Logga in
Vädersponsor:

Pia Anderson

Varumärkesledaren

Min blogg handlar om hur du som företagare kan bygga det goda varumärket, så era kunder och medarbetare blir stolta över er och blir er bästa säljare. Att bygga det goda varumärket har visat sig vara lönsamt på många sätt.

Från kaos och panik till ett nytt normalläge. Jag är så tacksam över att jag bor i Sverige.

Kerstin Hessius är ett exempel på de människor som kräver svar. Som kräver en plan, som kräver att någon säger stopp. Jag tänker att vi behöver se skillnaden mellan det vi kan förändra och det vi inte kan förändra, för att kunna leva våra liv utan panik och energiläckage. Ingen kan ge oss en deadline på viruset och ingen kan svara på hur morgondagen ser ut. Och vi behöver acceptera det.

I förra veckan hade jag, Niklas och Charlie förkylningssymptom, vilket medförde att vi alla jobbade hemifrån. Efter några dagar anslöt även David eftersom gymnasiet stängde. Vi var instängda och enda sällskapet utifrån var nyhetskanalerna. Jag vet inte hur många gånger och hur ofta jag kollade in olika nyhetsappar med ett hopp om att få veta vad som händer, med ett hopp om att få kontroll över situationen, med ett hopp om att kunna planera för framtiden. Efter att ha tittat på samma appar alldeles för många gånger utan att få några svar började jag fundera på varför jag beter mig på det här viset.

Varför tittar jag på nyheterna så fort det är en sändning, varför går jag hela tiden in i de olika nyhetsapparna, som säger samma sak om igen fast på lite olika sätt och med olika budbärare? Mitt svar till mig själv var att jag sökte svar, jag ville få veta vad som händer när, jag försökte få kontroll över en okontrollerbar situation.

Min reflektion är att jag inte är van vid att inte veta hur min morgondag ser ut. Vi i Sverige är inte vana att leva i en kris. Vi har haft 200 år av fred. Vi har ett väl utbyggt välfärdssystem där samhället tar hand om alla barn från dagis till skolan, samhället tar hand om oss då vi är arbetslösa, sjuka och när vi blir pensionärer och senare behöver äldreomsorg. Vi är så vana att bli omhändertagna och vi är så vana vid att alltid ha kontroll. Vi vet när vi har semester, vart vi ska åka på semestern (gärna från år till år). Vi är vana vid att ha en plan, en kalender och ett schema för våra liv. Kerstin Hessius är ett exempel på de människor som kräver svar. Som kräver en plan, som kräver att någon säger stopp. Men vem ska prata med viruset tänker hon?

När jag har upplevt andra kriser i livet (sjukdom, inbördeskrig, arbetslöshet) har kaoset till sist blivit en del av vardagen, och kaoset har blivit till ett nytt normalläge. Min erfarenhet är att när krisen har drabbat mig har jag gått igenom olika faser. Första fasen är att rusa runt och försöka hitta lösningar, agera och vara handlingskraftig. Nästa steg är mer reflekterande, där jag funderar på meningen med livet och plockar in krisen i ett större perspektiv. För att sedan gå ut i den tredje fasen där jag accepterar det jag inte kan förändra, men försöker förändra det jag kan.

Från och med idag börjar jag ett nytt arbetsliv utifrån ett nytt normalläge. Ett normalläge som omfattar att jag inte har en aning om hur min morgondag ser ut. Jag har inte en aning om jag har några uppdrag från mina kunder under Coronatiden. Men jag har erbjudit mig att hjälpa till i olika sammanhang och ibland haft turen att få hjälpa till. Jag försöker lära mig nya digitala mötesforum, jag har skapat en digital föreläsningsserie och ska skapa digitala-runda-bordssamtal för att försöka hjälpa till så gott jag kan med omställningen till mer hållbara affärsmodeller. Och jag ska nu ta mig tid att göra klart min E-uppsats som handlar om hållbara inköp.

