sig i stort antal och spridas vidare. Om värddjuret dör innan smittan spridits så är det en förlust även för viruset.

OM ett nytt viruset lyckas ta sig in en människa så har våra kroppar inget försvar mot denna för immunsystemet okända angripare. Följderna kan bli en pandemi.

För att ett virus skall lyckas ta språnget mellan djur och människa måste de leva nära varandra. HIV spreds från apa till människa när man åt så kallat bushmeat i vissa afrikanska länder. Ett annat känt coronavirus, SARS, tror man spreds på kinesiska djurmarknader. Så kan det mycket väl också vara med Coronaviruset som nu orsakar stora rubriker.

Och på tal om larm och svarta rubriker. Även om allmänheten och politiker kanske generellt underskattar risken för nya omfattande epidemier  så tyder flera tecken på att det aktuella viruset inte är en potentiell massdräpare. Visserligen sprids det snabbt men dödligheten är hittills lägre än vad många fruktat. Om viruset inte snabbt förändras/muterar finns det alltså ingen orsak till panik.

Man skall också komma ihåg att SARSangreppet sakta ebbat ut. Inget vet säkert varför. Kanske var vi människor inte alltid optimala värdar?

Så om det pågående utbrottet av coronaviruset blir en väckarklocka för att bristande beredskap för en verklig pandemin så är bra nog. För världen kan lika väl gå under med en nysning som med en smäll.

Och jag röstar fortfarande för att vi borde ha en egen vaccinframställning i Sverige, som en del av större satsning på ett totalförsvar.

 

 

 

Namn: Jan-Olov Johansson
Ålder66 år
Familj: Fru, tre vuxna barn och två barnbarn
Bor: I Norby, Uppsala
Gör: Vetenskapsjournalist, agronom och yrkespatient
Gillar: Djur, natur, vetenskap och intressanta människor
Ogillar: Alla former av fundamentalism



@jolov på Twitter:

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se