Logga in
Vädersponsor:

Thomas Sonesson

Uppsalaentreprenören

Thomas Sonesson skriver om entreprenörskap och om livet som företagare, vad som driver honom och om passionen för att starta eget.

Växtvärk som dna

Las Palmas När man som entreprenör driver företag är nästan alltid tillväxt i fokus. Ekvationen i grunden är att den som inte växer dör. Exemplen är många på företag som säger sig hamna i en förvaltningsfas och sen tappar allt. En fas som man bör vara väldigt vaksam på för att inte tappa utvecklingskraft. För mig som entreprenör är förvalta lika med långsam död. Det är fler orsaker till det. En är att omvärlden ständigt förändras och att ett företag i förvaltningsfas ofta blir omkörda. En annan är att det är lätt att bli bekväm när kraven på utveckling minskar. En bekväm organisation är dessutom mottaglig för byråkrater och en växande administration. Något jag bland annat har fått smärtsam erfarenhet av från Gallerix-tiden. Det är inget som sker medvetet utan mer eller mindre en naturlag, när man slutar ha tillväxt och utveckling i fokus.

När man har tillväxt och utveckling som dna i bolaget kan andra utmaningar uppstå. En är växtvärk och den kan också vara jobbig. Men jag upplever att de allra flesta friska företag - till och från - har någon typ av växtvärk. Man är ständigt lite underbemannad och ofta ute på tunn is eller okänd mark. Man söker nya vägar där man saknar erfarenhet samt att det inte är helt ovanligt att det blir fel. Men det ingår i ett växande företags villkor för framgång. Växtvärk är en sund del i verksamheten.

Jag själv älskar när listan på vad jag skall göra är lite längre än tiden jag har på mig. På samma sätt är känslan av att inte veta exakt vad man skall göra inspirerande. Att känna att försöka inte är liv eller död. Istället är det vägen framåt och en av drivkrafterna. När någon säger att det inte går, är svaret att det måste gå. Jag tror att 90% av mitt entreprenörsliv ser ut på det sättet. Det är då nya lösningar kommer fram och då man får göra de hårdaste prioriteringarna.

Att vara en blå/grön person i en sådan organisation är inte så lätt. Söker man trygghet och stabilitet kan man lätt bli frustrerad. Men den personlighetstypen är jätteviktiga även i en växande organisation. I alla fall så länge de stöttar utvecklingen och har förståelse för växande företags villkor. Visst får de ofta sopa upp resterna av tester som inte funkar eller projekt som misslyckats. Men deras bidrag till att hålla ihop ett röd/gult företagande är ovärderlig.

Visst kan det vara frustrerande att ständigt ha för liten organisation och lite för mycket att göra. Men otroligt mycket bättre än det omvända. Men alla kan inte gilla det och då skall man hitta andra ställen att arbeta på än entreprenörsdrivna tillväxtbolag. För i växande bolag är växtvärk en del av bolagets dna. 

Cykelsemester

Göta Kanal För några år sedan åkte vi Göta Kanal med en av de gamla kanalbåtarna.

Start i Göteborg och mål i Stockholm. En helt fantastisk resa genom det svenska landskapet. En upplevelse utöver det vanliga.

När vi åkte genom kanalen såg vi cyklister som cyklade längs kanalen. En ny idé väcktes. Tänk att cykla längs kanalen någon gång.
Något som gör det extra bra för cykling är de gamla dragvägarna på sidorna som man använde för att dra fartyg genom kanalen. Nu är de perfekta cykelvägar. I år var det dags att genomföra äventyret.

Visst kan det vara skönt att koppla bort vardagen. Men det är väldigt svårt att inte se hur avgörande alla de småföretag som finns är för att det skall fungera. För utan privata initiativ, entreprenörer och eldsjälar skulle vi det mesta vi vill göra, vara omöjligt att genomföra. 

Resan började med buss i Uppsala. Stopp i Enköping och byte till tåg. Nytt stopp i Västerås och annat tåg. Slutligen tåg från Örebro till Motala. Inte helt lätt att resa effektivt i Sverige, men det går om man har tålamod. Incheckning på hotell Nostalgi precis vid inloppet till Göta Kanal. 

Där kom vår första positiva överraskning. Ägarna till hotell Nostalgi har byggt ett helt fantastiskt museum för historiens bilar, radio, telefoner mm. Här kan vi nog prata om entreprenörer modell eldsjäl. Vilket engagemang det måste ligga bakom ett projekt som detta. 

Efter en god natts sömn var det dags att ta första etappen. Båt mellan Motala och Borensberg. En resa på ca 2,5 timmar. Här fick vi åka med Kung Sverker som drivs av en annan eldsjäl och entreprenör. 