Och bäst av allt! Jag så tacksam över att jag bor i Sverige.

 

Vem tar fram en etisk riktlinje för den ekonomiska företagsakuten?

När vårdresurserna inte räcker till har vården tagit fram etiska riktlinjer för vilka patienter de ska prioritera. Har någon tagit fram etiska riktlinjer för hur tilldelningen av stöd till företag ska se ut? Ska de företag som bidrar mest till de globala målen i en hållbar affärsmodell få företräde?

De etiska riktlinjerna för vården heter, Nationella principer för prioriteringar inom intensivvård under extraordinära förhållanden och det går bra att läsa mer om dem på Socialstyrelsen. Tanken är att principerna ska användas av vårdgivare i de fall smittutvecklingen leder till att behovet av intensivvård kommer att överstiga tillgängliga resurser, skriver Socialstyrelsen.

Prioriteringen av intensivvård, då vårdresurserna inte räcker till är i tre steg, och väldigt grovt återgivet behandlar prioriteringen patienternas förväntade överlevnad och förväntad återstående livslängd.

Johan Rockström ställer den retoriska frågan, i Svenska Dagbladet krönika den 29 mars 2020, ”Coronakrisen har fått världens regeringar att agera kraftfullt för att rädda världsekonomin. Nu måste vi fråga oss: vilken ekonomi vill vi se när krisen är över? Samma som före krisen – eller en ny, mer hållbar ekonomi som stärker oss inför vår största kris nämligen klimatkrisen?”

Just nu kliver regeringar in för att rädda nationen, samhället, företagen, medarbetare och medborgare med kraftfulla stödpaket. Regeringen går in med ett krispaket till svenska företag som omfattar över 300 miljarder kronor. Dessa enorma summor är våra gemensamma inbetalda skattepengar, som är en begränsad resurs och inte en hemlig oändlig skattkista att gräva ur. Magdalena Andersson är tydlig med att några företag kommer att gå i konkurs.

Inom akutvården har man tagit fram etiska riktlinjer för att kunna prioritera vilka patienter som ska få vård före andra då vårdresurserna inte räcker till. Utifrån vilka etiska riktlinjer kommer vissa företag få går före andra? Kommer företag som genererar mest samhällsnytta, i en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar affärsmodell, få företräde?

Uppsalas aktörer samlade för hållbar utveckling i premiären för Uppsala 2030. Nu utmanar vi andra städer!

Uppsala I en värld full av hot och utmaningar behöver vi hitta möjligheterna och på det viset säkerställa våra företags framtida konkurrenskraft. Vi har samlat de viktigaste aktörerna i Uppsala; Uppsala Universitet, Almi, UNT, Handelskammaren och Länsstyrelsen för att tillsammans med näringslivet i Uppsala affärsutveckla för en hållbar framtid. Vi har 10 år på oss att göra skillnad! Vi behöver öka takten, därför utmanar vi nu andra städer i Sverige att göra precis som vi.

Vd nätverket: Phosworks – Ola Diös och Nette Dalqvist, Agenda Adovkatbyrå – Hanna Pontén Brattgård och Ylva Lindahl Hennel, Folkesson (ej med på bild Eva Dverstorp och Christina Hurtig), Högbergs buss – Jennie Högberg och Henrik Högberg, Inagården – André Callas och Amanda Forsman, Q-linea – Ulrika Stolpe och Mats Gullberg, Team Sportia i Gävle och Uppsala – Fredrik Söderlund, Patrik Ingesson och (Andreas Sparre ej med på bild), UMC Uppsala Monitoring Centre – Birgitta Lindner och Matilda Ahnfeldt, UNT – Roger Wiiand och (Kalle Sandhammar ej med på bild)

Många små och medelstora företag vill engagera sig i hållbar utveckling, men de vet inte hur. Många tror att det kostar stora pengar och att de behöver mer resurser för att klara det. Men min analys är att företagsledare behöver ny kunskap för att kunna jobba med vår tids affärsutveckling, hållbar affärsutveckling, för att säkerställa sina företags existensberättigande.

