Logga in
Logga ut
Vädersponsor:

Jan-Olov Johansson

Vad vi vet

Jan-Olov Johansson är en 64-årig morfar som är utbildad till agronom och hela livet har verkat för att skapa en dialog mellan vetenskap och medborgarna. Ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin), ledamot av KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin), hedersdoktor vid Uppsala Universitet och yrkespatient.
Detta är en extern blogg utanför UNT:s utgivaransvar

SVT På Spåret?

"På Spåret" har gjort en pudel,läser jag. För att man har haft fel i facit och förväxlat Iran och Irak. Och gjort ett aprilskämt till sanning. Pudelklippning har inte varit en OS-gren, trots allt.

Jag kan tillägga att Woody Guthrie inte heller dog i legionärssjukan som domaren påstod i gårdagens sändning utan av Huntingtons sjukdom, men vem bryr sig i det postmoderna samhället?

Om du påstår att Oslo ligger i Danmark och jag påstår att Oslo ligger Norge så ligger väl sanningen någonstans mitt emellan? Det vill säga i Göteborg?

Var och en har väl rätt till sin Åsikt?

 

Så är SVT:s På Spåret då något att reta upp sig på? Kanske inte. Det skall vara ett underhållningsprogram och i tider när SVT låter människor gifta sig på skoj och lägger stora delar av våra licenspengar på ett kommersiellt jippo som att tävla med schlagers så…

Kalla mig Ove, men jag vill ändå fortfarande tro att avsikten med public service inte bara är att undanhålla fakta, utan också att folkbilda och lägga grunden för informerade demokratiska beslut. Och i det perspektivet hör På Spåret till det mest populära som SVT förfogar över idag.

Därför är det tråkigt att hela satsningen allt mera förvandlats till en lekstuga för den ironiska generationen.

I den gamla tappningen med Oldsberg och Hellberg fick sportnördarna i vart fall lite valuta för licensen och där klipptes inga pudlar. Vitsarna var trogna programmets ursprung och roliga, Idén till På Spåret kommer ifrån Göteborg, men i dag verkar det bara vara produktionen som äger rum där.

 Programledare och tävlande kommer ifrån en snäv umgängeskrets i Stockholm och det innebär att den ”breda” underhållningen i själva verket blir ytterst smal. 

Definitionen av allmänbildning reduceras till namn inom film, popmusik och kändisliv. Och avgränsas av den tid som ledarduon tycker är intressant. Medverkande artister tycks väljas efter samma kriterier. ”Vem är det?” måste vara en lika vanlig fråga när kvällens artist presenteras som under det kändisfixerade tävlingsmomentet med samma namn.

För i sin eviga jakt på den unga publiken offrar som vanligt SVT alla de som lydigt betalar för deras verksamhet. De där åldringarna kan väl titta på Öppet Arkiv?

 

Mera allvarligt är ändå den bild av ”allmänbildning” som detta populära public service program skapar. För sällan har väl motsättningen mellan ”de två kulterna” varit så tydlig som här. Gamle CP Snow måste skratta, eller gråta, i sin himmel när han ser att hans föredrag från 1959 om motsättningen mellan ” art och science” fortfarande är så aktuellt. I På Spåret är kunskaper om naturvetenskap är nördig, ’ ja det är tydligen någon skillnad mellan ormar och ödlor’ jag har aldrig förstå det’ som Domaren uttryckte saken häromsistens.

Vem som spelade i vilket band och vem som först hade en hit med en låt är däremot VIKTIGT!

Frågornas karaktär styr också vilka som kan delta och tvärtom. Deltagarna väljs för att de är kända, inte för att de kan något. ”Förr blev man känd för att man hade gjort något, nu är man känd för att man är någon”. ( Att man sedan får med en och annan bildad person är mera undantagen som bekräftar regeln.) När sedan själva grundbulten i resandet, den geografiska kunskapen, börjar hamna i skuggan av allt flera interna skämt och kamratligt ryggdunkande, tävlande och icke-tävlande Tv-kändisar emellan, är urspårningen nära.

