Logga in
Vädersponsor:

Jan-Olov Johansson

Vad vi vet

Jan-Olov Johansson är en 64-årig morfar som är utbildad till agronom och hela livet har verkat för att skapa en dialog mellan vetenskap och medborgarna. Ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin), ledamot av KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin), hedersdoktor vid Uppsala Universitet och yrkespatient.
Detta är en extern blogg utanför UNT:s utgivaransvar

En vetenskaplig höst

Understundom saktar tiden in. Sedan tar den ilande kalla vinden tar fart och alla löven faller. Almanackan säger oss att det redan är den 22 oktober. Vi är en bra bit in i hösten.

Denna hösttermin har jag inga öppna föreläsningar att hålla rätt på. Känns lite ovanligt. Jag har faktiskt hållit på med dem – i olika former – under många år nu.

Senast var det en serein om Genetik, Genvägen till kunskap? i samarbete med Vetenskaps och Folkbildning.

Nyfikenheten finns kvar. Inte minst på det vetenskapsområde som genomgår en otroligt utvecklig just nu –

Därför vill jag gärna lämna ett tips om en helt ny och fascinerande TV-serie som precis släppts. forts följer

Fysikens stjärnor

Om gårdagens medicinpris var otippat så var dagens fysikpris en lågoddsare. Kosmologi och exoplaneter. Populära ämnen i fysikens enormt varierade värld.

Forskning som försöker ge ett svar på den eviga (?) frågan ”Är vi ensamma i universum?”

Vem har inte blickat u i den oändliga rymden och undrat?

Eller för att citera broder Ferlin:

 ”Se stjärnorna, bror, hur de dansa
som flugor i rymdens tak ...
...en stjärna, du - och ett öga
är ändå en märklig sak ...

... Ja, herre gud, om man tänker!
- men längre kommer han ej.
Och längre kom inte Salomon,
så inte angår det mej.”

Så nu vet vi att det finns planeter därute som likt jorden kretsar runt en stjärna. Och vi vet en hel del mera om kosmos.

Men – och det är i sanning märkligt – det mesta vet vi inte. Det är förresten bakgrunden till titeln på den här bloggen VAD VI VET.

 Vad är egentligen ”mörk materia” eller för den delen ”mörk energi”? Som enligt samma fysiker är de dominerande beståndsdelarna av vårt universum.

Och det verkar dessutom vara något lurt med universums ålder.

Nå, en sak består i en föränderlig värld. Nobelpriset i fysik går till tre gamla gubbar i min ålder.

Här har vi något som vi kanske kan kalla Nobelkonstanten?

 

 

Och årets Nobelpris går till...

Nobelveckan har inletts. Nobelkommittén på Karolinska Institutet överraskade de flesta genom att utse pristagare i fysiologi.  Priset ges som bekant till förtjänstfulla gärningar under det gångna året på områdena medicin eller fysiologi. Att pristagarna var tre äldre herrar var däremot ingen överraskning utan snarare ”more of the same”. Och det där med ” under är det gångna året” är det ingen som bryr sig om. Mycket av de senaste årens kritik mot Nobelpriset har däremot handlat om att det är så få kvinnor som får det där samtalet från Stockholm. Om man räknar på kvoten kvinnor, vilket många har gjort, så hamnar man på runt fem eller sex procent kvinnor. Den statistiken blev alltså inte bättre 2019.

Årets pris ge definitivt till grundforskning vilket som alltid gör följdfrågan "vad är den praktiska nyttan av detta" svårare att besvara. Och ofta lurar de som gissar om priset i förväg. Spekulationerna tender att lyfta fram framsteg med stor nytta för mänskligheten. Ja, ungefär som Nobel tänkte det då i slutet av 1800-talet. Men det vore fel att påstå att upptäckterna inte kan komma att få stor betydelse även i verklgheten. Den som lever får se.

Strax efter tillkännagivandet från KI startade P1 Kulturredaktion sin nedräkning mot det pris som de anser vara Nobelpriset, det i litteratur. Här avsåg förmodligen den käre Alfred att belöna skrifter och böcker som var uppbyggliga för människosläktet. ”…den som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning" som formuleringen lyder. Något säger mig att herr Nobel hade blivit högst förvånad över Svenska Akademins val under åren.