Jag menar att hållbar affärsutveckling är vår tids affärsutveckling. Alla företagsledare vet att utan utveckling så dör företaget så småningom. Digitaliseringen var och är fortfarande en stor utmaning för företagen. Men precis som med digitaliseringen är det affärsprocesserna som är basstrukturen; att hitta en vision, affärsidé, värderingar, en smart affärsmodell, mål, strategier, och handlingsplan. Basstrukturen i affärsutveckling är på samma sätt då vi ska integrera hållbarhet in i våra verksamheter, men nu utifrån helt nya förutsättningar.

Vi lever i en ny världsbild, industrialismens tankar är ohållbara. Vi är alla en del av ett oerhört komplicerat ekologiskt system. Inom ramen för det ekologiska systemet har vi ett socialt system, där vi människor förhåller oss till varandra och inom ramen för det sociala systemet har vi skapat ett ekonomiskt system. Vi som företagare, både som säljare och inköpare, behöver sätta om vår världsbild. Därför har vi startat Uppsala 2030 för att ge ett kunskapslyft vad gäller hållbar affärsutveckling.

Premiären inleddes med en stor omvärldsanalys. Jag Pia Anderson, som är initiativtagare och programledare för Uppsala 2030, lyfte fram de hot och möjligheter vi företagare står inför. Hoten är många, kundernas krav ökar, medarbetarnas krav på hållbarhet ökar, medias tryck och granskningar ökar, investerarnas krav ökar. Utöver det finns det planer på koldioxidbeskattning, högre bankräntor för ohållbara företag, den nya klimatlagen från 2018 kommer att förändra lagen om offentlig upphandling där den som ger större klimatnytta ska få företräde. Kort och gott: Har vi inga kunder, har vi inget företag. Inga medarbetare, inget företag. Har vi inga företag, då har vi ett stort samhällsproblem.

Anna Rutgersson professor i meteorologi hjälpte oss att förstå Världsekonomiskt forums globala riskrapport där de fem mest sannolika riskerna som kommer att inträffa handlar om klimat och miljö. Elena Namli professor i etik och expert på mänskliga rättigheter vidgade vyerna från klimat och miljö och problematiserade det ekonomiska systemet som påverkar mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter gäller inte bara då de är till nytta för oss själva, de gäller även då de skakar om våra egna komfortzoner, sa Elena. Albert Askeljung från FNs utvecklingsprogram introducerade de globala målen som en affärsmöjlighet för företagen. I runda-bords-samtal hittade företagarna de globala mål som de påverkar mest inom ramen för sin kärnverksamhet.

I det fördjupande vd-nätverket jobbade sedan företagen vidare med sin verksamhet och brainstormade affärsmöjligheter för hållbar utveckling i workshops tillsammans med Albert Askeljung. Länsstyrelsens Malin Larsson introducerade Färdplan för ett hållbart län och lät företagen bekanta sig med hållbarhetslöftet och vad det innebär. Jag, Pia Anderson visade genom modellen 5Vtill5P hur företagen genom hållbar affärsutveckling bygger ett lönsamt företag och ett starkare varumärke.

Uppsala 2030 består av ett öppet och ett slutet nätverk. Vår hållbara framtid är den öppna delen som alla kan komma till för att få höra föreläsningarna och få inspireras av den nya kunskapen. Vd-nätverket är den slutna delen ett program om tre år där de tillsammans med andra företagsledare på tvärs genom olika branscher hittar sin vision kopplat till de globala målen, får kunskap om alla perspektiv i hållbar utveckling för att på sikt kunna sätta om sin affärsmodell, tack vare cirkulär ekonomi, hållbar digitalisering och delningsekonomi och på det viset skapa ett konkurrenskraftigt företag som bidrar till att Uppsala blir det bästa stället att bo och verka på.