 

 Problemet med På Spåret är inte deras slamkrypare, sådan hade även det gamla Kvitt eller Dubbelt, utan vad redaktionen och därmed SVT anser vara allmänbildning år 2016.

 

Det är å andra sidan stort problem! För att citera den amerikanske astronomen och folkbildaren Carl Sagan:

 

” Vi lever i ett samhälle absolut beroende av vetenskap och teknologi och ändå så har vi finurligt ordnat det så att nästan ingen förstår vetenskap teknologi. Det är ett recept för en katastrof.

Om inte SVT har ett speciellt ansvar här så kan jag inte se varför vi medborgare skall ta ansvar för att bekosta företagets omfattande verksamhet.

 

 

 

Vårtid

Vi lever i biologins tid. Nu börjar vi se de verkliga möjligheterna som följer av att vi förstår livets språk, genetiken.

Därför har det varit extra spännande att kunna presentera vår serie Genvägen till kunskapen. Nu kan du finna samtliga föreläsningar på MEDFARMS hemsida, inklusive föreläsning nummer nio.

1.     Släktforskning med hjälp av DNA Karin Bojs och Peter Sjöund

       ( som vi inte fick filma pga av copyright)

 Men jag vill i det sammanhanget varmt rekommendera SVTs program "De första svenskarna" som ger en bra översiktsbild av vad man kan utläsa i DNA hos en nutida svensk. Den expert som medverkar i programmet är för övrigt professor Mattias Jakobsson!

2.    Människans historia. Olika men ändå så lika Professor Mattias Jakobsson, Uppsala Universitet

3.     DNA i brottsbekämpning. CSI i verkligheten Professor Marie Allen, Uppsala Universitet

4.     Hundens gentjänster. . Vad kan vi egentligen lära oss av alla olika hundraser och deras egenskaper? Professor Kerstin 

        Lindblad Toh. Uppsala Universitet.

 

5.     Varför travar Ego Boy? Husdjurens genetik med professor Leif Andersson , Uppsal Univeristet och SLU

 

6.    GMO, genmanipulation eller gen modifikation. Vad döljer sig bakom striden? Samverkanlektor Jens Sundström,SLU.

7.     Vilka sjukdomar kan man upptäcka i din genkarta? Professor Niklas Dahl, Uppsala Universitet.

 

8.    CrisprCas9 att klippa och klistra ibland dina gener, lektor Magnus Lundgren, Uppsala Universitet

9. Vad kan vi lära av Tvillingregistret? Föreståndare Patrik Magnusson berättar om ett världsunikt register.

   Den finns även som podd på KI hemsida!

Nästan varje föreläsning har inletts av att professor Dan Larhammar, på Uppsal Univeristet berättat vad är en gen e gen tli gen!

 

Andra källor

För er som har tillgång till AxessTV ( kontrollera i ert utbud) finns där en mycket intressant inspelning från ett seminarium om den nya biologin.

De av er som läser The Economist kan hitta en suverän genom-gång (!) av den syntetiska biologin i ett av de senaste numren.

God läsning!

 

 

 

GENvägen till kunskap - hela serien

Hur mycket styr vi egentligen över våra liv? Denna mycket gamla och därmed oerhört intressanta fråga fick möjligen lite nya svar under gårdagens föreläsning i serien ”Genvägen till kunskap”. Då redogjorde föreståndare Patrik Magnusson för det unika svenska tvillingsregistret inför en stor och mycket engagerad publik. Publikens hade frågor och synpunkter redan under Magnussons framförande. Många av frågorna handlade om just hur mycket vi själva kan kontrollera vilka vi är och vad vi gör. Då handlar det inte om hur långa vi blir, eller vilken hudfärg vi får utan om psykiska egenskaper. Intelligens, förmågan att minnas eller musikalitet.

Det finns de som skulle svara det mesta bestämmer vi själva och det finns de som skulle påstå att vi är relativt styrda av vårt genetiska arv. Sanningen? Ja, som ofta så ger vetenskapen inga enkla svar, Möjligen kan man säga att i just det här fallet ligger nog svaret någonstans mittemellan.

