Utifrån ser det senapsgula bostadshuset med vita knutar ut precis som de andra på gatan. Men från källarfönstren kan den som går förbi dagtid höra rytmer och toner som sipprar ut. En trappa ner hos Uppsalamusikern och producent Daniel Lantz har det under snart tio års tid skapats mängder av musik.
− Det kan vara ganska mycket folk som springer här. Ibland sitter någon i ett rum och klistrar kuvert med skivor, någon annan sitter och skriver en låttext medan jag mixar musik, berättar han.
För drygt tio år sedan flyttade Daniel Lantz och sambon Johanna från centrala Uppsala hit till Valsätra. De hade precis fått barn och ville komma bort från trafik och trängsel.
− Först kändes Valsätra för långt bort, men nu trivs vi otroligt bra. Det tar ju bara tio minuter med buss in till stan.
Daniel Lantz tar emot i dörren och visar in i vardagsrummet. Ganska snabbt står det klart att det finns en genomgående tanke med inredningen. Dörrar och matbord är målade i klarrött och en tidigare brundaskig loppissoffa har fått en röd sammetsskrud. Därtill bågnar det av röda detaljer i form av ljuslyktor, burkar, mattor och lampskärmar. Övrig inredning går i svart och vitt, exempelvis det schackrutiga köksgolvet. Det visar sig att det finns en förklaring till färgvalet.
− Mitt skivbolags logotype är svart, vit och röd, och Johannas företagslogotype är röd och vit. Så vi har låtit hela hemmet gå i de färgerna.
Och huset är lika mycket en arbetsplats som ett hem. Härifrån driver Daniel Lantz det kombinerade skivbolaget och produktionsbolaget Do music records. De är tretton anställda och arbetar framför allt med jazz, folkmusik, soul och blues. Hemma hos Daniel sker musikproduktionerna, men artister kan också få hjälp med låtskrivande, inspelningar av musikvideos och med marknadsföring. De senaste åren har Daniel Lantz också arrangerat jazzklubben Jazz Pool på Interpool, och Uppsalapubliken känner igen honom som en av medlemmarna i bandet Beat Funktion.
− Dagens musikbransch är hård och för att överleva måste man erbjuda många olika tjänster, berättar han.
Sambon Johanna har ett cateringföretag och under många år hade både hon och Daniel hemmet som sin arbetsplats.
− När vi flyttade hit kom vi överens om att hon skulle ha övervåningen och jag undervåningen. Vi slog ut en vägg och gjorde ett större kök som nu är ett godkänt cateringkök, för professionell verksamhet med två hoar och två ugnar.
Ibland kunde det ske matlagning åt 500 personer i köket, samtidigt som Daniel skulle producera musik på nedervåningen.
− En stavmixer som drar igång mitt under en sånginspelning hörs om man säger så. Men Johanna flyttade sin verksamhet till en restaurang för drygt ett år sedan så nu är det lite mindre kaos här.
Vi går ner till källarplanet, som enligt Daniel Lantz egentligen inte ska vara brukbart. Det tycks det dock vara i högsta grad. I ett av rummen finns trumset, mikrofonstativ, gitarrer och ett piano. Här arbetas det i stort sett dagligen och Daniel berättar att det varit så mycket som 20 personer och spelat in här samtidigt. I det intilliggande rummet sker sånginspelningar, där bland andra Papa Dees och Claes Jansons stämmor förevigats.
Också här går färgerna i svart rött och vitt, och det framgår också att Daniel Lantz inte är någon minimalist. I källaren finns hans gigantiska, och i dag något otidsenliga, samlingar av cd-skivor och dvd-filmer. Han kallar sig själv hamstrare och berättar att han kan vara på loppisar i timmar och komma hem med skivor, filmer och böcker.
− Det stela och spartanska är inget för mig, det känns halvinflyttat. När det är mycket saker och mycket på väggarna, då trivs jag. Det är skönt att jobba kreativt i en kreativ miljö.
