Logga in
Vädersponsor:

Pia Anderson

Varumärkesledaren

Min blogg handlar om hur du som företagare kan bygga det goda varumärket, så era kunder och medarbetare blir stolta över er och blir er bästa säljare. Att bygga det goda varumärket har visat sig vara lönsamt på många sätt.

Jag åt en alldeles för stor kebab på alldeles för många engångsartiklar

Uppsala Från att vara omedveten, till medvetet inkompetent till att bli kompetent. En hållbar utvecklingsresa steg för steg, som inte alltid är helt enkel.

Jag står i kön och snart är det min tur, jag velar mellan sallad och kebabtallrik med pommes. Hemma har vi testat Linas vegetariska matkasse under en vecka och jag är riktigt sugen på något onyttigt. Jag är på lunchmöte med Gustaf Andersson på UNT och jag tänker inne i mig själv att det här är helt okorrekt politisk, helt o-PK. Helt tvärtemot det som förväntas av en företagsledare som ska hjälpa andra företag med hållbar affärsutveckling. Och just på grund av det, ganska befriande att slippa vara perfekt, tänker jag i mitt försvarstal inför beställningen av en kebabtallrik.

Varför undrar du kanske? Jo, jag kunde helt enkelt inte låta bli! Jag var jättesugen på denna onyttiga kebabtalrik. Och jag försvarar mig själv med att jag inte vill bli alltför kategorisk. Jag vill inte bli en hardcore-miljövän som ingen lyssnar på.

Men jag vill att vi snabbar på processen i att gå från omedveten till medvetet inkompetent i våra inköp. Vi behöver få upp vår kunskapsnivå om vad socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbarhet verkligen betyder. Vi behöver bli medvetna om vad till exempel en kebabtallrik betyder och vilka frågar vi kan ställa oss själva innanvi ändå fattar ett beslut om att äta kebab. 1) Var kommer köttet ifrån, har djuren varit lyckliga innan de blev min mat. Har de ätit nyttig mat? 2) Pommesen hur är den producerad, av vilka potatisar i vilken olja. Är potatisarna giftfria, oljan? 3) Har människorna som skapat pommesen och oljan bra arbetsvillkor? Restaurangens arbetsvillkor hur är de?

Men oj vilken stor portion jag fick, jag skulle beställt en barnportion. 4) Matsvinn, kan jag göra en matlåda att ta med hem, med kalla pommes? Inte gott! 5) Engångsplastlåda, engångsplastbestick, engångsburkar till sallad och två olika såser. 6) Hur sopsorterar jag detta efter mig så något går att återvinna? 7) Dessutom mår inte min kropp jättebra av en kebabtalrik.

Men inspiration från Greta Thunberg startade jag Facebookgruppen "Vi klimatstrejkar med plånboken". I gruppen hjälps vi åt med att blir mer medvetna om hur vi kan rösta på en hållbar affärsutveckling med vår plånbok så vi når de globala hållbarhetsmålen år 2030. Sök upp oss på FB! Du är välkommen:-)

Allt blir så mycket svårare då man blir medveten om vad hållbar utveckling handlar om, vi kommer inte alltid att göra helt rätt och vara helt perfekta. Men vi behöver vara medvetna och ständigt ifrågasätta våra vanor och vår livsstil.

 

Nu händer det! Från CSR till PSR

Uppsala Frågar kunderna hur ni jobbar med hållbar affärsutveckling? Frågar medarbetarna hur ni engagerar er i hållbar utveckling? Frågar dina barn dig om hur ni engagerar er i hållbarhet? Frågar du dig själv vad du gör? 

Nu börjar även medelstora och mindre företag att engagera sig och fundera över hur de kan lösa kundernas problem på helt nya sätt. Jag har inte bara lagt märke till hur media rapporterar om dessa företag utan jag har även lagt märke till att jag får fler förfrågningar från företagsledare om hur de ska jobba med hållbar affärsutveckling. Idag vill de inte bara stärka varumärket inifrån tillsammans med alla medarbetare, de vill verkligen börja jobba kreativt med hur de ska lösa kundernas problem på ett mer hållbart sätt.

Fler och fler är intresserad av hur vi kan bli mer kreativa i vår affärsutveckling tack vare det sociala, ekologiska och ekonomiska ansvaret vi har för oss själva och framtida generationer.