Tiden räckte tyvärr inte till för att svara på publikens alla frågor i går. Men när en av frågeställarna tog upp de nu så populära gentesterna som säljs till privatpersoner så kändes det på sätt och vis som att vi gått cirkeln runt.

Den första föreläsningen i serien handlade ju om hur man numera kan använda DNA tester i släktforskningen…

Just den fick vi inte filma, men alla de andra finns dokumenterade på MedFarms hemsida.

De tidigare föreläsningarna har varit:

 

1.     Släktforskning med hjälp av DNA Karin Bojs och Peter Sjöund

2.    Människans historia. Olika men ändå så lika Professor Mathias Jakobsson, Uppsala Universitet

3.     DNA i brottsbekämpning. CSI i verkligheten Professor Marie Allen, Uppsala Universitet

4.     Hundens gentjänster. . Vad kan vi egentligen lära oss av alla olika hundraser och deras egenskaper? Professor Kerstin 

        Lindblad Toh. Uppsala Universitet.

 

5.     Varför travar Ego Boy? Husdjurens genetik med professor Leif Andersson , Uppsal Univeristet och SLU

 

6.    GMO, genmanipulation eller gen modifikation. Vad döljer sig bakom striden? Samverkanlektor Jens Sundström,SLU.

7.     Vilka sjukdomar kan man upptäcka i din genkarta? Professor Niclas Dahl, Uppsala Universitet.

 

8.    CrisprCas9 att klippa och klistra ibland dina gener, lektor Magnus Lundgren, Uppsala Universitet

Klicka på rubrikerna om du vill se förelsäningen!

Nästan varje föreläsning har inletts av att professor Dan Larhammar, på Uppsal Univeristet berättat vad är en gen e gen tli gen!

Torsdagens föreläsning ”Vad kan vi läsa ut ur Tvillingregistret? ” kommer snart!

 

Serien har gjorts möjlig tack vare föreningen Vetenskap och Folkbildning, föreningen Svenska Sällskapet för Medicinsk Genetik och Uppsala Univeristet. I inedningen medverkade också Uppsala Stadsbibliotek.

Slutligen så vill jag passa på att gratulera kollegan Åke Spross. UNT:s mångårige medicinreporter till IVA:s Hans Bergströms pris! Stort grattis! Väl förtjänt!

Samt hälsa hans högst kompetenta efterträdare på UNT, Jenny Jewert, varmt välkommen!

Det är generna du vet

-       Nej, det är generna, du vet, konstaterar mannen som precis slagit sig ned på bänken bredvid mig. Han luktar påtagligt alkohol och skulle det råda någon tvekan så förklarar han snabbt, ”jag är alkoholist, har varit i många år nu”. Och kanske var det oundvikligt att det skulle bli så? Eller?

Ja, vad svarar man? För vad är det som gör att vissa av oss fastnar i missbruk, när andra klarar sig? Är det vår självdisciplin, är det omgivningen eller är det rent av slumpen? Och om det nu är vår självkontroll som räddar oss, är inte den i så fall medfödd?

Den evigt aktuella frågan om varför just du är den är tycktes få nya svar när genetiken genomgick en revolution med upptäckten av DNA och med den nya biotekniken som följde efter det.

Forskarna började leta efter gener som kunde orsaka olika medfödda sjukdomar, men också efter andra egenskaper hos oss människor. För om vi människor har i princip samma DNA strängar som allt annat levande, borde inte också vi lyda under samma biologiska principer? Är inte vårt humör, vår eventuella intelligens och vår förmåga att känna empati styrda av samma lagar som hos andra primater? Är inte också vi födda med vissa egenskaper, ungefär som olika hundraser som har olika lynne?

Ett sätt att få svar på den frågan vore förstås om man hade två personer med exakt samma gener och utsatte dem för olika miljöer. Men tanken på experiment med människor är lyckligtvis främmande för de flesta kulturer!

Vad vi däremot har är tvillingar Och alla har vi väl sett hur lika många tvillingpar är?  I Sverige så har vi ett av världens bästa forskningsregister över just tvillingar. Vad kan man utläsa av det materialet? Hur mycket är egentligen arv, hur mycket är miljö? Svaren är inte sällan överraskande.