Kulturjournalisterna var först med att spekulera om möjliga pristagare och med åren har denna gissningslek vuxit. I år har man dessutom två priser att hantera. I dag presenterades därför två kandidater. Och i morogn ytterligare två.

Men den stora skillnaden är förstås att här diskuteras även Akademin, ja, till och med enskilda ledamöter av denna illustra församling har blivit till allmängods i medias. Sådant har såvitt jag kan minnas aldrig varit fallet inom de naturvetenskapliga kretsarna. På gott och ont. För även om ingen traktar efter den herostratiska berömmelse som vidlåtts de aderton så är uppmärksamhet i det allmänna medvetandet något som naturvetenskaperna inte har för mycket av.

Sedan är det väl ett ödets ironi att just denna församling skakats av ”metoo ”rörelsen samtidigt litteraturpriset har flest kvinnliga pristagare av Nobelprisen.

Och i morgon riktas strålkastarna mot en sal i ett stenhus norr om Stockholm när Kungliga Vetenskapsakademin avslöjar vem som får fysikpriset. Denna priskategori har det absolut sämsta facit när det gäller att belöna kvinnliga forskare men om du frågar fysikerna själva kommer det att påpeka att fysikpriset är det första av alla priser.

Anledningen? Det nämns först i testamentet…

Röster mitt i mässan

Så har den öppnat, den trettiofemte Bok och biblioteksmässan i Göteborg. Det är som sagt några år sedan jag dristade mig att besök den. Mycket är sig likt. De STORA förlagen dominerar mittplanen så där självklart som de alltid gjort. Ju längre ut mot kanten man kommer ju mera udda är utställarna.

En del nyheter finns dock. Förlaget Fri Tanke ställer ut exempelvis ut bredvid tidskriften Kvartal. Nå, helt färska är de förstås inte. I Kvartals monter intervjuar Jörgen Huitfeldt de två författarna till en av skandalen på KI, Anna Gustafsson och Lisa Röstlund. ”Kampen om Ki ”heter den.

I Fri Tankes utrymme far Christer Sturmark runt som en osalig ande. Just när jag passerar signerar nyblivna Akademiledamoten Åsa Wikfors böcker.

Här stöter jag också på Lennart Bengtsson, meteorologen som fått rollen av klimatskeptiker i media. Det är som ofta en ”sanning” med modifikation men för nyanser finns liksom inget utrymme i dagens debatt.

På en helt annan plats stöter jag ihop med riktigt gammal kamrat. Bo Landin. Han och en kollega drev vad som måste ha varit ett av de första miljöprogrammen i media. Redaktionen var placerad i Sundsvall eftersom en industri där ansågs vara ett av de största miljöproblemen då. 1976. Undertecknad frilansade då och då för dem. Bo är fortsatt verksam, inte minst internationellt. För National Geographic och Discovery. Nu ger han ut boken ”Fotavtryck”. ”Håll stövlarna leriga” löd fältropet för den tidens miljöaktivister. Fältbiologer kallades vi. Detta var långt innan Greta…

(Om jag minns så grundades Fältbiologerna av en göteborgare, nämligen Nils Dahlbäck. Man kombinerade rätt avancerade studier av djur och växter med optionsbildning. Ingen dum ide. Idag har Åsikterna ersatt Insikterna.)

Mitt i debatten står också professor Dick Harrisson. I dag har Skolverket föreslagit att antiken skall strykas ur läroplanen. Man ”har inte tid” med antiken längre är motiveringen! Ett tecken så talande som många andra i tiden. Dick kommer småspringande på mässgolvet, mellan en serie intervjuer där han skall motivera varför han är upprörd över beslutet.

”Jag är skeptisk” står det på svarta tröjor som man ser med jämna mellanrum i folkvimlet. Bakom dem ligger VoF. Föreningen Vetenskap och Folkbildning.

Passar på att förnya mitt medlemskap.

Mot slutet av en fotvärkande vandring passerar jag AXESS, en av mina andra favoriter. AxessTV hör till TV gömda tablåns pärlor. Har du rent av dem i ditt utbud utan att veta om det? Leta lite, de är värda att ses!'