Rekordmånga besökare på Den goda varumärkesfrukosten

Vi var dessutom rekordmånga företagsledare på Den goda varumärkesfrukosten i förra veckan då Länsförsäkringar Uppsala, Årets mest hållbara företag, inspirerade oss med hur de drivit sin affärsutveckling med hållbarhet i fokus både social, ekologisk och ekonomisk, från vision och genom hela sin affärsmodell från starten 1845.

Jag vill skicka ett stort tack till Länsförsäkringar Uppsala (Ulrica Hedman, Karin Stenbrink och Joel Grauman) för fin inspiration till hur man bygger det goda varumärket och tack Folkuniversitetet (Torun Schmitz och Sandra Cuhrt) för den goda frukosten och deras ambition om att starta en yrkeshögskola utbildning i Hållbart affärsmannaskap.

Och stort tack till dig som kom på frukosten!

Räck upp en hand!

Vi började med en handuppräckning kring frågorna: Frågar kunderna hur ni jobbar med hållbar affärsutveckling? Frågar medarbetarna hur ni engagerar er i hållbar utveckling? Frågar dina barn dig om hur ni engagerar er i hållbarhet? Frågar du dig själv vad du gör? 

Min korta undersökning visade att de flesta av oss på plats ställer oss själva frågan om hur vi bör engagera oss i hållbar utveckling, men få kunder frågar hur vi företagare förhåller oss till hållbarhet. Varför är det så tänker jag? Vi är alla inköpare på något sätt, i stort eller litet. I vissa fall bryr vi oss jättemycket som i val av energileverantör, matval i butik (vi ska äta mindre rött kött), bilinköp, till viss del även kläder och skor, men när det kommer till elektronik, datorer, mobiltelefoner eller möbler så är det inte alls säkert att vi tänker på samma sätt.

Det är dags att inte bara tänka CSR (Corporate social responsibility) utan även PSR (Purchasing social responsibility). Vi har ett stort ansvar då vi köper produkter och tjänster. Och vi har en stor makt som kunder. Men hur granskar man då ett företags hållbarhetsarbete socialt, ekologiskt och ekonomiskt? Det är verkligen komplext, precis lika komplext som vårt ekosystem är. Allt hör ihop; vatten, luft, jord, alla människor, djur, insekter, växter, bakterier ända ned till minsta molekyl och atom.. Det är verkligen superkomplext! Men det stora börjar i det lilla som Länsförsäkringar Uppsala säger. 

PSR – ett första steg är att våga ställa en enkel fråga
Vi kan genom att ställa en enkel fråga inför vårt inköp, stort som litet.  – Hur jobbar ni med hållbar affärsutveckling, kan ni redovisa hur ni tar ert samhällsansvar socialt, ekologiskt och ekonomiskt genom er affärsmodell? Jag ställer inte den frågan vid varje inköp, men jag gör det lite då och då, inte för att vara besvärlig utan därför att jag tror det kommer göra skillnaad på lång sikt.

Bara att ställa den lilla enkla frågan– Är den här varan hållbart producerad – gör stor skillnad!

PS. Snart öppnar ett helt nytt vd-nätverk, Uppsala 2030, håll ögonen öppna.

 

 

Är resan en del av själva resan?

Uppsala Taxin hämtar oss klockan elva en lördag, tre flyg och en hyrbil senare är vi framme i Pensacola. 20 timmars restid dit och lika många timmars restid tillbaka är 40 timmar allt som allt. 40 timmar helt ihoptryckt med alldeles för många andra människor på en alldeles för liten livsyta. 40 timmar är en helt vanlig arbetsvecka i restid och lägg sedan på riktigt dålig sömn man får sittandes.

Vad är inkluderat i ordet resa? Är det bara upplevelsen när vi väl kommit fram eller är det även själva resan tur och retur?

Jag har nyligen varit på en fantastisk upplevelse i Florida, vi har umgåtts med goda vänner, ätit gott, varit på utflykt och tävlat i olika spel på stranden. Vi har fått se vilda delfiner på nära håll, alligatorer, sköldpaddor och sjökor. Solnedgång i havet, massor av snäckor, ljummen fuktig luft i en bris runt kroppen, kristallklart varmt hav. Vi har sett hur viktig naturen är för amerikanarna. Det finns nämligen massor av naturreservat, både små och stora. Men vi har även hört om bränderna i Kalifornien på nyheterna, själva upplevt algblomningen på Floridas västkusts vackra ö Sanibel. Den röda algblomningen var så kraftig att det låg döda fiskar på stranden och vi hostade när vi kom för nära. I Everglades berättade kaptenen på airboaten att vattenståndet i naturreservatet var högre än någonsin tidigare. Trots att amerikanerna är så rädda om sin natur lever de direkt motsägelsefullt i sin konsumtion. På vissa hotell plastar de in varje skiva rostbröd, varje muffins, bulle och croissant var i plast. De äter på papperstallrikar, men plastbestick och plastmugg på de flesta ställen. På ett hotell hade de till och med plastat in sina plastbestick.

