– Det är bråda tider nu, många som ringer, säger Niclas Fredriksson, som tar emot i stekande sol i Näs-Edeby strax söder om Uppsala.

Här håller Fredrikssons fönsterrenovering till. Förutom Niclas är det fyra till som är anställda och tar hand om fönster från bostadsrättsföreningar, kulturbyggnader och villaägare i Uppsala med omnejd. Telefonen fortsätter att gå varm under besöket, och högtrycket lär bestå. 30 maj är det Fönsterrenoveringens dag runtom i landet vilket inte lär minska intresset för att ta hand om våra fönster.

Lokalerna är ljusa och delvis med högt i tak, förutom sliprummet och torkrummet.

Artikelbild

| En kittlampa kan vara guld värd för den som ska renovera sina fönster själv. En sådan kan hyras av Fredrikssons eller från byggnadsvårdare.

– Här dammar det på bra när två stycken jobbar samtidigt med att slipa, säger Niclas Fredriksson när han visar runt.

I torkrummet hänger några fönster som är färdigbehandlade i en himmelskt vacker nyans, ”Dalablå”. Det är samma fönster som han helrenoverade för tolv år sedan. Den här gången räckte en lättare översyn.

Niclas Fredriksson håller för tillfället på med ett långsmalt fönster som annars används som lock på en odlingsbänk. Det är med andra ord fler än husägare som ser fördelarna med att renovera fönster och hålla traditioner levande. För det är ett hantverk som likt många andra kämpar emot moderniseringar som inte alltid blir till det bättre.

– Underhållsfritt brukar man kalla det. Och visst, det kan man väl säga – det går ju inte att laga en del nya fönster. Tätningslisten går ofta inte att byta, till exempel, säger Niclas Fredriksson med ett snett leende.

Artikelbild

| En kittkniv som man trivs med är ett viktigt arbetsverktyg.

De flesta kunderna är bostadsrättsföreningar. Här har det märkts en förändring de senaste tio åren.

– Förut var det bara byta ut som gällde, men nu har folk börjat bli mer medvetna.

Fredrikssons har renoverat fönster i många Gunnar Leche-hus i Uppsala, bland annat det gröna i korsningen Luthagsesplanaden och Kyrkogårdsgatan.

– Hans fönster är oftast lite högre än vanligt, han har haft en tanke när han ritade husen – att få in mer ljus. Ett nytt fönster har vanligen mycket grövre karm och båge, så det blir mindre ljusinsläpp. Tittar man på gamla hus där de bytt så ser fönstren lite för tjocka ut, det passar inte riktigt bra, säger Niclas Fredriksson, som erkänner att han är partisk, men betonar att aluminium eller plastfönster på hus från till exempel 1940-talet ser fel ut. Energiförbättring är inte alltid heller en given anledning till byte, det går att energiförbättra de flesta gamla fönster genom att sätta in energiglas. Ytterrutan behåller man kvar, om de är munblåsta så har de kvar den lite buckliga charmen sett utifrån och inifrån är utsikten lite ”svajig”.

– Så även om man sätter i energiglas så har man kvar känslan, vilket jag tycker är kul och viktigt.

Intresset har också ökat för byggnadsvård generellt, vilket gör att traditionella tekniker och produkter, såsom linoljefärg, efterfrågas allt mer.

LÄS MER: Fönsterrenoveringens tio budord

Inne i Uppsala har Fredrikssons nyligen renoverat fönstren i klassiska cykeltillverkaren Nymans gamla byggnad på Väderkvarnsgatan, liksom på Rektorsvillan invid Katedralskolan. I Stockholm har man renoverat Katolska domkyrkan, ett lite udda uppdrag.

– Det är ju lite känslig miljö där på Medborgarplatsen, när det är derbymatcher och sånt. Så vi vandalsäkrade deras fönster genom att sätta härdat glas utanpå de blyinfattade.