Om du är intresserad av svaret på frågan varför du är den du är så har du chansen att få ta del av resultaten av det svenska tvillingsregistret klockan 19.00 nu på torsdag 4/4 i sal IV i Universitetshuset. Då berättar registrets föreståndare Patrik Magnusson om detta unika material och svarar på dina frågor.

Som vanligt har du också chansen att få veta vad en gen är egentligen när professor Dan Larhammar ger sin expressföreläsning på fem minuter!

Missa inte det!

Evenemanget är gratis och anordnas av SSMG (Svenska Sällskapet för Medicinsk Genetik), VoF /  föreningen Vetenskap och Folkbildning)  och Uppsala Universitet.

Varmt välkommen!

 

Gröna råd är dyra

Deltar i ett möte på KSLA ( Kungliga Skogs och Lantbruksakademin.) Mötet äger trots det lantliga namnet mitt i Stockholm, i skuggan av Observatorielunden. Dörren vaktas av en fd dekan på SLU som skämtsamt påpekar att jag inte står på listan. Vilket är alldeles riktigt.

Mötessalen är fullsatt och inledaren, en VD på en av de på området verksamma myndigheterna, konstaterar - med adress till den onämnbara presidenten i USA - ”att han aldrig sett så många församlade”!

För det är det vi skall tala om ” Fakta och värderingar – vad styr politiken för de gröna näringarna?”. Ett av tusen liknande möten sin inspirerats av begreppet "fake news".

Påminner mig när Ola Rosling - en av huvudfigurerna bakom Gapminder - förklarar att han inte alls håller med om de här resonemangen. Att folk har en felaktig bild av verkligheten, att de låter känsor och värderingar styra över fakta är inget nytt. Så har det alltid varit.

Jag tror att han har rätt. Känslorna springer iväg, långt efter kommer logiken.

Nå, mötet drar igång. Många kloka ord yttras, alltihop är lite modernt med vad man förr kallade mentometer, numera omvandlat till en app, grupparbeten och en avslutande panel. Bra så.

Fast, med all respekt, en sak vill jag å det starkaste avråda ifrån. Idén att publikt presentera en lista över "godkända journalister" är ingen bra sådan...

Men efteråt känns det lite som om vi ägnat en eftermiddag åt att tala om vargen, utan att vi verkligen nämnt honom vid namn. För det saknas inte reella konflikter inom de gröna näringarna. Inom skogsnäringen står debatten het kring nyckelbiotoper och reservatbildningar. Djurrättsaktivister uppträder i media och säger sig vara stolta över att de dödshotat lantbrukare och deras barn. Och i vårt extrema land har jordbruket har gått ifrån att vara modernäringen till ett miljöproblem.

Samtidigt så vet vi att jorden snart skall försörja 10 miljarder människor. 10 miljarder! Och det skall ske samtidigt som vi bevarar jorden produktionsförmåga och inte utrotar allt annat liv omkring åkrarna.

Att kalla det en ”utmaning” känns futilt.

Men allt detta är på ett behagligt avstånd denna februarieftermiddag i Storstaden. Här sitter riksdagspolitiker och säger att de ”skall göra sin läxa”. Här står föreläsare och betonar att det behövs ”både värderingar och fakta” när man skall fatta beslut. Här rullar det ena käcka förslagit efter det andra förbi på den projektorduken.

Ett av dem går ut på att ”forskare bör ta en mera aktiv roll i samhällsdebatten”. Så har man sagt under alla de fyrtio år som jag varit i branschen – men har ingen har reflekterat över hur förödande ett sådant råd är för den akademiska karriären?

Publish or perish!

 

Professor Stefan Jansson från Umeå kommer möjligen närmast sanningen när han visar en power point som konstaterar att det som styr är varken värderingar eller fakta, det är”pengar”. Och i hans värld så har även ekoodlare och miljöorganisationer egna intressen att försvara. Det är som om vi för en sekund skymtar verklighetens vargar.

Men då talar han endast om den fråga han arbetar med nämligen den senaste gentekniken. Den är å andra sidan inte så bara.

 

I den finns kanske lösningen på några av de gigantiska problem vi står inför?

