Respekten för Sveriges lärare måste återupprättas

Gör det lättare för lärare att upprätthålla ordning och reda i klassrummet, skriver Roger Hadda.

Roger Haddad (L) vill ge lärarna större möjligheter att hålla ordning i klassrummen.

Roger Haddad (L) vill ge lärarna större möjligheter att hålla ordning i klassrummen.

Foto: Magnus Fröderberg

Debatt2020-12-10 05:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svensk skola har inte enbart bekymmer med att nästan 15 procent av grundskoleeleverna lämnar utan behörighet till gymnasiets nationella program. Kvalitetsproblem i form av brister i studiero påverkar både undervisningen och elevernas och lärarnas arbetsmiljö. 

Skolinspektionen presenterade nyligen en rapport där man tittat på 400 skolors arbete kring trygghet och studiero. De betonar särskilt frågan om studiero. På ungefär sju av tio grundskolor och på åtta av tio gymnasieskolor med utvecklingsbehov ser man främst behov av att intensifiera arbetet för att upprätthålla studieron i klassrummet.

Liberalerna har länge lyft problemet. Vi vill att skollagen förtydligas kring lärarnas befogenheter. Det gäller allt från att ingripa mot ordningsstörningar, beslagta störande föremål till att, om det krävs, fysiskt visa ut en elev som vägrar följa lärarens uppmaningar. Det måste vidare förtydligas i skollagen att det är läraren som leder det pedagogiska arbetet. Det är uppenbart att den anmälningskultur som råder lamslagit och underminerat lärarnas uppdrag enligt skollagen att upprätthålla ordning och reda. 

Vi ser också fler anmälningar, dels från Arbetsmiljöverket om hot och våld, dels att elever som känner sig kränkta direkt anmäler läraren till Skolinspektionen/Barn-och elevombudet. Liberalerna har drivit frågan om befogenheter men också hur rektorer tydligare ska kunna besluta om avstängning eller omplacering av elever som mobbar eller hotar andra. Men det räcker inte, regeringen måste omgående tillsätta en utredning kring kränkhetsbegreppet och kapitlet i skollagen om personalkränkningar. Vi kräver också att funktionen Barn-och elevombudet avvecklas omgående, ett beslut som regeringen kan fatta direkt. 

Statskontoret presenterade häromdagen förslag på en ny anmälningsrutin i skolan som Liberalerna drivit i flera år, att direktanmälningar till Skolinspektionen ska stoppas. Det måste införas en ordning att elev och vårdnadshavare i första hand vänder sig till skolan och huvudmannen. Är de inte nöjda då ska de kunna vända sig till Skolinspektionen. Statskontoret visar att dagens hantering brister och är byråkratisk på grund av dokumentationskraven och bollandet mellan huvudman och Skolinspektionen. Statskontorets belyser också det orimliga i Barn- och elevombudets konstruktion och dess otydliga roll. Att ena stunden agera som neutral part för att andra dagen agera ombud för den enskilde eleven.

Dagens modell är inte bara olämplig, den är inte rättssäker. Dessutom har BEO i flera principiella ärenden agerat på ett sätt som kollegorna på andra sidan korridoren inom Skolinspektionen hade bedömt annorlunda, det vill säga inte drivit skadeståndsyrkanden gentemot huvudmannen. I praktiken är det dock alltid en lärare som står i skottgluggen på grund av att den ingripit mot en elev för att upprätthålla studiero.

Skolinspektionen måste reformeras, men det viktigaste är att skollagen ändras eftersom den bidrar till att underminera lärarnas auktoritet. Respekten för Sveriges lärare måste återupprättas, så också läraryrkets status. Påstridiga föräldrar som saknar respekt för rektorer och lärare är ett stort problem, men även att elever hotar att anmäla lärare så fort de får en tillsägelse. Nu när Statskontoret också bekräftar vår kritik mot funktionen Barn- och elevombudet kräver vi att Socialdemokraterna agerar och lägger ner verksamheten helt.