Vi behöver tänka om! Jag tror vi behöver sätta om hur och varför vi reser och inte bara med tanke på de koldioxidutsläpp vi utsätter naturen för med vårt resande utan även själva upplevelsen och syftet med vårt resande. Förr när vi åkte till Amerika tog en båtresa dit några veckor, med dagens teknik skulle resan med båt kanske kunna ta en vecka. Två arbetsveckor tur och retur istället för 40 h konstant resande, sittandes ihoptryckt med andra utan sömn. Nästa resa jag gör så kommer jag låta själva transporten bli en upplevelse i sig själv även om det då innebär att jag då blir borta hemifrån under en längre tid. Jag tror att själva resenäringen, de som transporterar oss till olika ställen flyg, båt, tåg, buss behöver göra om sitt erbjudande. Tänk er att få åka på långresa till Amerika med båt(segelfartyg) få njuta av havet, delfiner och valar, träna, slappa, umgås, äta gott och ställa om en timme varje dag för att slippa resebaksmällan i tidsomställningen.

Då skulle en resa kunna vara i fyra veckor istället för två och kanske vartannat eller vart tredje år istället för den obligatoriska årliga semesterveckan i solen.

Sedan en tid tillbaks flyger jag väldigt sällan, men nu ska jag ta nästa steg och låta resan vara en del av resan.

Odla tomater i dina gamla skidkläder

Uppsala Vi är alldeles för upptagna av det som händer här och nu! Om vi ska lösa kundernas problem nu och i framtiden behöver vi ta oss tid att sia om framtiden och hitta nya hållbara lösningar på kundernas problem.

Varje dag möts vi av nyheter om klimathot, plast i haven ,flygskam, köpskam, klimatrapporter, krig, gängkriminalitet, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, klimatkompensation och skövling av regnskogar.

Börjar era kunder ställa krav på er? Ställer medarbetarna krav på er? Ställer dina barn krav på dig? Och vilka krav ställer du på dig själv?

Vi lever i en ny tid, med en ny världsuppfattning och sanning. Vi lever i en tid då en del av oss redan förstått att vi lever på en planet med ändliga, begränsade resurser. Medan andra står kvar i den gamla tiden, i de gamla marknadsekonomiska sanningarna, i ett slit och släng samhälle där vi tävlar om att vara störst, mäktigast och rikast.

Vi behöver vara kreativa och hitta nya affärsmodeller, nya lösningar på våra gamla mänskliga problem. Det är inte billigare att kasta och köpa nytt istället för att reparera våra prylar. Kanske i kronor och ören, men inte för vår planets framtid. Den kortaste vägen, den ekonomiskt billigaste produktionskedjan, är inte den smartaste lösningen längre.

Houdini friluftskläder, hyr ut, reparerar, har en secondhand butik och när plaggen inte går att laga och använda längre återvinner de materialet i kläderna. De kan till och med återvinna kläderna till jord. De säljer faktiskt Houdinijord som du kan odla dina grönsaker i.

När gjorde du en rejäl omvärldsbevakning och framtidsspaning för ditt företag senast? När tog du dig tid att sätta dig tillsammans med kollegor för att sia om framtiden om hur ni ska säkerställa att kunderna väljer er i framtiden. Kunderna kommer att välja de leverantörer som hjälper dem att lösa sina problem på ett helt nytt hållbart sätt. Är ni en av dem?

Vi är alldeles för upptagna av det som händer här och nu! Om vi ska lösa kundernas problem nu och i framtiden behöver vi ta oss tid att sia om framtiden och hitta nya hållbara lösningar på kundernas gamla problem.

Klimatstrejkar du med plånboken?

Uppsala Neil Armstrong, den första människan som satte sin fot på månen, sa: ”Det var ett litet steg för mig som person men ett stort steg för mänskligheten.”