 

Om framtiden är det som bekant särskilt svårt att sia. Hotfulla tecken saknas förvisso inte. Man kan bara be en stilla bön om att vi inte drabbas av panik och hän faller till fruktlösa offer och avlatsbrev. Sans och förnuft är sannerligen bristvaror i denna tid av turbohjältar.  

Tänk om det fanns ett kunskapscentrum som ägnade sig åt de här frågorna!

Ett helt universitet som fokuserade på hur vi skall bruka jorden utan att förbruka den!

Som öppnade dörren mot en grön framtid där fakta visade vägen…

 

 

 

Vart är vi på väg?

Så har vi då fått en ny regering.

Regeringen bildas av två partier som knappast gick segrande ur det allmänna valet.

Det ena gjorde sitt sämsta val någonsin, men är trots allt fortfarande det största i den splittrade riksdagen.

Det andra kom nätt och jämnt in i parlamentet.

Och som ett resultat av detta valresultat så har detta lilla parti nu fått hela fem ministrar iden nya regeringen!

Mest uppmärksamhet har givetvis kulturministern orsakat.

Givetvis eftersom hon styr och ställer över den tjattrande klassen som styr i media.

Mindre uppmärksamhet har ägnats åt att minister för forskning och högre utbildning har bytts ut.

Varför?

Det enda skälet jag sett i pressen är att hon inte lyckats med att ”väcka så stor uppmärksamhet”?

För ett område som - i medias ögon - är iskallt och totalt obevakat?

Är det enbart ministerns fel?

Nå, den nya förmågan har redan förklarat att det är viktigt att det finns högre utbildning ”i hela landet”! Ytterligare ett steg mot låtsasuniversitet alltså. Inga visioner om excellens eller världsklass direkt. Men så kommer hon också ifrån Arbetsförmedlingen...

Å andra sidan så är det glädjande att någon bryr sig om allt det där som finns långt bortom Södermalm, något som benämns ”landsbygden”.

 Även här har det skett ett byte av departementsråd. Den nytillträdda ministern förklarar för TT att hon vill åstadkomma ”politik på riktigt”.

 

Media verkar också ha abdikerat totalt ifrån sitt ansvar på det livsviktiga miljöområdet.

Här lämnas det marginella (mp) ensamt att styra och ställa, ofta med symbolhandlingar som inte har något som helst stöd av vetenskap och beprövad erfarenhet.

Samtidgt som KLIMATET står på alla agendor tänker regeringen lägga ned just den kärnkraft som ger Sverige en så god statistik när det gäller utsläpp. Vidare fortsätter man att spendera pengar på en återvändsgränd som ekologisk odling!

Inte en kritisk fråga i sikte.

 Man kan le en smula åt alltsammans, men världen är på riktigt.

 

Där rusar globaliseringen och urbaniseringen på som två galna expresståg mot okända slutstationer. Folkvandringar pågår och konflikter blossar upp.

Ute i världen håller tre maktmän hårt i tyglarna, Trump, Putin och Xi Jinping.

USA:s mäktigaste man företräder alla tecken på galenskap och risken att han blir omvald är skrämmande stor. De andra två bryr sig inte alls om folkets eventuella vilja.

På närmare håll så håller den europeiska gemskapen  på att rämna inför våra häpna ögon. Det är ingen vacker syn.

Hur rustade är lilla Sverige med sin ensamma brigad av stridskrafter när det hettar till på riktigt?

Kanske hög tid att väcka Gunnar Wetterbergs gamla förslag om en ny Nordisk Union?

Det kanske kan få lite uppmärksamhet nu när han är med i På Spåret? För i det postmoderna Sverige slår kändis alltid kunskap.

(Och då behöver vi (nästan) bara åka tåg för att sammanträda.)

Vart är vi på väg?

Namn: Jan-Olov Johansson
Ålder64 år
Familj: Fru, tre vuxna barn och två barnbarn
Bor: I Norby, Uppsala
Gör: Vetenskapsjournalist, agronom och yrkespatient
Gillar: Djur, natur, vetenskap och intressanta människor
Ogillar: Alla former av fundamentalism



@jolov på Twitter:

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se