Som alla numera vet får nazisterna inte längre ställa ut på mässan. Bra så. Som den skeptiker jag är noterar jag dock att Proletären fortsatt deltar. Är inte ett nackskott ett nackskott oavsett om det kommer ifrån vänster eller höger?

Där någonstans, snubblande nära stängningsdags, stöter jag ihop med en kvinna nedlastad av bokkassar.

  • Ursäkta, mig säger hon. Vet du åt vilket håll utgången är?

 

Bondeoffer?

I dag kom "Sven på Haga" och tog sin andra vallskörd. Här på vår lilla fläck på kartan. Förr försörjde marken en hel familj. Här fanns fyra kor och en häst. I dag är den mest en störning i i odlingsplnen. Odlingssäsongen har annars varit betydligt bättre än förra årets katastrofala torka. Men dagens lantbrukare har att strida på många plan. Av tradition odlar man mycket havre här i Västsverige, i dag är havremjölken en ilsken konkurrent till mjölken.

Och i EU dryftas de nya villkoren för hela det europeiska odlandet. Långt bort ifrån det gröna gräset här.  

 I går skrev jag om konflikter runt yttrandefriheten. Vad jag inte visste då var att någon placerat en sprängladdning utanför Borås Tidning i måndags natt. Av en slump åt jag middag med en gammal skolkamrat ifrån Knallestaden bara hundra meter ifrån BT:s hus i staden samma kväll. Det är just detta, att det kan smälla snart sagt varsomhelst som stör oss mest. I Örebro, i Linköping, i Lund och nu även i Borås. Förbipasserande skadas eller dödas av en ren tillfällighet. Få förhållanden tär på tryggheten och tilliten till samhället som detta.

 Nå, i morgon öppnar bokmässan. Jag har redan sett bekanta ansikten från Uppsala på mässan via de sociala medierna. Tänker som vanligt försöka att fokusera på de så kallade fackböckerna - samt att inte få med mig för många av dessa lockande volymer hem …

 

Bråkig bildning

Snart öppnar den årliga Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Vad finns kvar att säga om denna tillställning som inte redan formulerats av de som har vasst ordsmide som yrke?

Inte mycket.

Så jag tvingas att bli personlig, på gränsen till privat. Jag växte upp i ett arbetsamt och lyckligt hem, men några böcker fanns där inte.

Så för mig var skolan och Borås Stadsbibliotek som var porten in till läsandet. Inte minst det senare. Tålmodiga och omhändertagande damer lotsade mig ibland hyllorna och la grunden för detta vi ofta kallar bildning. Vilka kulturbärare!

Studio Ett (SR,P1) hade för övrigt ett ntressant samtal kring kunskap och bildning. 

I dag publicerar fackföreningen påpassligt gjort en undersökning som tyder på att det inte alltid är så lätt för de som arbetar med denna viktiga uppgift idag att utföra sitt värv.

Våld, bråk och droghandel talas det om.

Det skulle mina milda tanter aldrig ha tolererat. Här talades det med dämpade röster – om alls.

Men, det skall sägas, undersökningen har låg svarsfrekvens och kanske skall tolkas därefter?

Samtidigt är det lätt att inse att biblioteken skulle kunna spela en ofantligt viktig roll i integrationen av våra nya medborgare. Om de fick arbetsro.

Hoppas nu att Bok och - bibliotek fått tillbaka sin arbetsro.

Efter allt bråk runt NMR.

Och av en händelse så inleddes en rättegång mot NRM i Göteborg just i dag.

Så det är kanske inte så konstigt att det skrivs en hel del om ”säkerheten” i mässprogrammet. Betydligt mer än jag tror det stod förr?

Vi bokmalar anses ju vanligen vara så långt ifrån slagskämpar som man kan komma. 

Men ord kan ha makt.

Och det fria ordet är alltid värt att slåss för.

Namn: Jan-Olov Johansson
Ålder64 år
Familj: Fru, tre vuxna barn och två barnbarn
Bor: I Norby, Uppsala
Gör: Vetenskapsjournalist, agronom och yrkespatient
Gillar: Djur, natur, vetenskap och intressanta människor
Ogillar: Alla former av fundamentalism



@jolov på Twitter:

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se