Har du hört ett kort och skarpt gnisslande läte någonstans i taket i din gamla bostad eller runt årummet när mörkret fallit? Då kan det vara den gråskimliga fladdermusen som är ute på friarstråt. I Uppsalas centrala delar bor det gott om olika typer av fladdermöss och det är bara nu på sensommaren och hösten som den gråskimliga kan höras med blotta örat. Gunillaklockan vid slottet brukar ha flera ljusskygga inneboende, men när City tillsammans med naturpedagog Emil Nilsson undersöker den en eftermiddag vågar de sig inte fram.
– Det är ju fortfarande ljust ute så de sover och är därför svåra att hitta. När vi på Biotopia haft fladdermusguidningar på kvällar har vi lyckats höra flera fladdermöss vid ån genom våra fladdermusdetektorer. Utan dem går inte deras högfrekventa ekolokaliseringsljud att höra (förutom de gråskimligas parningsläte då). När fladdermöss letar efter mat låter detektorn som en pulsande ventilation som gnisslar till lite ibland, säger Emil Nilsson och lyssnar förgäves i detektorn som ser ut som en walkie-talkie utan antenn.  

Men stadsborna har inte bara fladdermöss som grannar. I våras bodde en pilgrimsfalk på Studenternas IP:s höga strålkastarstolpar, kattugglor har bosatt sig i Ekeby och grävlingar och rådjur bor bland annat i stadsskogen. När oinbjudna djur bosätter sig för nära och blir ett problem tar kommunens viltvårdare hand om dem.
– Jag har varit med om älgar som vandrat på gågatan, grävlingar som tagit över trapphus och rådjur som ramlat ner i källarutrymmen. Vi har faktiskt ett grävlinggryt under kommunkontoret också, det är det nog inte många av mina kollegor som vet om. Men ställer djuren inte till med några problem låter vi dem vara, annars förflyttas eller avlivas dem, säger viltvårdare Lars Johansson.
Ett av de vanligaste vilda djuren som bosatt sig i stan är fältharen. Den bor lite överallt, flyttar ofta och gillar gröna öppna ytor som Stadsparken och Vasaparken. 
– Om man har tur kan man på kvällarna se dem boxas med varandra. Då testar honan hanens styrka. Hararna springer kanske 50-60 km i timmen, så räkna inte med att cykla ikapp harar på språng, säger Emil Nilsson. 

Det lever även mindre underhållande djur och insekter i stan. Råttor, möss, kackerlackor och vägglöss har de senaste åren blivit ett allt större problem.
– Vägglössen, som ger små kliande sår på kroppen, har ökat oroväckande snabbt de senaste fem åren. De kommer fram på natten och biter den som sover. För fem år sedan sanerade vi vägglöss en gång om året, i dag gör vi det i princip varje dag. Även kackerlackor, råttor och möss finns det enligt mig för mycket utav i Uppsala, säger Joakim Olsson från Anticimex.

För den som i stället tycker att det är trevligt med råttor och vill spana in några har Svandammen blivit en populär samlingsplats. Här har kommunens viltvårdare varit tvungna att rycka ut flera gånger.
– Vi avlivade ett 20-tal råttor under ett och samma tillfälle förra året. Alla var runt två decimeter utan svans. Råttorna trivs där de kan hitta mat och eftersom fåglarna vid dammen matas dagligen har platsen blivit lite utav ett råttbo också, säger Lars Johansson.