Det öppna nätverket och det slutna nätverket lyssnar tillsammans på den senaste forskningen från Uppsala Universitet. Kl 10.15 stannar vd-nätverket kvar och fördjupar sig utifrån dagens föreläsning och jobbar i workshops för att implementera den nya kunskapen in i verksamheten. Till sin hjälp får de även en digital utbildning, som skapas utifrån varje modul, som de kan ta med sig ledningsgruppen och alla medarbetare på sin utvecklingsresa.

I december på den stora Framtidsdagen kommer företagsledarna från vd nätverket Uppsala 2030; Phosworks, Folkesson, Högbergs buss, Team Sportia, Q-linea, UMC, UNT, Inagården och Agenda advokatbyrå stå på slottets scen och lämna sina hållbarhetslöften till landshövdingen Göran Enander och FNs Albert Askeljung inför en stor publik av företagare. 2021 startar nästa vd-grupp.

Vi har 10 år på oss att göra skillnad! Vi behöver öka takten, därför utmanar vi nu andra städer i Sverige att göra precis som vi!

Läs mer på www.uppsala2030.com och boka den 20 maj kl 7.30-10.15

 

Företagsledare kraftsamlar på Uppsala slott för en hållbar framtid. Vill du också vara med?

Uppsala  

Folkesson, Högbergs Buss, Uppsala Monitoring Centre, Q-Linea, Agenda advokatbyrå, UNT och Team Sportia är några av de företag som redan är med i vd-nätverket Uppsala 2030.

För första gången i världshistorien toppar oron för miljön Världsekonomiskt forums globala riskanalys. Vilka utmaningar står framför vår dörr lokalt och globalt och hur kan vi företagsledare utveckla vår kärnverksamhet så att vi tillsammans gör skillnad?

Uppsala 2030 är ett unikt samarbete mellan Uppsala universitet, Almi, Handelskammaren, UNT och 5Vtill5P. Tillsammans med Uppsalas främsta företagsledare affärsutvecklar vi för en hållbar framtid, med visionen om att Uppsala ska bli det bästa stället att bo och verka på.

Vill du också vara med?

Premiär: Vår hållbara framtid – Uppsala 2030

Den 12 mars kl 7.30 – 10.15 kör vi igång. Då kommer UNDP Albert Askeljung och guidar oss i Agenda 2030 och hur de globala målen kan utveckla våra företag. Professor Elena Namli och professor Anna Rutgersson från Uppsala universitet tar oss med på en global och lokal omvärldsbevakning vad gäller mänskliga rättigheter och klimatet.

Uppsala 2030 är ett både öppet och slutet nätverk. I det öppna nätverket ”Vår hållbara framtid” kan alla som är intresserade av hållbar affärsutveckling få lyssna till den senaste forskningen och vara med i runda-bords-samtal där företag delar erfarenheter mellan olika branscher för att hitta nya hållbara koncept och affärsmodeller. 12 mars är första tillfället sedan följer den 20 maj och 9 september. Boka de datumen redan nu!

De företag som är med i det slutna vd-nätverket stannar kvar efter ”Vår hållbara framtid” och jobbar vidare i workshops för att implementera den nya kunskapen in i sina kärnverksamheter.

På Framtidsdagen i december får vi se resultatet. Då kommer företagen att få presentera sin handlingsplan för 2021 i ett hållbarhetslöfte till landshövdingen lokalt och till FN globalt.

Läs mer om det slutna vd-nätverket på www.uppsala2030.com

Anmäl dig till premiären Vår hållbara framtid på https://simplesignup.se/event/164320

Varmt välkommen till Uppsala 2030!

Välkommen hit! Välkommen hem! Hur starkt är varumärket Uppsala idag?

Uppsala

Visst spelar det roll var man kommer ifrån. New York, Hong Kong, Stockholm, Uppsala, Heby, Östervåla, London. Är Uppsala en så pass attraktiv avsändare att den stärker ett företags varumärke idag? Med offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för att lösa sociala, ekologiska och ekonomiska samhällsproblem kommer vi med stolthet att kunna välkomna våra kunder, medarbetare, samarbetspartners och vänner till Uppsala.