Företagsledare världen över rankar klimatriskerna som de största hoten mot världsekonomin och opinionundersökningar visar att majoriteten av befolkningen i USA, Europa och Kina är djupt oroade över klimatförändringarna. Men den snabbast växande reaktionen kommer från våra barn som reser sig mot vuxenvärldens oförmåga att agera trots all den vetenskap som presenterats under årtionden, skriver 270 klimatforskare i DN Debatt den 15 mars 2019. Idag demonsterar barn och vuxna tillsammans i Fridays for future.

Varje år publiceras tusentals vetenskapliga artiklar som visar samband och följder av människans påverkan på klimatet. Vetenskapen är tydlig, grunderna enkla att förstå och det finns en majoritet inom forskarvärlden som påvisar att effekterna av mänskligt skapade klimatförändringar leder till stora konsekvenser för ekosystem, samhällen och individer. Idag varnar klimatforskarna inte bara för vad som kommer att hända i framtiden utan även det som redan händer. I DN debatt 15 mars menar forskarna att samhället inte gör tillräckligt för att minska påverkan på klimat och ekosystem.

 

Ställer kunderna hållbara krav på sina inköp

Sustainable brand index (SBI) rapport för 2018 visar att konsumenter inte diskuterar hållbarhetsfrågor mer under 2018, än under 2017. Mer allvarligt är det dock att konsumenterna, i jämförelse med företag och politiker, har halkat efter. Konsumenterna diskuterar hållbarhet men har inte tagit några större steg vidare till att agera. SBI menar att det är dags att inspirera, skapa engagemang och handling hos konsumenterna (SBI, 2018).

Vidare visar SBIs rapport 2018 att beslutsfattare med ansvar för inköp har en stor kunskapslucka när det gäller hållbarhet. Inköparna utvärderar inte heller sina leverantörer tillräckligt ofta för att kunna ge de mer hållbara leverantörerna konkurrensfördelar. En stor del av inköparna svarar helt enkelt, – Jag vet inte, på frågan om hur de utvärderar leverantörer utifrån social och ekologisk hållbarhet. Hållbarhetsansvaret och kunskapen sitter tyvärr fast på hållbarhetsavdelningen. SBI drar slutsatsen att Sverige ligger efter i att nå de Globala målen då inte företagen låter hållbarhet genomsyra hela företagets affärer.

Vi kunder har stor makt och därmed ett stort ansvar

Tänk om alla kunder världen över helt plötsligt bestämde sig för att klimatstrejka med plånboken genom att bara köpa produkter och tjänster som är hållbart (socialt och ekologiskt) producerade. Vad skulle hända med företagen då? Vad skulle hända med arbetsmarknaden? Och vad skulle hända med världsekonomin?

Konsumenter och inköpare kan verkligen göra stor skillnad tillsammans genom att ställa krav på att företagen redovisar hur socialt och ekologiskt hållbara deras produkter och tjänster är.

Idag är det enklare att handla hållbart på ICA än på Elgiganten. På ICA märker de till exempel upp varor med Eco och hjälper oss att göra mer hållbara val då jag handlar. Men så ser det inte ut i andra branscher som; kläder, skor, optik, elektronik, byggvaror, bilar med mera.

För att vi kunder ska kunna fatta kloka beslut vid inköp behöver vi kunna värdera olika produkters och tjänsters hållbarhet, både social och ekologisk. Idag är det svårt att som kund göra hållbara val och då kvarstår det bara att klimatstrejka med plånboken.

Det är dags att vi var och en bestämmer oss för att göra skillnad genom att ifrågasätta våra inköp och kräva att företag redovisar sina produkters och tjänsters sociala och ekologiska hållbarhet.  

Neil Armstrong sa: ”Det var ett litet steg för mig som person men ett stort steg för mänskligheten.” Jag säger att klimatstrejka med plånboken är ett litet steg att ta för en människa, men tillsammans kan vi ta ett jättesteg för mänskligheten!

Pia Anderson 
När jag var liten drömde jag om att bli fotbollsproffs, den första kvinnliga motorcykelpolisen och astronom. Idag lever jag min dröm som föreläsare, författare och processledare och har fördjupat mig inom hållbar affärsutveckling, varumärkesstrategier, medarbetarskap och ledarskap.


Jag har utvecklat modellen 5Vtill5P, skrivit böckerna Bygg ditt varumärke själv och Bygg det goda varumärket samt driver företaget 5Vtill5P och Piapodden. www.5vtill5p.se