Här passerar vi Göta kanals brantaste slussar i Borenshult. Häftigt att slussa fem slussar med tre meters höjdskillnad per sluss. 

Nu hade vi kommit till Borensberg. Har var vi helt beroende av nästa företagsamma person. På Kaffeteriet som ligger mitt i lilla Borensberg var det dags att ta tag i cyklingen och här hade vi hyrt vår utrustning. 

Men först en god lunch på Göta Hotel. Alla ni som är tillräckligt gamla för att ha sett första filmen "Göta Kanal" känner till hotellet. Precis vid kanten av kanalen kunde vi få i oss en god lunch. Hotellet ägs av Göta Kanalbolaget men drivs av en privat krögare. Bra laddning inför dagens 25 km cykling. 

Fyra välpreparerade cyklar med två cykelkärror för packningen, stod snyggt parkerade och väntade på oss och vårt äventyr. Vädret var kanon och humöret på topp. 

Så här härligt var det att cykla längs kanalen. Sverige när det är som bäst. Efter 25 km cykling kom vi fram tll Berg och Bergs slussar. Här hade vi hyrt en stuga för övernattning. Lite trötta ben fick välbehövlig vila. 

Tisdagen var den tuffa dagen. 60 km cykling varav det mesta i kuperad terräng. Fast det var inte det värsta. Dagen innan var det 30 grader i skuggan och sol bytts mot 12 grader och regn. Optimister som vi är räknade vi helt enkelt med att väderleksrapporterna var fel, så vi hade varken varma kläder eller regnskydd med oss. Så det var bara att ge sig iväg till ICA och köpa sopsäckar. Ett underskattat regnskydd som funkar alldeles utmärkt. Och humöret var fortfarande på topp.

Från Bergs Slussar till Söderköping är det som sagt 60 km. Här cyklar man längs sjön Roxen och det är mycket uppför och faktiskt lite nerför också. Glädjande nog slutade det regna och framme i stoppet i Norsholm sken faktiskt solen igen. Nu var det vara 25 km kvar, mest längs kanalen, men också en riktigt backig avstickare längs sjön Asplången. Benen fick ännu en rejäl genomkörare och det var duktigt trötta cyklister som kom fram till Söderköping. Men väldigt nöjda.

Där checkade vi in på fantastiska Söderköpings Brunn. Tror det var extra lätt att älska hotellet efter dagens etapp på cykel. 

Dagen efter var det dags att bege sig iväg hem till Uppsala igen. Buss till Norrköping, tåg till Flemingsberg och sen SL-tåg till Uppsala. 

När man genomför en aktivitet som denna är det intressant att tänka på hur många företagsamma människor man är beroende av, för att det skall vara genomförbart. Det är en tanke som man kanske borde tänka vad man än gör, både på semester och till vardags. 

Slutligen är det på sin plats med en rekommendation. Cykla Göta kanal! Vill du inte cykla hela så åk till Borensberg och cykla den vackra vägen längs kanalen så långt du vill och vänd tillbaka till samma ställe. Cyklar finns det att hyra på Kaffeteriet så det är bara att bestämma sig. 

 

 

 

Pannkakans paradis

Visby/Brissund Det har ju varit fullt mediaspåslag från Visby och man törs väl säga att det varit 100% Almedalen. Men Gotland har ju så mycket annat. Ett av de ställen som verkligen sticker ut är Pannkaksträdet. Här har min gode vän och entreprenörskollega Pigge Werkelin byggt en helt fantastisk lekplats för barn och familjer. 

Pannkaksträdet är häftigt på så många sätt. Först har vi det entreprenöriella. Ett av Gotlands största träd hade blåst omkull. Vad händer i en kreativ hjärna då? Ett jätteträd, va häftigt. Det skall vi ha och göra nåt kul av. Så började historien om pannkaksträdet. 

Trädet är nu grunden till en massa olika lekområden. Av allt som finns på lekplatsen är 90% återvunnet. Här har man tagit vara på  allt från gamla bildäck till virke och oljefat. 

Gräslabyrinten är en kilometer klippt bana i ängsmiljö. Ett kul sätt att få lite motion. 

Så här ser entrén ut för den som vill klättra på trädet. Det klart det är spännande och något som lockar alla barn. 

Eller varför inte spela lite beachvolleyboll eller leka med fotbollen på den lilla fotbollsplanen. 

Hela alfabetet finns utplacerat på området och längst därborta ser jag mit "T". Kul för barnen att leta reda på sina bokstäver. 

Sen har vi det där med pannkakorna. Den som vill köper ett pannkaks-kit med smet, grädde, sylt och dryck. Sen gräddar man sina egna pannkakor på någon av grillarna. Det klart att pannkakor man gräddar själv smakar allra bäst. 

