Uppsala har ett bra utgångsläge inför 2016. Jobben blir fler, arbetslösheten sjunker och allt fler ser möjligheterna i att investera i nya bostäder och arbetsplatser i just vår kommun. Även för kommunen som dragits med underskott i flera år och nu är mitt inne i en tuff omställning för att få ordning på ekonomin finns det ljuspunkter. Ett befarat underskott har efter hårt arbete vänts till ett mindre överskott. Det ger oss goda förutsättningar att ta itu med bostadsbrist, segregation och miljöproblem.
Det ligger på oss politiker att ta vara på den positiva utvecklingen.
Att människor inte kan ta en anställning, hitta ett fungerande boende i nya familjesituationer, eller hoppa på en drömutbildning på universitet i brist på boende är inte ett godtagbart alternativ.
Därför är en av den rödgröna majoritetens viktigaste prioriteringar att öka byggandet. Det krävs för att beta av bostadskön och ge fler en möjlighet till ett hem i Uppsala. Dessutom vill vi öka andelen hyresrätter.
Men vi ska inte bara bygga bostäder utan en kommun som håller ihop. Vi ska skapa hållbara och attraktiva livsmiljöer. Det kräver investeringar i skolor, parker, mötesplatser och annan social infrastruktur. Och det kräver att vi skapar förutsättningar för fler jobb.
Till målet om 3 000 nya bostäder per år har vi därför fogat målet om 2 000 nya arbetsplatser per år.
När plan- och byggnadsnämndens bokslut över det senaste året nu presenteras kan vi se tillbaka på ett händelserikt 2015. Vi möjliggjorde för närmare 4 000 nya bostäder i beslutade detaljplaner. Förbättrade och utvecklade bygglovprocesser resulterade i totalt 2 662 bostäder i beviljade bygglov vilket är det högsta antalet på tio år.
När den nya majoriteten tillträdde i december 2014 fick vi ett viktigt uppdrag från kommunfullmäktige, att få en bild av den så kallade ”planreserven”. Tyvärr blir inte alla antagna planer verklighet. Vi ville veta hur många bostäder det beviljats planer för som ännu inte påbörjats, en uppföljning som inte tidigare gjorts på ett systematiskt sätt.
I dag vet vi att planreserven är 7 000–8 000 lägenheter.
Det finns naturligtvis olika förklaringar till varför verkligheten ser ut som den gör, men vi har den tydliga ambitionen att se till att beviljade planer inte blir liggande.
För att vända det stora ekonomiska underskott som vi tog över efter valet krävs arbete i varje enskild nämnd. Därför har plan- och byggnadsnämnden jobbat hårt med att nå en budget i balans.
En ny taxa infördes från 1 januari 2015, vilket innebär att vi inte längre behöver använda skattepengar för hanteringen av bygglov och detaljplaner.
En viktig verksamhet men något som ska finansieras via taxor, inte över skatten. Det har gett resultat. Vi lyckades vända ett underskott på 1,3 miljoner kronor 2014 till ett överskott under 2015. Detta samtidigt som vi kan investera på en nivå som den moderatledda alliansen aldrig gjorde. Den förbättrade ekonomin bidrar till en positiv spiral där fler vågar investera i nya bostäder och arbetsplatser i vår kommun.
Med ny taxa har stadsbyggnadsförvaltningen kunnat rekrytera fler medarbetare.
Servicenivåerna har förbättrats och 80 procent av beslutade bygglov under 2015 har en handläggningstid på högst åtta veckor att jämföras med de tio veckor som lagen kräver.
Under 2016 fortsätter arbetet med att förbättra servicen och informationen.
Nämndens förbättrade ekonomi har möjliggjort resurser till en mer långsiktig och strategisk planering. Det bäddar för en hög byggtakt men framförallt för en högre kvalitet i stadsplaneringen. Med en strategisk planering på stadsdelsnivå som i fallet med de program som nu tas fram för Eriksberg och Gottsunda samt för hela södra staden går vi från frimärksplanering till ett bredare grepp. Ett exempel på denna höjda ambition är Uppsalas kommande arkitekturpolicy som kommer att tas fram i bred dialog med kommunens invånare.
En god stadsplanering, där vi värnar om Uppsalas unika karaktär, är vårt viktigaste verktyg för att se till att byggandet inte bara ökar utan dessutom aktivt bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling såväl ekologiskt som socialt och ekonomiskt.
Sedan vi tillträdde har vi också arbetat med att förbättra medborgardialogen under tidiga skeden i planeringsprocessen. Det fortsätter vi med under 2016.
Nämndens uppgift är inte bara att möjliggöra för många nya bostäder och arbetsplatser. Vi ska också se till att de livsmiljöer som skapas är hållbara. Människor behöver inte bara bostäder utan även tillgång till natur och grönområden. Vårt ansvar omfattar inrättande av natur- och kulturreservat samt planering och utveckling av övriga friluftsområden. Den nya majoriteten med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har därför tagit beslut om att skydda viktiga områden för framtiden.
Vi är stolta över att ha inlett arbetet för att bilda naturreservat i Kronparken, Hammarskog och Örnsätra.
De blir de första nya kommunala naturreservaten i Uppsala på över åtta år. Vi har äntligen fått i gång arbetet med att öppna stränderna mellan Skarholmen och Hågadalen för allmänheten. Arbete pågår med en naturstig mellan Skarholmen och Hågadalen.
När Uppsala växer krävs ett helhetsgrepp på hur utvecklingen ska bli hållbar, och komma så många invånare som möjligt till del.
Erik Pelling, ordförande (S) i plan- och byggnadsnämnden
Trond Svendsen, 1:e vice ordförande (MP)
i plan- och byggnadsnämnden
Florian Burmeister, ledamot (V) i plan- och byggnadsnämnden