Under Distinget 2020 satte Tove Lifvendahl huvudet på spiken! Mitt i en våg av föreläsare som pratar om en hållbar framtid för den nya stadsdelen södra Uppsala, lyfte hon fram otryggheten som växer sig större och större i Uppsala. Hon berättade om familjen som kände sig tvingad att lämna Uppsala för att deras 13-åring hotades av andra barn. Familjen fick rådet av BUP att inte polisanmäla och rådet av polisen, att en flytt skulle vara bästa lösningen.
Social otrygghet och utanförskap är rätt gödning för mer kriminalitet. Varje nedbrunnen bil, varje bombat hus och all förstörelse av människoliv är inte bara ett socialt problem utan det ger även stora koldioxidutsläpp. Ett nedbrunnet hus ger till exempel ett utsläpp om 25 ton koldioxid. Det ekologiska systemet, det sociala systemet och det ekonomiska systemet är tätt ihoptvinnade och det går inte att bedriva hållbar utveckling i ett stuprör om bara klimat.

Vi lägger ned mycket omtanke och klokhet i hur vi ska bygga en ny stadsdel med 33.000 bostäder, skola, dagis, spårväg, 20.000 nya arbetsplatser och all infrastruktur. Vi ska bygga en socialt integrerad stad, där fattiga och rika ska bo i samma kvarter. Många föreläsare under Distinget 2020 pratade om att vi behöver mod för att våga göra saker på nya sätt och inte bara anpassa oss efter klimatförändringar utan även stötta integration och motverka ofrivillig ensamhet. Vi behöver hjälpa människor till samverkan och samarbete. Vi behöver ett sammansvetsat näringsliv som samarbetar med kommun och region, det är nyckeln till framgång.  
För mig var Distinget 2020 en paradox mellan våra problem idag och förhoppningar om framtiden. Jag frågar mig själv om vi bryr oss lika mycket om den gamla otrygga trasiga förorten som om den nya framtida stadsdelen södra Uppsala.
Ardalan Shekarabi, vår socialförsäkringsminister, berättade att offentlig upphandling är 1/5 av Sveriges bruttonationalprodukt och att de offentliga inköpen bör vara ett viktigt strategiska verktyg för att lösa samhällsproblem. Carl Bergkvist, näringspolitisk expert på Handelskammaren, förespråkade att vi ska använda vår konsumentmakt för att göra skillnad.

Jag tänker att när partnerskap förespråkas som den högsta ledarskapsformen behöver offentlig upphandling utvecklas så det blir ett strategiskt verktyg som löser sociala, ekologiska och ekonomiska samhällsproblem i samarbete med näringslivet.
Målet med hållbar utveckling enligt Agenda 2030 är en värld och ett samhälle som är rättvist, jämlikt, tryggt och helt utan fattigdom, krig och klimathot. Jag förespråkar att vi använder köpmakten och då syftar jag inte i första hand på privatpersoner eller näringslivet utan på de offentliga upphandlingar som sker med våra skattepengar.

Jag önskar att kommunen och regionen tar sitt inköpsansvar och använder offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för att lösa sociala, ekologiska och ekonomiska samhällsproblem så som EU förordar i deras direktiv från 2014, så vi med stolthet kan hälsa våra kunder, medarbetare, samarbetspartners och vänner välkomna till Uppsala, välkomna hem till oss.

Pia Anderson 
När jag var liten drömde jag om att bli fotbollsproffs, den första kvinnliga motorcykelpolisen och astronom. Idag lever jag min dröm som föreläsare, författare och processledare och har fördjupat mig inom hållbar affärsutveckling, varumärkesstrategier, medarbetarskap och ledarskap.


Jag har utvecklat modellen 5Vtill5P, skrivit böckerna Bygg ditt varumärke själv och Bygg det goda varumärket samt driver företaget 5Vtill5P och Piapodden. www.5vtill5p.se