Men så har vi ju det där med byråkrati och möjligheten att överklaga. Det finns såklart grannar som anonymt har överklagat och Region Gotland som letar i juridiken och gör vad dom kan för att sätta käppar i hjulen. Därför finns det ett hot att tvingas lägga ned verksamheten. När man är på plats och ser barn och familjer leka och umgås långt från mobiltelefoner, appar och dataspel inser man hur värdefullt det är med platser som dessa. Så jag hoppas regionen tar sitt förnuft tillfånga. 

Med detta sagt. Planerar du att besöka Gotland i sommar -  ta tillfället i akt och upplev pannkaksträdet. Ca en mil norr om Visby i Brissund hittar du Pigge och Monikas kreativa lekplats. Lekplatser som det borde finnas fler av. 

Husvagn i Almedalen

Visby Ingen kan väl ha missat att det är Almedalsvecka i Visby den här veckan. Mängder med budskap i det man kan kalla ett eldorado för nätverkande och mingel. Som Uppsalabo är det naturligtvis intressant att se hur Uppsala syns i det enorma bruset. 

Och nog tycker jag Uppsala gör det bra. Strategiskt på Donners Plats hittar vi Uppsalas tält som fylldes med aktiviteter under tre dagar. Kul med pitchparader för entreprenörer från Uppsala som på olika sätt fått hjälp av Uppsalas olika innovationsstöd. På plats sägs ett 60-tal medarbetare från olika Uppsala-intressen. Plus alla Uppsalaföretagare och organisationer som kommer hit i egen regi såklart. 

Ett annat event där vi hittar Uppsala-koppling var Googles mingel med 17-nätverket. På eventet stod snabbväxande Swedish Tonic (som grundades i Uppsala för tre år sedan) och serverade drinkar. Även 17-nätverket har Uppsala-koppling då min bloggkollega Maria Mattsson Mähl är en av grundarna. 

Nytt för i år är att även Kina har en dag i Almedalen. Intresset kring Kina är alltid stort och ofta med politiskt fokus. Men i projektet "Uppsala China City" är målet att hitta samarbeten mellan entreprenörer, startups, investerare och innovationer. Tillsammans med Juan Carlos Mauritz (tv) är målet att skapa ett eco-system där Uppsalas olika funktioner ser hur vi kan ta tillvara på möjligheter med gemensam nytta och att vi lär oss mer av Kina. 

Boendet i samband med Almedalen är normalt svindyrt. Men har man en kompis som heter Pigge Werkilin så löser man det på ett väldigt konstruktivt sätt. Pigges minihusvagn har dessutom fördelen att man kan dra den med gräsklipparen och vips så har man dessutom "strandtomt". Kanske inget att rekommendera för den som har klaustrofobi, men det är hög klass på boendemiljön. 

 

996

Shenzhen Kina Hur många i Sverige har hört talas om 996? Det hade inte jag heller till för några veckor sedan. 996 är tydligen det som gäller om man vill göra karriär eller när man studerar i Kina. Nio till nio - sex dagar i veckan. Man kan naturligtvis tycka vad man vill om det, men det är något som vi kommer att påverkas av oavsett. Här finns en kultur där man pluggar eller arbetar med ett helt annat fokus än vad jag upplever på hemmaplan. Tänk när den nya generationen kineser kommer ut i världen (eller rättare sagt dom är redan där). Toppstudenterna på många av de bästa universiteten i USA och Europa är nästan alltid kineser. Det klart det kommer att märkas och påverka oss. Ambition är en avgörande faktor. 

Bakom detta finns en enorm drivkraft att skapa ett bra liv och visa att Kina är framtidens land. Naturligtvis kommer det att ge resultat. Paradoxalt nog finns det en debatt i Sverige om det motsatta (typ sex timmars arbetsdag). Om man ser det mer objektivt - vad tror vi ger mest effekt på samhällets utveckling; att man jobbar 70-80 timmar eller 30 timmar per vecka. 
Jag säger inte att det är bra att arbeta för mycket, men det är defintivt inte vägen framåt att jobba för lite. Även om vi hittar andra lösningar som ökade digitaliseringar, robotar som ersätter människor och andra nya innovationer för ett enklare liv, kommer vi nog fram till en sak; Ambitioner och drömmar bygger alltid på massor av nedlagda timmar.

En sak kan man känna i dagens Kina. Här är det action som gäller och enorma ambitioner. Det kommer att ge Kina och Asien stora fördelar. Vill vi hänga med måste vi förstå att vi lever på en konkurrensutsatt global marknad som inte bryr sig om lilla Sverige. Vi är ibland så otroligt naiva och väldigt lokala i vårt sett att se världen. Så jag hoppas få se fler svenskar "på stan" i t ex Shenzhen.

Weworks lounge i Shenzhen. Här samlas mängder av företag på fyra våningsplan i High-Tec Park. Loungen är en viktig samlingspunkt för nätverkande. 

Den första augusti får vi tillträde til vårt nya kontor för sex personer.

Vårt team i Kina inkl vår senaste anställda Abby When som står i mitten th tillsammans med Angelina Ge.

Nu lämnar jag Kina för den här gången med massor av ny energi. Nästa gång jag är här är i augusti och då på det nya kontoret på Wework i Shenzhen.  
Här jobbar vi dessutom efter det globala entreprenöriella arbetssättet: noll till tjugofyra, sju dagar i veckan. Det vet jag gäller i Sverige också...

Något gott ur "aktivism"

Uppsala Förra veckan kom den så kallade GEM-rapporten som visar världens utveckling i entreprenörskap. Jag tror det finns en bred uppfattning av att Sverige blommar i entreprenörskap. Men ack så fel det är. I alla fall om man ser trenderna. Visst har vi grymt imponerande innovationer och fler unicorns per capita än de flesta länder. Men på bredden tappar vi. Ännu värre är det om man ser på kvinnligt entreprenörskap, där utvecklingen är rena katastrofen. 

Min blogg-kompis Maria Mattsson Mähl uttryckte rena ilskan i en debattartikel i Dagens Industri. Klara-Maria Mach som delar kontor med mig och var också rejält irriterad och skapade hashtaggen #4procentkvinnor som delats i massor. Därmed var debatten igång. 

Att man reagerar med ilska och frustration är rätt naturligt. Jag kan känna samma sak. Inte bara när det gäller kvinnligt företagande, utan för hela det entreprenöriella Sverige. Vi har jätteutmaningar och trenden måste vända om Sverige skall fortsätta behålla och utveckla den välfärd vi så hett eftertraktar. Men om man nu ser de första ilskna reaktionerna som mer aktivistiska. Vad kommer därefter? För nåt kan man väl vara överens om. Att bli arg eller vara aktivist löser inga problem, oavsett område. Men det kan vara en bra väckarklocka som leder till konstruktiva resultat. Jag upplever följande tre huvudorsaker till att entreprenörskap, främst kvinnligt, minskar: 

Politiken - Sverige har under lång tid haft en företagsfientlig politik. I huvudrollen har finansministern funnits med ständiga hot om skattehöjningar för entreprenörer. Detta tillsammans med Reepulas våta filt över entreprenörskap i välfärden. Det första exemplet drabbar entreprenörskap i allmänhet och välfärdsföretag drivs oftare av kvinnor. 

Männen - Det klart att det finns gott om hinder genom att män står i vägen för kvinnor. Troligen är det oftast omedvetet. Men manliga nätverk och manliga maktpositioner är med all sannolikhet faktorer som skapar hinder för kvinnor. Sen är män rätt duktiga på prestige också. Inte så utvecklande, men vanligt. 

Kvinnorna - Kvinnor sägs vara mer trygghetssökande än män och att vara entreprenör är allt annat än tryggt. Så det kan säkert vara en orsak. Tradition kan också bidra och att jag upplever att media lyfter fram fler manliga än kvinnliga företagare. 

Men det finns goda exempel. När vi drev Gallerix hade vi ca 50% kvinnliga franchisetagare. Dessutom ofta framgångsrikare än sina manliga kollegor. Även i UF är det jämn fördelning, vilket borde betyda att fler kvinnor blir företagare.  Kvinnligt företagande har andra positiva effekter då jag upplever kvinnor mer värderingsstyrda, vilket sätter positiv press på manligt företagande. 

Sverige behöver en ändring i den politiska debatten. Som entreprenör måste man veta att regelverket är långsiktigt och att man slipper känna att det är skottpengar på företagare. Den retoriken kan skrämma kvinnor mer än män. Det är dags att förstå att det är entreprenörskapet som bygger välfärden och skapar jobben. 
Vi män behöver lyfta blicken och titta utanför våra närmaste nätverk. Det är lätt att missa det. Jag om någon har gått i den fällan, men det är aldrig för sent att ändra sig. 
Slutligen behöver vi visa upp fler kvinnliga förebilder. Det är nästan alltid förebilder som inspirerar. Här finns utmärkta initiativ som t ex 17-nätverket, Wonder Woman och Ruter Dam. Men det behövs många fler som kliver fram och gärna på lokal nivå. 

 

Bloggare: Thomas Sonesson
Född: 1959.
Gör: Byggde Gallerix-kedjan under många år. Nu: arbetar med styrelsearbete och är engagerad i ett antal nya företag. Ideellt: Mentor till unga entreprenörer och engagerad i UF m m.